Har ni dikter om mammor som har dött eller ska dö?
Min mamma har en dödlig sjukdom som heter ALS.
Den går inte att bota och hon har ungefär ett år kvar att leva som det ser ut nu. Kan bli kortare, kan bli längre.
Det är svårt att hantera denna otroliga sorg över att jag snart ska förlora min mamma. Hon som precis fått blivit mormor till mitt efterlängtade IVF barn och som knappt fått lära känna honom ens!
Det är alldeles för tidigt för mamma att försvinna från jorden nu, men på något sätt måste jag klara av det här och hantera den otroliga sorg som jag bär på över vetskapen att hon snart är borta.
Dikter är något som jag gillar att läsa och som ofta kan sätta ord på mina tankar och känslor.
Därför letar jag nu efter fina dikter som handlar om mammor (eller pappor) som ska dö eller som har dött.
Vill ni som har några fina dela med er så skulle jag bli väldigt tacksam!
Kram från mig!
