Vår ettåring sover bredvid föräldrasängen i ´juniorsäng. Spjälsäng funkade aldrig utan fram till året och lite till låg han i min säng (stilla och rofylld, ett sömnpiller för mig )
Vår treåring sov i juniorsäng i eget rum i motsvarande ålder.
Våra barn somnar med kroppskontakt men det har föregåtts av läsning och andra kvällsritualer. Signalerna om läggdags är väldigt tydliga sen tycker vi de behöver närheten vid insomningen av vår kroppskontakt och det är en mysig stund att ligga jämte och läsa och sen låta barnet somna bredvid. Att inte ha spjälsäng underlättar ju det.
Våra rutiner, även för ettåringen, är mat 17, bad 17.30, pyamas, tänder, välling, 18 säng bok, och godnatt och sova bredvid. Ettåringen ligger vi hos en kvar- en halvtimme och treåringen en halvtimme - en timme men hon klarar ju mycket läsning och vi läser gärna båda för henne. lyssna på lugn musik kanske är något för en sådan liten.
Nu skrev du du ville hon skall somna själv. Det kanske hon gör. Vi har ju inte haft den ambitionen för vi vill hinna med läsningen och barnen är avslappnade och lugna då så det är ett väldigt ypperligt tillfälle att umgås mysigt i vår familj
. Doch tror jag a och o är tydliga signaler om vad som komma skall. Samma sak varje kväll, samma tider osv. inte våra tider så klart
men samma och kansek tom samma böcker osv. Om det inte funkar att somna ensam kanske det kan var ok att ligga bredvid några minuter i fall det går fortare så? Men gör sängen mysig, med gosedjur (inte för många så det blir en lekhörna) och fina täcken och kuddar och lite nattlampa.
juniorsäng har bara varit till det bättre för oss!