hur är det att ha en papegoja?

Jag är ingen fågelfantast, men råkade utför att bli papegojmatte för ett antal år sedan. Vänner skulle flytta utomlands. Det var en äldre amazonpapegoja, mycket sällskaplig och trevlig mot vissa utvalda, men otroligt högljudd. Han gick bra ihop med mina hundar och min katt, men sämre med en del av mina kompisar som han var ganska otrevlig emot. Bet dem och kunde ibland rent av förfölja dem, skränandes. Små barn gick inte alls, då fick han sitta instängd i sin bur för att inte skada dem. Men det är säkert individuellt. De gamla ägarna till papegojan ville sen ha tillbaka den och jag kan inte påstå att jag sörjde när han flyttade. Det var mest skrikandet som var jobbigt tyckte jag.

Jag arbetade också ett tag på ett tropikhus och det kom förfrågningar om omplacering av större papegojor väldigt ofta. Då handlade de vanligast om att ägarna blivit föräldrar, eller fått en ny pojk/flickvän som papegojan inte tolererade.

Jag har själv varit inne på tanken. Men eftersom papegojor är än mer familjebundna och sällskapsbundna än hundar, så har jag avstått. Skaffar du en liten unge så anpassar de sig, om alla sköter om den. Men den har väldigt lätt att bli enmansgoja om det oftast är samma person som jobbar med den. Men vad som är oerhört viktigt är att man inte kan jobba och lämna gojan ensam 8-9 timmar om dagen. De mår jättedåligt av det. Många börjar helt enkelt klä av sig, dvs bita av sina fjädrar i ren frustration.

Papegojor är inte skapta för att bo i burar i Sverige. Det krävs mycket för att få en fågel att trivas ok i fångenskap. Bland annat krävs att den får massor av tid utanför sin bur (som ska vara rejält stor) och det är få som har möjlighet att ge fåglar det de verkligen behöver.

Se det ur fågelns synvinkel. Om jag var papegoja skulle jag vilja flyga omkring i naturen i någon varmt land. Jag tror inte att några fåglar vill sitta i bur överhuvudtaget.

Mvh
Olivia

Att ha en - eller flera papegojor - är som att ha en 3-åring i huset. Papegojor är på så sätt väldigt intelligenta men kräver jättemycket tid och omvårdnad! En papegoja har ofta mycket tråkigt om den blir lämnad bara en timme om dagen! Du skulle t ex kanske inte lämna en 3-åring ensam i en timme, det gör man inte heller med en papegoja...

Vi har två amazonpapegojor i familjen (och har haft en kakadua också) och de är väldigt underbara och rara, men de kräver jättemycket tid. Särskilt den ena papegojan som tidigare bodde på en knarkarkvart och som omhändertogs (och kom till oss - för ca 10 år sedan...) - han har psykiska problem och kan vara svår att handskas med. Det är bara jag (särskilt jag) och min syster som kan vara i samma rum som honom när han är utsläppt - alla andra attackerar han på en gång, och det är inte roligt må jag säga
Men samtidigt är han världens underbaraste papegoja som gosar och kelar, och är oerhört omtänksam. När jag sover (t ex tar en tupplur på dagen) kommer han till min huvudkudde och sätter sig i hörnet för att sova, han med När jag har en godispåse (och försöker gömma den för honom) så VET han banne mig att det finns godis, och han SKA ha! Han tar hand om mig om jag skulle vara ledsen och/eller nedstämd. Då sätter han sig på min axel och försöker hålla sig så nära min kind som möjligt, under största möjliga tystnad
Våran andra papegoja är en hona och hon är likaså väldigt rar, hon brukar vara utsläppt i hela huset (så kan man bara göra med den andra papegojan sålänge ingen annan är hemma förutom mig och min syster) och är snäll mot alla. Väldigt busig är hon också, hon går alltid dit hon inte får... t ex upp på kylskåpet (där hon inte får vara). Man tar bort henne därifrån men lik förbannat är hon tillbaka där så fort man vänder ryggen till!

Ofta är det så att många papegojor inte gillar småbarn. Eftersom papegojor ofta sitter ganska högt (burens position) och när de är ute (papegojor gillar ofta att sitta högt upp nånstans så de har överblick ) anser de sig ha mer rang (det handlar om rangordning alltså) än de som är lägre ned - de har alltså lägre position. En papegoja som alltid är på högre nivå än t ex en 5-åring (som är kort) kommer troligen inte att tycka om 5-åringen heller... jag var bara barnet när vi skaffade våra papegojor (är yngst i familjen) och det tog ungefär 3 år innan jag vuxit till mig och papegojorna accepterade mig. Men det är lite olika från papegoja till papegoja. De är individer och har lika olika personligheter som människor.

Jag tror helt enkelt jag får vänta med en papegoja tills mina barn (dom som kommer i framtiden, ska ju ha 4 st) flyttat ut.
Men jag kan ju fortfarande säga att jag är otroligt sugen redan nu!
Men som sagt, jag kan inet mycket om dom, ska börja forska lite mer i dom så småningom. Nu är det ju en bebis på väg i februari, så nu forskar jag ju i att bli förälder..