Jag börjar bli orolig att min mamma är på väg o bli senil. Vi kan prata i telefon en dag och då berättar hon att min farmor har blivit opererad och att operationen gick bra. Sen åker jag hem till henne dagen efter, och då berättar hon samma sak igen och har glömt bort att hon redan har berättat det för mej.
Det här händer alltså ganska ofta.
Vad är de första tecknen på att någon börjar bli senil?
Tacksam för svar
Hon behöver def inte vara på väg att bli senil 
Jag är likadan och det ofta jag gör, säger saker jag inte kommer ihåg, men jag tror det är dels för att jag ofta är stressad, men också för att jag har en liten en
Vad jag vet om de med senil så va min mormor så ibörjan!De va väl en 10-12 år sedan. Kan ju även tillägga att hon är dement!
Min mamma kan också vara så där. Kanske början på senilitet, kanske inte. Ibland tror jag att när hon berättar saker som har påverkat henne mycket, men inte berör mig lika mycket så glömmer hon att hon berättat det. Hon hade liksom förväntat sig en stark reaktion från mig som uteblev. Ofta handlar det om bybor och gamla skolkamrater till mig som jag inte har träffat på 15 år.
Har man mycket i huvudet och pratar med många, kan det ju vara lätt att glömma vem man har berättat det för.
¨¨
Njo det kan vara en början till dement, finns ju olika grader av dement??
Min mamma är 60 år och glömmer oxå att hon berättat! Det har mycket med åldern att göra! Var istället uppmärksam på om hon glömmer saker på spisen, börjar klä sig konstigt och så. Tecken för demens kommer ofta smygande. Du måste kolla efter såna saker istället.
man kan givetvis glömma att man sagt en sak utan att vara dement, det händer även mig. jag kan ha berättat en sak för t e x min syster innan o sen berättar jag det en annan dag för att jag tror att jag inte sagt det till henne. men börjar man glömma flera saker så kan det vara ett tecken. jag jobbar med dementa och har hört talas om hur det börjat för vissa. ngn har glömt nycklar, slösat med pengar, glömt att de handlat o sen går de o handlar samma sak igen. någon har klätt av sig kläder o gått till grannar, någon har gått ut mitt i natten, glömt hur man sätter på kaffe, klarar ej att laga mat mer. alhzeimer är den vanligaste demenssjukdomen. finns de som blir agressiva också o det är de som har frontaldemens, alkholdemens b l a. de kan också bli deprimerade o känna ångest när de förstår att något är fel som man brukar känna i början av demens. man ska ta konakt med läkare om man misstänker något. de brukar inte klara av att sköta hygien sen och de tror kanske att de ducshat dagen innan men så är det kanske en vecka eftersom man glömt när man gjorde det.
Om glömska är förstadiet till demens / senil så har jag varit å väg i många år så jag tror nog att det är mer vanligt än ovanligt att vara sån utan att ha ngn sjukdom som är på G!
Ts hur gammal är din mamma?
Glömma vart jag lägger nycklar, väskor etc är precis samma sak här. Det har jag gjort sen jag var tonåring och jag är allmänt disträ så jag säger det igen, då har jag varit på väg i snart 20 år mot att bli senil
Tilläggas kan att min mamma är likadan och har varit sån i alla år, så jag tror att vi ärftligt är lite allmänt glömska av oss! Ingen i vår släkt har varit demens eller senil!
fråga din mamma om hur hon känner o om hon själv märkt ngn förändring på stt hon börjar glömma mer o s v. säg att du bara är orolig o vill veta hur hon mår. vanligast av demenssjukdomarna är alhzeimers. det är jobbigt för de som börjar bli dementa när de själv förstår att ngt är fel, då behöver man hjälp o stöd, kan bli deprimerade o känna ångest. en del vill inte förstå att de är sjuka o inte anhöriga iheller. våga ta hjälp om det är ngt som inte stämmer, man kan inte hjälpa att man blir sjuk. men man kan bromsa sjukdomen lite. vet en dam som haft alhzeimer i flera år o fick veta det tidigt att hon hade alhzeimers, hon har inte blivit sämre, hon kände igen mig efter 1år o visste vem jag var o att jag hade 2flickor, så det var kul. men hon är rädd för att bli sämre när hon ser de andra som är mkt sämre än hon. hon sa" ska jag bli som de sen?". förhoppningsvis slipper hon det. när man blir sämre i sin demens kanske man inte kan tala mer som man gjort innan, blir några ord, någon mening då o då, man kommer ej ihåg saker, glömmer vem personer är. klär av sig kläder. en del klarar till sist inte av att äta, behöver hjälp vid måltid.
har ett fall där en syster var hos en kvinna, systern var orolig sa att "greta" kan vi säga att hon hette inte visste om hon ätit något. greta hade varit ute på natten sa grannar till mig. jag visste inte att greta var så dålig, ingen hade berättat för mig, för ett halvår sedan när jag jobba i hemtjänsten där så var det bra med greta. jag sa till systern att jag förstod att hon var orolig o jag skulle hjälpa greta så mkt ja gkunde. jag stanna o gjorde frukost till henne o hjälpte henne med det hon behövde, toalett besök behövde hon hjälp med nu. systern var kvar där o jag sa att jag kom sen igen o jag skulle se till så att hon fick mat o så. jag tyckte synd om systern, tänk att gå o vara orolig att ngt skulle hända greta, hon kanske helt plötsligt inte hitta hem eller det kunde hända henne ngt när hon gick ut på natten. jag sa till hemtjänsten om greta börja bli dement, de sa att hon var på utredning, jag saatt jag visste inte o systern var väldigt orolig o vi måste nog gå dit oftare. nu heter hon inte greta det är påhittat namn. men det är viktigt att dementa får hjälp i tid så att de får boende där de är trygga, att bo hemma är inte så bra när det gått sålångt som i gretas fall.
Du är säker på att hon inte dricker då?? Bara en tanke....
sen hade jag en granne hon kunde fråga mig samma sak om igen, tog en stund o så fråhaga hon igen"går det bra iskolan?". hennes man sa" men du fråga det precis". det var synd om henne. det börja så för henne, just då glömde hon bara vad hon frågat o sagt, men det blev värre sen. demens kan komma smygande. hon var jättesnäll o så synd att se detta hända. mannen var orolig för henne. han dog före o tills sist fick hon komma in på boende kunde ej klara sig själv.
är du orolig för din mamma så besök henne ofta o se så allt står rätt till. men det behöver inte vara ngt.
Jag skulle kanske vart orolig om jag märkt att det skett en förändring. En stor förändring då från till exempel att hon haft ett superminne till att hon börjar glömma saker.
Det kan ju vara så att hon är stressad och därför glömmer av att hon sagt något.