något min dotter, snart tre år har börjat med är att kalla sin pappa vid hans namn istället för bara 'pappa', men mig kallar hon mamma. vi brukar ofta använda 'mamma' och 'pappa' när dottern är med o så där, när vi pratar med henne om den andra. jag tycker det låter ut lite roligt, men hennes pappa vill ju bli kallad pappa. hihi. gör era barn så?
kan ju inte svara om min son för min son e så pass liten så han har precis lärt sig mamma och pappa. men några av mina kusiner har haft perioder då de kallat sin mamma vid namn tex. för att sen gå tillbaks till att kalla henne mamma.
ok 
hon säger mamma o pappa,
men ibland när hon ropar o vill skoja kan hon säga våra namn ist.
min son é 20 mån kallar mig vid namn, säger baby och mamam till mig! killen kallar mig ju baby o vid mitt namn så antar att det är därför hehe
När jag var liten sa jag aldrig mamma och pappa samtidigt. Det var mamma och "namn" eller pappa och "namn". Vet inte hur gammal jag var när jag slutade med det och sa mamma och pappa i stället....
En gång när vi var och handlade frågade jag min mamma om den där "pappas namn" skulle följa med oss hem idag också. Folk runt omkring tittade tydligen ganska konstigt på mina föräldrar och mamma ville bara försvinna. Ska även tilläggas att jag var väldigt pappig, en riktig pappas flicka.
Kan det vara så att ni umgås mer med hans vänner och bekanta än dina? Vet att mina syskonbarn kan kalla sina föräldrar vid namn om vi är med. De är 10 & 6 år. Det blir nog bara så.
Jag hade en period när jag var kanske 3 år då jag sa mamma och *namn* för pappa. Hemskt pinsamt för mina föräldrar men det gick över....
Jag har en son som är 3 ½ år och han säger mamma till mig och namnet på pappa, vilket pappan tycker är tråkigt han säger att det känns som om han inte är "pappan". Vi använder mamma och pappa när vi pratar om varandra men jag har kommit på mig flera gånger att när jag ropar, eller om jag är sur 
så använder jag hans namn....... det kan bero på det ??!!!?
Hej!
När Elvira var runt 2-3år så lärde hon sig att säga mitt namn, vilket inte är världens lättaste namn att säga för ett barn! Därför kunde hon ibland säga det till mig, men det var nog mest för att hon var så stolt att hon kunde mitt namn och samtidigt fattade att jag är hennes mamma men Veronica inför andra.
Så jag tror att det är glada över att lyckas lösa ekvationen med mamma, pappa OCH att de har andra namn, o vill därför visa det.
För ett tag sedan fattade hon ekvationen, mormor är min mammas mamma... vilket innebar att hon ibland sa "din mamma..bla bla..." till mig istället för att säga "min mormor...bla...bla..."
Fattar du hur jag menar? Lite svårt att få ner det i skrift!
tessa80 -> nej, vi umgås ungefär lika mycket med båda.
onka -> haha. stackars din mamma *s*
björkeli -> ja, kanske. fast hon kan våra namn sedan ett tag tillbaka, men detta har hon börjat med nyligen *s* ja, de är ju så smarta när de nu förstår att deras t.ex morfar är mammas pappa :-P jag säger dessutom alltid mamma o pappa när vi är där, men när jag pratar om de till dottern säger jag ju mormor o morfar
Jag har ett minne av att jag gjorde likadant nör jag var i den åldern just. Då sa pappa till mig efter ett tag att han inte ville bli kallad för sitt namn utan för pappa, så då slutade jag.....
Inte min dotter. Men en kompis son gör likadant, ibland kallar han även sin mamma för hennes namn.
Vår son är fyra har i perioder kallat oss för namn, men eftersom vi vill att han ska säga mamma och pappa brukar vi förtydliga att vi visserligen heter våra namn, men att vi för honom heter mamma och pappa, att det bara är "andra" som säger namnen till oss. Vi pratar också ofta mellan varandra som mamma och pappa om varandra för att förtydliga när han är med. Jag vet inte, jag gillar inte riktigt när barnen kallar en för namnet tycker inte att de ska göra det. Det har fungerat bra för oss, han gör inte det, säger mamma och pappa. Får se hur det går med minstingen när han blir större 
Linus kallade sin pappa vid namn och mig för mamma under en period strax före han fyllde tre år. Jag tror det var för att han härmade mig. När jag pratade med min sambo använde jag hans namn och inte pappa. Sonen slutade med det efter ett tag och nu säger han mamma och pappa. Min sambo tyckte det var lite tråkigt när han inte blev kallad pappa, men vi låtsades inte om något.
nana24 -> vi gör samma sak. pratar vi med dottern om någon av oss eller är dottern i närheten säger vi mamma & pappa.
Jag har det likadant, men min teori ar att jag som mamma sager min dotters pappas namn nar jag kallar pa honom, sa jag tror att de snappar upp det. Har forsokt att saga pappa istallet for min mans namn men det later ju lite halvtosigt for han ar ju inte min pappa, hehehe.
Hi hi tänkte precis skriva ett inlägg om detta när jag såg den här tråden! Min dotter har börjat göra samma sak fast till oss båda 
Hon blev tre i maj) o har alltid kallat oss för Mamma-Malin o pappa-Johan , jättesött fast nu har det blivit till BARA MAlin o Johan, grrr. kan lova att det känns sårande!!! Men som några skrivit här över så verkar det ju vara nåt som går över *hoppas* Man är ju så stollt över sina barn o om dom kallar en för "namnet" så vet ju inte folk att hon är min ...
Moa sade då hon var kring två år mamma till både mig och sin pappa. Jag garvade gott åt det ibland men Moas pappa tyckte inte det var lika kul.
Min sambo kallade sin mamma för mamma och sin pappa vid namn när vi träffades (15 och 18 år gamla). Jag var helt säker på att hans pappa inte var hans riktiga pappa :).
En av mina kusiner använde bara namnen på sina försäldrar men har nu övergått till Mamma-namn- och Pappa-namn- (tex Pappa Ove), det kanske kunde vara nått?
Min systerdotter kallar sin mamma vid namn och sin pappa för pappa. Min syster tycker att det är lite pinsamt så hon känner att andra tror att hon är pappans nya flickvän som försöker få barnet att kalla henne för mamma hihi. Linon