Vad roligt att du är intresserad av gårdshundar!
Vi har två stycken, mor och dotter. Har haft ett par hundar av andra raser förut, men nu är vi fast, det blir bara gårdshundar här efter. Bästa rasen, för oss iaf.
De är, trots att det verkligen inte är en självklar nybörjarhund som Tic Tac säger, väldigt lätta att ha och göra med. De är väldigt pigga, mångsidiga och lättlärda brukshundar, de kan dock ställa lite högre krav på motivation och variation i träningen. Det är hundar med ganska mycket hjärna och egen vilja om man säger så.
Å andra sidan så tycker de att det mesta är kul, vi spårar en del med våra och kör lite agility+ allmän träning, förrrutom att de är en del av livet här på gården. De följar med mig på ridturer (inte nu då vi väntar tvillingar i nov), åker traktor, vaktar gården, det går tom att mota kor med dem.
Vi upplever att de är väldigt tåliga och robusta små hundar, de har aldrig varit sjuka och klarar det ibland ganska tuffa livet på en gård mycket bra. De älskar kroppskontakt och närhet, så vill man absout inte ha hund i soffan eller sängen, så ska man kanske välja en annan ras. Våra sitter helst i knät, sover i sängen, under täcket kan tilläggas. Tror alla gårdshundar jag känner gör det, bara så du vet. Så "soffligare" är de när du är det, där emellan är det en himla fart!
Som Tic Tac säger så är det tuffa små hundar, mycket hund på få kilon, men de är ganska milda till sinnelaget. De har inte "terriertemperament" eller hur man nu ska säga. Tuffa uppfostringsmetoder funkar i regel inget vidare på dem. De vaktar också, och det ordentligt ibland. Framför allt med skall, våra skäller på alla okända som kommer upp på gården, men går inte fram förrens matte eller husse kommer dit. Spelar inget roll hur mycket folk lockar. Visst kan de vara ganska reserverade, tycker nog att just det varierar rätt mycket. Vaktiga raser har ju en tendens att "hålla" sig till familj och bekanta. Jag tycker det är ganska skönt eftersom jag aldrig har problem med att de springer fram till folk och andra hundar när jag har dem lösa. Men ibland kan det vara svårt att få en del att förstå att hundarna inte är intresserade av att komma och hälsa på dem, så är det bara.
Oj, vad långt det blev! Få mig att börja prata om gårdhundar och jag kan hålla på en evighet!
Vill bara säga att det finns gårdshundsträffar i Göteborgstrakten ca en gång i månaden, dit kan du åka och se många på en gång.
Mvh Bonnmoran och två av de mysigaste och charmigaste bustrollen man kan tänka sig!