Mammor som inte sover? (sömnproblem)

Här är en till som har haft sömnproblem, har preciss tagit mig ur det. När barnen började sova bättre, så kunde jag inte sova, jag kunde ligga vaken i flera timmar innan jag somnade och då var det nästan dax att mata barnen( på natten vid 04.00 ). Under en två veckors period sov jag kanske ca 5 timmar i sträck två nätter. Jag trodde att jag höll på att bli galen, var ett vrak på dagarna när jag skulle ta hand om barnen. Jag vände mig till vc och fick insomningstabletter utskrivet, kunde inte sova på dessa heller, då fick jag även utskrivet nåt som skulle vara lugnande och underhålla sömnen. När jag tog dessa ihop då kunde jag äntligen sova. Sen kom stressen över att tablettrna tar ju slut hur ska jag kunna sova sen??? Rädd att bli beroende. Jag mådde jätte dåligt över min situation. Läkaren trodde att jag utvecklat nån form av depression av sömnbristen, det blev en riktig ond cirkel. För att bryta detta fick jag antidepressivt utskrivet, har ätit det en tid nu och mån bättre och kan sova. Tar en halv insomninstabl. vid behov. ( Va långt det blev ).

Jag har samma problem sedan många är men det eskalerade nu när jag fick min son.
Fick ångest över att inte kunna sova och sov då ännu mindre, bad till sist om hjälp på BVC och det fick jag. Jag tar ingen medicin utan går till psykolog som hjälper mig att bryta negativa mönster.
Jag sover nog lite bättre men inte bra ännu, tack vare psykologen har jag lättare för att hantera det iallafall.
Det är tortyr att inte kunna somna när resten av familjen sussar sött!

*Sedan många år, skulle det stå i början ja

Åh gud va skönt att höra att vi är fler!
Har en liten tjej på ett år, och vaknar av att hon ska snutta flera gånger varje natt. Och otaliga är de gånger då jag ligger o är trött, men kan inte somna om! Får ångest av att känna tiden gå.. och väntar bara att hon ska vakna igen osv..
Jag förljer gärna en tråd i det här ämnet, som för mig är ett tsort problem!

här är en till. har alltid haft svårt att somna och nu har vi fått en liten som haft kolik. nu har den gått över men han vaknar runt fyra gånger varje natt och varje gång gallskriker han. bara flaskan hjälper och ibland vill han inte ens ha mat, bara flaskan. ibland hinner jag inte somna om innan det är dags att gå upp igen. sedan vaknar båda pojkarna tidigt om mornarna. det är skitjobbigt...

känner igen mig. Jag har alltid haft lite svårt att somna men det har blivit mycket värre sen jag fick barn. Ibland när sonen vaknar och bara behöver napp så somnar han om, ligger jag istället vaken flera timmar. Oerhört frustrerande när make och son sussar gott och jag vet att snart är det morgon och jag måste sova.

Här e en till som har svårt att somna och vaknar ofta på natten och har svårt att somna om. detta trots att sonen oftast sover hela natten.. veckorna efter förlossningen sov jag kanske ett par timmar per natt och var deprimmerad. Sedan slutade jag amma och sedan dess har jag sovit bättre och bättre men sover fortfarande mycket sämre sedan innan jag fick barn, Sonen e idag snart 3 månader.

jag har lyssnat på avslappnings-cd innan jag ska sova i ca 4 veckor nu och det har hjälpt mig (kan jag rekommendera).

Någon som har några tips som de använder sig av??

Puuuh, i natt har jag igen vakat. Tycks inte ha något sjävförtroende vad gäller sömn, blir typ panikslagen om jag inte somnat på en halvtimme och sen blir det inget mera. Känner mig helt värdelös när jag inte kan somna på kvällen. Det knasiga är att jag vet att jag själv orsakar det varje gång. Bara en tanke att "tänk om jag inte kan somna ikväll" gör att jag inte somnar alls. Tänker jag inte på det så somnar jag. Men jag tänker tyvärr nästan alltid...

Hur går det för er andra?

Nja har väl varit lite si och så med sömnen nu några dagar. vaknar ofta på natten och har så svårt att slappna av i kroppen, ligger på helspänn.

cissy: Oj vad jag känner igen mig i det du skriver. Att man stressar upp sig för att man kanske inte kommer att kunna somna och det blir som en själuppfyllande profetia. Men måste faktiskt säga att det går lite bättre sedan jag börjat med att lyssna på avslappning innan jag ska somna. Den cd:en som jag använder följde med i boken "Sov gott!" och är en bok som behandlar sömnproblem och är inspirerad av Kognitiv beteendeterapi, Kan varmt rekommenderas.

Någon som testat sömntabletter? Och vilka i såna fall?

hej! Jag har också stora sömnproblem. Har alltid haft lite svårt att slappna av, och efter en jobbig graviditet och förlossning, samt son med kolik, så blev det helt ohållbart. För mig har det handlat om en förlossningsdepression som nu är mycket bättre då jag fått hjälp (samtal och medecin). Jag äter fortfarande sömntabletter, zolpidem (som är insomningstabletter), och ibland propavan (lite lugnande). Jag tar oftast en halv tablett. Då sover jag bra. Jag tror att jag kanske sluppit hamna i en så djup svacka efter förlossningen om jag sovit bättre. Det är hemskt att inte kunna sova! Jag känner igen stressen när resten av familjen sussar sött!! Ja gillar inte alls att känna mig beroende av piller, men tänker att det är en övergående period, hoppas jag!

Här är en annan trött mamma. Mina tvillingpojkar som är åtta månader har nu under en period vaknat vid 04 på morgnarna och då tycker dom att det är dags att stiga upp. Den ena vaknar också många gånger på natten så min man brukar sova med dem och jag byter av honom vid fyra. Men trots att jag får sova ostört fram till fyra så har jag ändå börjat vakna tidigare och tidigare. De senaste fyra nätterna har jag vaknat vid 02 och inte kunnat somna om alls. Ligger bara och gruvar mig inför den tidiga morgonen och hur jag ska orka med dagen. Har bara lust att gråta ibland och känner mig svimfärdig av trötthet. I dag var jag hos läkare och fick insomningstabletter som jag ska ta ikväll. Använde samma tabletter i somras också under en kort tid och då hjälpte dom bra, hoppas på det nu också.
Det är verkligen tortyr att inte få sova och att sedan också ha små barn att ta hand om är inget man skulle önska ens sina ev.
"värsta fiender".
När jag sedan varit uppe några timmar och det börjar ljusna ute känns det lättare än när jag ligger och ångestvrider mig i sängen men jag skriver under det som Tove Jansson skriver i boken om Knyttet; "för vem ska trösta Knyttet med att säga som det är, att på natten är det hemska mycket värre än det är".
Som sagt var, sömnproblem är inget man önskar åt någon annan men ändå känns det bra att höra att det finns andra som vet hur det känns att ligga sömnlös. Man känner sig i alla fall inte så ensam i sin sömnlöshet.
Vilket bra initiativ att starta denna tråd. Kramar till er alla och hoppas ni får sova gott så småningom!

Jag har också svårt för att somna och har alltid haft. Tar oftast en halvtimme för mig att somna på kvällarna och har jag varit uppe och ammat är det svårt att somna om. Nån natt låg jag vaken och vred och vände mig i två timmar. Men har lyckts med att sova bättre nu ett tag pga en blogg jag läste. Dom hade varit hos hennes mormor som hade en cd där dom räknade får. Det gick från ett får till 500 får, att dom då räknade ett får, två får, tre får, fyra får, fem får osv. Efter jag läste det började jag också med. Jag ritar även siffran framför mig när jag blundar för att dra ut räknandet lite. Man kan även testa med att se fåren framför sig om det funkar bättre. Jag somnar iaf lättare iom detta

Mitt problem att somna beror på att jag ligger och tänker och funderar på allt möjligt. Ibland när jag räknar får komemr jag på mig själv att sluta räkna får och tänka på nåt annat. Börjar då om från början och det blir kanske 2-3 ggr som jag räknar från 0 upp till 70 första gången, 50 andra och tredje gången vet jag inte för då lyckas jag somna och det tar inte en halvtimme längre

Här är en till! Har haft sömnproblem i flera år och tar imovane varje kväll (insomningstablett) som hjälper mig att somna in, ibland. Har testat stilnoct, men dom fick jag hallisar av. Tog även propavan förut (sömntablett) men vill inte ta den nu när jag är ensam med sonen.
Trots insomningstablett sover jag ganska dåligt. Har svårt att bli trött om kvällen och går och lägger mig sent med tanke på hur tidigt jag måste upp om mornarna.
Per natt sover jag väl i snitt 4 timmar, ibland längre och ibland kortare. Känner att jag behöver göra nåt åt saken. Är ju så trött och seg på jobbet, men blir ändå pigg när jag kommit hem.

Här är en till!
Jag har två tjejer på 5 resp 3 år som vaknat minst en gång per natt. Då den stora började sova hela nätter föddes lillasyster som ammade nätterna igenom och som numera vaknar en gång per natt.
Jag har sedan 1-2 år haft svårt att komma in i djupsömn. Nu har jag börjat få svårt även att somna och kan ligga vaken flera timmar varje natt. TRÖTT!

Jag har själv inte så stort problem, men ibland kan jag faktiskt ligga vaken i sängen i några timmar när resten av familjen sover sött! Jag har konstaterat att om jag ligger i sängen och tänker att "nu måste jag sova så jag orkar följande dag" så kommer sömnen inte. Jag tror det är psykiskt. Men om jag ligger och tänker på roliga och trevliga saker, så somnar jag mycket snabbare. Ett tips bara som är värt att prova på! :)

Har väl inte lika grova sömnsvårigheter som många här inne verkar ha (lider med er) men jag märker att jag fått svårare att somna in och somna om efter att jag slutade amma för drygt 3 v sedan. När lilltjejen vaknar nu på natten, vilket sker minst 2 ggr så har jag svårt att komma till ro igen utan det kan ta uppemot en timme innan jag somnar om. När jag ammade så var det som att ngn slog mig i huvudet efter att hon ätit klart...nu får hon välling när hon vaknar istället, och kanske är det just det - att jag kliver upp och ställer in flaskan i micron som gör att jag helt enkelt vaknar till för mkt?

Jag har också svårt att koppla av vid insomning eftersom hennes första vakenstund är kring midnatt, och jag går och lägger mig vid 22 och då "vet" jag att det snart är dax.

Just nu sover jag som mest 3-4 timmar sammahängande sömn varje natt och det pallar jag inte med, så på helgerna tar min sambo henne så då får jag sova hela nätter i ett annat rum.

Får se hur det blir när jag ska börja jobba efter jul, då får jag sova i det andra sovrummet hela tiden - kanske blir det bättre då...

Jag hade problem, låg i timmar och vände och vred mig...men började med att hålla andan i 15-30 sekunder för att få hjärnan att sluta tänka på allt annat och koncentrera sig på kroppen, tog några RIKTIGT djupa andetag och höll andan igen, efter max 3 ggr så känner jag att jag snart kommer somna...men gnyr min son e jag klarvaken direkt...