Alzheimers?

Usch vad tråkigt för dig och din mamma. Det är ju svårt att veta vad det kan vara, hon bör nog kontakta en läkare och få det utrett, särskilt med tanke på yrsel och huvudvärk. Jag förstår att det kan ta emot, men det är det bästa hon kan göra, har själv nyligen fått anledning att ångra att jag inte lyckats tvinga min pappa att gå till doktorn tidigare, så att han kanske kunnat förebygga att bli allvarligt sjuk, men nu är han på bättringsvägen. Förhoppningsvis så är det inget "värre" än stress som din mamma lider av, men det är ju skönast att veta orsaken, och essutom kunna få hjälp. Lycka till!
Kram elsis

Det finns mycket information på nätet om Alzheimer och andra neurologiska sjukdomar, bl a www.alzheimers.nu, där tidiga symptom och annat finns beskrivet. Sök på nätet så hittar du mer... Jag kan tyvärr inte säga huruvida din mamma har en demenssjukdom eller inte, det bästa är att kontakta en vårdcentral för att sedan ev gå vidare med utredning, du kan, om du och hon vill, följa med henne så kanske hon lättare kommer iväg.

Min pappa fick diagnosen alzheimer för snart 2 år sen, nån månad efter att han fyllt 70, men visst kan man få en demenssjukdom (eller annan neurologisk sjukdom) tidigare, inte så vanligt dock.

Jag håller tummarna för dig och din mamma att det inte är nåt allvarligt, det är definitivt ingen rolig sjukdom, varken för den drabbade eller för nära och kära... Jag vet...

Tack för era snabba svar! Jag ska försöka prata med min mamma och se om jag kan få iväg henne till en läkare. Men det blir nog inte lätt. Jag är rädd att jag bara ska göra henne mer orolig om jag visar min oro. Hon vill nog helst sopa allt under matten så länge det går. Men jag vet att jag måste hjälpa henne...

Usch ja, det är svårt att tjata iväg någon till läkaren, och man skulle säkert helst själv också vilja sopa allt under mattan i den situationen. Hoppas att hon ger efter och går dit när du visar att du är orolig, och att det visar sig vara något lättbotat.

Min farmor hade Alzheimers, i början av sjukdommen kunde hon typ ringa å säga massa knepiga saker som tex att vattenledningarna in i huset va trasiga så hon skulle gå ut å gräva upp dom, el att hon haft inbrott, el som en gång blev hon jättesvartsjuk på pappas nya fru, då hade hon fått för sig att min pappa var min farfar som då varit död i ca 10år. Hon pratade ofta om konstiga saker som hänt henne gjorde konstiga saker som ingen fattade varför hon gjorde som tex hon tog körkort när hon va 65år köpte en bil sen körde hon aldrig.
Hela hon blev konstig på nå vis, vi fattade inte då utan de har vi gjort nu efter att hon fått diagnosen Alzheimers...

oj, jobbig situation. men tänk också på att tex utmattningsdepression/utbrändhet kan ge ungefär samma symtom som alzheimers. så om din mamma haft det stressig en längre tid kan det lia gärna vara något sånt... men det är ju viktigt att hon kommer till läkare så att hon får hjälp vad det än är. om man bränner ut sig är man oftast inte medveten om hur dåligt man mår förrän det gått väldigt långt.

Tack för alla svar!

Jag tror precis som du säger Kryztina att det kan vara utbrändhet för hon är verkligen en sådan kvinna (vi är väl många sådana) som bara inte kan ta det lugnt. Hon pluggar som sagt på högskolan, jobbar deltid, har tre hemmaboende barn som inte klarar sig utan henne samt sköter nästan allt i hushållet. Jag försöker hälsa på så mycket som möjligt, och då hjälpa henne med allt, men jag kan ju inte vara där alltid... Min pappa finns ju där, men han är inte direkt till någon hjälp för henne. Så det vore ju inte konstigt om hon var på väg "in i väggen".

Hon är ledig nu i helgen, ska se om vi kan få en pratstund då om hur hon mår...