Svår beslutsångest! Ska jag våga?

Du kanske skulle läsa till socialpedagog, då får du lite av båda områdena!

Jag har funderat på det men utbildningen finns inte här och inte på distans i närheten heller, och jag har ingen möjlighet att flytta. Så jag vill prompt plugga på universitet som finns i staden jag bor i :)

Klart du vågar! Det är ju bara trygghetskänslan som hindrar dig, att studera har du redan provat på och om du ändå ska plugga är det bäst att lägga energin och pengarna på något man verkligen vill.

Du kan vara glad att du kommit på så här tidigt att du nog inte vill arbeta med barn. Så mycket lättare att bryta utbildningen och styra om, och du förlorar inte massor av pengar och har fortfarande rätt till CSN-bidrag i flera år.

Själv är jag utbildad förskollärare, men har kommit på att jag vill bli personalvetare istället. Går min första termin nu och det känns underbart! Mitt program är så kallat tvärvetenskapligt, ämnena är blandade i kurserna så vi kommer inte att få en examen i ett visst ämne utan i "personal och arbetsliv". Det känns positivt att man får flera perspektiv (beteendevetenskapliga och ekonomiska) på olika områden och att vi har viss arbetsplatsanknytning i form av uppgifter, intervjuer osv ute på företag och organisationer.

Fråga om du vill veta något mer!

Åh vad roligt! Jag funderade på personalvetare först men den linjen finns inte här, och närmsta stället den finns på är 30 mil bort. Känns lite väl långt att åka fram & tillbaka! I utbildningar som finns klara här kan man välja inriktning arbetsliv & personal (eller något liknande). Så oavsett vilket ämne jag väljer som huvudämne tänkte jag läsa de flesta av de kurserna i alla fall :) Funderar nämligen på att komponera ihop kurser till en utbildning. Dels för att jag kan välja kurser från andra universitet på distans och dels för att vi planerar bebis och det då känns lättare att välja bland kurser och så än att vara mitt inne i en utbildning :) Jag är lite ombytlig av mig vad gäller studier så då hinner man ju kanske ändra sig angående vissa kurser också :)

Hur är det med personalvetarutbildningen? Har man ett ämne som huvudämne eller?

Personalvetarutbildningarna ser olika ut på olika högskolor. En del är tvärvetenskapliga, som den jag går, och en del är mer ett paket med olika renodlade ämneskurser. Så hur de är uppbyggda varierar väldigt! Det går säkert alldeles utmärkt att själv "plocka ihop" en personalvetarutbildning av fristående kurser. Fördelen med ett program är, som jag ser det, att man vet säkert att man har sin plats på alla kurserna och att man får de bitar som behövs som en grund. Ämnen som vi på vårt program läser är, i stort sett, pedagogik, sociologi, psykologi, arbetsrätt och företagsekonomi, vinklat mot personal och arbetslivsfrågor.

Ah just det ja! Har kollat kurserna som ingick i en Personalvetarutbildning. Lite annorlunda motför psykologi eller sociologi utbildningarna. Jo det är klart att om man läser på ett program så vet man ju att man får läsa alla kurser. Men det känns som det är lättare med lösa kurser om man ska skaffa barn mitt i utbildningen. Jag kanske inte ens kan börja plugga till hösten ju :P Om jag väljer lösa kurser kan jag ju börja söka de redan nu i stort sett om jag vill. Ska höra med min syo vad hon tror skulle bli bäst med tanke på vad jag vill jobba med sen, och om jag ska välja psykologi eller sociologi som huvudämne. Har du hunnit läsa något av psykologin eller sociologin trots att du just börjat? Tänkte om du hade något att säga om ämnena :) Har för mig att mycket av psykologilitteraturen kan vara på engelska och det känns ju inte alltför roligt även om jag har rätt bra kunskaper i engelska. Men jag lutar lite mer åt sociologin faktiskt, men det är alltid bra att höra från någon som läst ämnet vad det innebär och så, känns det som :)

Det är nog ett bra tänk att läsa fristående kurser om du planerar barn mitt i pluggandet, det är ju lite mer flexibelt. Vi har hunnit nosa lite på psykologi och sociologi (vi har nosat på alla ämnen i vår första kurs, 15 poäng introduktion till yrket, som ett "smörgåsbord") och båda ämnena verkar jätteroliga! Det hänger förstås mycket på lärarna och vi har verkligen haft tur med dem i båda de ämnena. Men personligen är jag nog mer intresserad av sociologi än psykologi - det är väldigt intressant hur vi människor fungerar i grupp. All vår litteratur har hittills varit på svenska, men jag har också hört att i psykologi ingår det mycket engelsk litteratur som kan vara riktigt tung.

Okeej! Ja jag har fortsatt funderandet och läst på lite och jag tror sociologin är mer för mig än hur den enskilda människan fungerar. Jo det känns som det är lättare med lösa kurser faktisktt för då kan jag ju börja kolla upp någon kurs jag kan börja läsa nu direkt efter jul. Båda de "klara" utbildningarna börjar till hösten och eftersom jag tycker det är skitkul att plugga vill jag gärna börja/fortsätta läsa efter jul! :) Får jag fråga vad du vill jobba med när du är klar? Har försökt läsa lite om arbetsmarknaden för beteendevetare där även personalvetare räknats in, men blir inte särskilt klok. På vissa ställen står det att det finns rätt bra med jobb, på andra tvärtom. Men man ska väl inte heller bara tänka på det när man väljer utbildning. Hur länge jobbade du som förskollärare förresten? Det är den utbildningen jag går just nu faktiskt, men har helt bestämt mig för att inte fortsätta :P Ska bara läsa nästa kurs klar, som slutar i januari!

Jag vill jobba som personalvetare! Skämt åsido, det är ett väldigt brett yrke och man kan jobba med massor av olika saker, det ser också olika ut beroende på om man arbetar inom kommun, stat eller privat, stor eller liten arbetsplats. Jag har ännu inte tillräckligt på fötterna för att veta var/hur jag helst vill arbeta. Hoppas att det kommer att bli lite klarare allt eftersom. För det första gäller det att få ett jobb efter examen, det är nog inte bara att välja och vraka tyvärr... Jag har läst att arbetsmarknaden för p-vetare är "i balans", vilket man väl får tolka som att det finns jobb men inte i mängder.

Jag har jobbat som förskollärare i 13 år.

Okeej! Det är ju kanske inte så ofta man vet exakt vad man vill arbeta med :) Vet inte jag heller för den delen. Man kommer nog på det senare i utbildningen, eller efter. Men det spelar ju i och för sig ingen roll :) Nä jag hade som också en känsla av att det inte finns hur mycket jobb som helst. Men med lite vilja och ansträngning löser det sig nog! Känns inte så kul heller att utbilda sig till något bara för att det finns jobb. Lite så blev det när jag hoppade på fsk utbildningen. Sökte en annan först och kom in, men inom det finns det nästan inga jobb alls så jag "panikbytte" så att säga. Ahaa, det är ju ett tag!