Asperger och vill ha barn

I senaste numret av Vi föräldrar (precis kommit ut) finns en artikel om en pappa med Asperger.

Hej! Min partner har liksom du lindrig Aspergers. Det är inget som märks särskilt ofta, men det har visst blivit mycket bättre nu, för som barn har jag fått höra att han var väldigt inne i sig själv.

Jag funderar, liksom du, kring riskerna för autism, och i viss mån även svårare Aspergers, då jag dessutom själv diagnostiserades med "svårigheter och symtom av aspergerliknande karaktär" i tonåren. Det är väl i princip fastställt att Aspergers är ärftligt och att det ökar risken att barnen får det markant om någon i släkten har det (min partners farbror har också AS), hen hur det är med autism... det vill jag också veta!

Tror absolut inte att myndigheterna skulle vilja, eller få, ta ditt barn enbart p.g.a. din diagnos. Så länge du kan ta hand om ditt barn på ett bra sätt har de ingen anledning att omhänderta det! Jag hade nog inte ens sagt nåt på mvc och liknande, tycker många har förutfattade meningar och jag känner både mig själv och min partner bättre än vad de gör. (Vi har alltså inga barn än, men funderar på det.)

Jag är säker på att jag läste någonstans om en en kvinna med Aspergers som fått barn och myndigheterna tvingade henne att ligga på något utredningshem i 8 veckor (tror jag att det var) för att se att hon dög som mamma, och pappan fick inte vara där. Ett sånt scenario skulle vara helt hemskt för mig, jag har jättesvårt att sova om jag inte är hemma och framför allt utan sambon. Har också hört att de som gör så bestämmer det bara för att mamman har en diagnos, dvs utan att ens träffa henne.

Jag minns ju själv hur det var när jag skulle ta körkort. Jag blev tvingad att göra en massa extra tester och skit som tog över en månad och kostade runt 500kr extra bara pga av min diagnos, något som störde mig rent otroligt, hur skulle det då inte kännas att bli ifrågasatt att ha sitt eget barn.

Fast egentligen skulle man ju överleva en massa kontroller och att bo på något hem eftersom det inte är för evigt, den absolut största skräcken som sagt är ju att få ett gravt autistiskt barn. Har letat information men inte hittat något direkt om riskerna, det är så svårt att ta ett beslut. Man vill ju inte föda ett barn som kanske skulle må bättre av att inte bli fött.

Kan du inte kontakta din bm och prata med henne? Hon kanske kan hjälpa dig?

Det är ju just det som känns jobbigt, då vet hon ju att jag har Asperger och funderar på barn och då kanske hon skickar iväg mig på det där j-a utredningshemmet då barnet är fött. Om det inte vore för de historierna skulle det ju vara jätteskönt att ringa bm och prata och ställa alla frågor men efter vad man har hört vet man ju inte ifall man måste hålla sin diagnos hemlig.

Finns det nån barnmorska nånstans, på nätet eller nån telefonlinje eller liknande som man kan fråga anonymt?

Men hur kunde de veta att du hade aspergers när du skulle ta körkort? Jag ska ta körkort snart och jag vill inte att de går in och kollar i mina journaler... Eller sa du bara till dem att du har AS?

Det där med utredningshem i 8 veckor låter verkligen som ett specialfall, aldrig hört talas om nåt liknande tidigare... det var alltså utan att de ens träffat henne? Låter stört, var det verkligen i Sverige?

Hej,
sent svar, men: min man har lindrig Asperger (han går i utredning nu och har precis fått veta att han uppfyller kriterierna) och vi har ett barn ihop. Jag tycker inte skillnaderna är så stora med honom som pappa jämfört med en neurotypisk person. Vår dotter uppvisar ännu inga annorlunda drag, och nu försöker vi få ett till barn.

Du ska väl också få ha ett liv som är värt något för dig, även om du råkar ha en diagnos? Om du känner att du behöver extra stöd tycker jag att du ska prata med mvc, men annars tänker jag precis som inlägg nr 2 att du och din sambo har mer koll än mvc har. Det finns så mycket konstiga uppfattningar hos en del.

Utredningshem låter väldigt konstigt tycker jag, finns det ens numera?

Lycka till!!!

Hej!
Jag har asperger och har en dotter på 10 månader som är väldigt social. glad och framåt, du behöver inte oroa dig, ingen har lagt sig i mitt liv med min dotter. Så va inte orolig, kör på :)