Nån fler som har en anhörig på behandlingshem??

Har n bror på behandlingshem. Han har avklarat en vecka. men de känns tungt att inte kunna prata med honom.

Hej. mm min sambo har suttit i 4mån nu, inne på 5:e.. de har varit extremt tufft. dom senaste 2mån fick man bara prata med honom 1gång om dagen de var så himla tufft. i början fick man inte höra hans röst alls, för då ligger dom på sjukan ..man blir så hjälplös o sen när man får prata med honom så gråter man bara för man vill ha hem honom

Yes han har suttit till och från..nu denna vecka åkte han igen, han har kontraktsvård om inget annat blivit..har inte fått prata med honom väntar svar från advokat. Gravid i 14v kanske inte det bästa just nu men han kämpar. Livet känns skit ibland och helt uppochner. Jag vill dela min grav. med honom..får se om han kommer hem innan bb dags..förhoppningsvis. Vi har kämpat i över 4år med detta men det känns som att detta är sista gången jag kämpar för oss. Sen har jag barnet och det är det viktigaste.
Just idag känner jag mig förbannad och ungefär jävlar om han inte skärper sig nu, då är det kört.
Men jag vet ju hur han är, han är inte sig själv när han tar droger..snarare djävulen och inte alls den underbara man jag älskar. Tragiskt att suget kan vara så starkt..
Förra gången ett år sen nu så blev jag erbjuden att komma på anhörigvecka men sket i det..vet inte varför. Nu går jag hos psykolog och ska förmodligen börja med någon slags medberoendesamtal också. Livet ordnar sig jag är ändå rätt optimistisk..kanske naiv. Jag klarar mig utan honom det vet jag men jag vill ju mer än allt att vi ska vara tillsammans.
Pratar inte med mig familj om detta, de har dömt ut oss. Jag är bara naiv och kan enligt dem inte se det bästa. Abort och lämna.
Jaja som att livet vore enkelt?
Lycka till alla, håller tummarna för er och mig.