Bröllopsplaner, brist på känslor, antideppmedicin

Kunde lika gärna ha lagt detta under relationsproblem, men nu blev det här under depprission eftersom jag tänker att ni som själva har erfarenheter av depp och mediciner kan sätta er in bättre i min sits.

Alltså.
Jag har ätit antideppmed. flera år. Fått ändra både dos och sort ett flertal gånger, och varje gång haft svåra biverkningar. Nu är jag på samma dos sen ett halvår ungefär och det känns okej. Min läkare vill att jag fortsätter med denna med. och säger att det är för tidigt att sluta.

Då jag började med min med. var jag i slutfasen av en relation som tog slut (inte pga min depp). En av orsakerna var att jag inte var säker på att jag var klar med mitt ex. Honom har jag sen dess hittat tillbaka till och under samma tid som jag tagit min med har han o jag inlett en ny relation. Han är ett stort stöd för mig, vi trivs jättebra tillsammans och har lyckats hitta tillbaka trots skilsmässa och elände tidigare. jag är glad över det, våra barn är glada över det. Allt skulle kunna vara toppenbra. Vi planerar nu att gifta oss nästa sommar, 2009, och har bokat kyrka osv.

Det är bara det att jag är så rädd att jag sedan, då jag slutar med min medicin, ska upptäcka att jag inte alls har de känslor för honom som jag borde ha för den jag är gift med. Tänk om det "bara" är trygghet och vänskap. Jag vet att jag älskar honom, men man kan ju älska på olika sätt. Jag saknar de där pirriga och förvirrade känslorna man har då man är förälskad. Det är ju inte så konstigt eftersom jag är "bedövad" av antidepp. Är det fel av mig att fortsätta planera brölllop? Vad händer då man slutar med med. ? kan det vara så att jag inte är tillförlitlig pga dessa mediciner, eller är det helt ok att planera bröllop trots denna avtrubbning? Och, NÄR kan man egentligen sluta med medicinenrna???
Jag önskar mig helst vara helt fri i god tid innan bröllopet bara för att verkligen veta att jag har de rätta känslorna. Samtidigt är jag jätterädd att jag då ska bli så dålig att jag ställer in alltihopa bara därför....

Hur ska jag göra?
Hjälp mig om ni kan, jag går sakta men säkert under av dessa förvirrade tankar.