Skilsmässobarn-vad har ni fått för men av föräldrarnas skilsmässa??

bara positivt.

De separerade när jag var 8 och jag har inte fått några men av det, tror sällan man får det. det är ju värre att de håller ihop för barnens skull

jag var 4 år, bådemamma och pappa träffade en ny snabbt.
syrran tog det inget bra men jag har gjort det.
bodde hos pappa men var hos pappa varannan helg. jag tyckte bara att det var kul aqtt få dubbla julfirandesn och semestrar osv.

Men? Inga alls. Mina föräldrar skildes som vänner, aldrig bråkat inför eller om mig. jag har fått bestämma själv var jag ville bo, hur ofta jag ville vara hos vilken förälder.... och mina föräldrar firar t o m julen ihop då och då när det faller sig, så nej - inget negativt alls, tvärtom.

bodde hos mamma

Skilsmässan var det bästa som hänt vår familj... hade fått fan så mycket mer men om de hade fortsatt vara gifta, de skildes när jag var 12 och from då så bodde jag och mina yngre syskon hos pappa.

Mina brorsöner däremot mår inte så bra pga deras föräldrars separation just för tillfället, de har blivit sånna "varannanveckasbarn" sedan ett par år tillbaka och det är ofta väldigt negativt enligt min uppfattning. De får allt större problem i skolan, de har inga fasta rutiner, de börjar bli bråkiga, skrikiga, lyssnar inte på någon av föräldrarna, det är hemskt att se och man kan inget göra som "utomstående"...

Problemet är att det blir en fysisk och PSYKISK flytt för dem varje vecka, det är inte HUMANT och en otroligt dålig lösning för väldigt många skilsmässobarn.

Jag var 10 och var överlycklig att de skildes. Jag var så jävla trött på alla gräl.
Nä, jag tror inte jag fått några men... tror ändå på evig kärlek och har själv en "modern" familj nu med bonus och bio och ex. Livet är toppen.

Puffar lite...
Är det ingen som har varit med om en "jobbig" skilsmässa???

Mina skildes när jag var 7 och det var enda alternativet, men nog har det påverkat mig. Pappa flyttade till en ny kvinna som hade barn och jag hälsade på varannan helg. Jag minns att det kändes som att pappa övergett oss och skaffat en ny familj, nya barn som fick ha honom hos sig alltid. Själv var jag alltid en gäst. Denna känsla av övergivenhet och att inte höra till har jag fått bearbeta i vuxen ålder. Tror det handlar mer om hur skilsmässan hanteras än att den sker.

De enda jobbiga jag minns var julafton.. hatade verkligen att behöva dela upp den speciella dagen och vara halva dagen var hos vardera förälder... när jag vart hos pappa på fm så vart jag ledsen när jag hörde dem prata om vad dem skulle göra på em/kvällen och jag inte fick vara med osv.. och så vice versa så att säga.... blev betydligt skönare att dem till slut insåg att varannan jul var bäst, då slapp jag höra julglädjen hos den familj jag inte skulle fira em/kväll med.
Annars har dem skött det kanon och jag har trivts och haft det bra som skilsmässobarn...