MÅSTE man ha besök hemma med nyfödd??

Nej, ni behöver inte ha hem hela bekanskapen den första tiden för att titta på bebisen.
Bebisen skaffade ni ju knappst för att visa upp för andra.

Säg ifrån om du inte orkar. När vi fick nr 2 så kom det folk samma dag som vi kom hem från bb. Då blev jag irriterad vilket jag tror folk märkte. Man måste ju få komma hem och landa i allt innan folk börjat strömma in..

du vet du vi sa att ingen fick komma de första veckorna ..sedan ringde vi å kom överens med folk eftersom....man vet ju inte hur tex bebisen är, hur man får sova, hur amningen fungerar osv....tycker att mannen din kan lugna ner sig lite...

Jo, han har sagt att deet är ok att vi väntar med besök,fast säkert var tredje dag har det blivit diskussion för han tycker nog att jag är störd på något sätt som bara vill låsa in mig. jag kan ju inte säga hur länge heller. deet får honom att tro att det gäller flera år.det handlar om några veckor till,menjag vill inte ha något planerat alls.

Man måste ingenting med en tvåveckors baby hemma, förutom att ta hand om barnet då förstås. Vill du inte ha besök så ska ni inte ha det. Punkt slut. Du bestämmer. Det är du som ska sitta där och amma med hela huset fullt av folk. Och vill du inte så vill du inte. Passa på att ta det så lungt som möjligt. Stäng in dig i sovrummet och mys med din baby dygnet runt om det är det du vill. Man måste inte ens klä sig eller gå på promenad eller nånting - utan ska bara göra det man vill - tycker jag - och jag ångrar att jag inte tänkte så när min flicka var nyfödd.

En av mina absolut närmsta vänner fick barn för fem veckor sedan. Jag har inte träffat dem än. Vi har pratat i telefon, men jag har sagt att vi kan träffas när det har gått ytterligare någon månad. Det tyckte hon var en bra idé och jag tycker att det är helt okej.

Stå på dig! Era släktingar och vänner har ju många år på sig att lära känna ert barn. Det är okej att stänha ute omvärlden ett par månader, med undantag för de allra närmsta släktingarna kanske...

Du gör som du orkar och vill!
Men jag kan tycka att det är lite märkligt resonemang du har "max 10 personer...om 1 månad...måste man ha hembesök?) verkar som du vill försöka kontrollera allt runt om kring dig och inte alls kan tänka dig "go whit the flow..."
När man har barn måste man nästan lära sig det, annars blir det bara en massa problem och onödiga konflikter både med din bebis och din make.
Typ om du framöver tänker "när hon somnat så ska jag tvätta lite" och så somnar hon inte...du blir irriterad och det känner hon, och så blir det allt bara värre.
Istället kan man börja tänka när de väl har somnat, oj fick jag tid över? ja då kanske jag ska tvätta lite?
Kan tänka mig själv att hade vi inte fått kommit till min bror förrän om en månad så skulle jag INTE engagera mig i de barnen senare heller på samma sätt som jag gör nu, då hade de satt upp en ribba som jag naturligtvis skulle acceptera MEN jag skulle också från och med det också själv bara vara proffstrevlig hos dem.
Nu har vi en sådan skön kontakt jag och barnen så vi gör egna grejer och han älskar att följa med på upptåg nu när han är tre.

Nej jag satte ingen gräns om max 10 personer, utan vi är ett gäng på 10 personer som umgås.och jag kan inte handplocka ut folk som får komma utan ispfall måste jag bjuda alla. och problemet är ju att jag inte vet när jag kommer orka.
detta gäller våra vänner.
vår familj var som sagt på bb och de ska komma näs´ta vecka.

Tycker det låter hemskt själviskt av dig att om du skulle få denna avskärmning i npgon månad; sedan bara vara "proffstrevlig".
Vad är en månad i stora loppet? Vi har ju hela livet på oss kan jag tycka??!!
Hmm

Om du har en riktigt nära vän eller någon som du känner mer förtroende för av "gänget", ring denna person. Berätta hur du känner dig så kanske denne kan hjälpa dig att avakta med ett besök =)

En del som får barn reagerar med att bli som tigrar och vilja skydda avkomman till varje pris, man vill bara låsa in sig och vara ifred och lära känna barnet. Andra vill visa upp sitt fantastiska barn och genast se till att det inlemmas i bekantskapen.

Ingetdera sättet är mer rätt än det andra, men om ena föräldern är på ena sättet och andra på andra så blir det ju konflikt!

Kompromissa!

Du får genomlida besök lite tidigare än du egentligen vill och sambon får vänta med besök lite längre än han vill. Om det är det praktiska som måste fixas så får du be sambon göra det - ladda innan genom att bara amma och sova i en - två dygn medan han dammsuger, diskar och ordnar fram fika inför besöket. Om du känner dig obekväm med att amma framför andra så berätta för din sambo att du vill få göra det ifred så att han ser till att de andra inte går in och hälsar på dig medan du ammar. Osv.

Egoistisk?
Som man väntat och glädjs för att få träffa det lilla pyret och så skulle man inte få det bara för att du inte ville? Ok på sjukhuset en snabbis...men vad är det?
Är ju skillnad om det blivit komplikationer eller liknande.
Vem är egoistisk igentligen?