min 7 åring säger dumma saker till sambon...

Vet du... det gör min grabb till sin styvfar med... OCH till mej... OCH till sin biofar när han träffar honom...

Åldern mellan 6-10 år är väldigt känslig och mycket ställs på ända i små barnahuvuden då har jag märkt... De menar inte det de säger utan de testar om man älskar dem och ställer upp för dem även om de skulle ha fel och brister... De kollar tryggheten på ett sätt... Hur stabila är ni vuxna? Älskar ni mej? står ni pall när min värld gungar? Typ...

Jag är så dålig på att förklara... Min dotter körde ett tag med att hon inte ville leva just för att vi skulle reagera... Vi pratade mycket om det då och hade våra duster... Nu är hon elva och jättelugn å go igen...

Jag igen va...

Det är mycket som händer i sonen just nu, jag skulle klart och tydligt markera att det är inte acceptabelt att säga så, jag hade begärt av mina barn att de ska be om ursäkt, och om de fortsätter ska de vara jäkligt medvetna om att då får de stå för sina konsekvenser, indragna filmer, leksaker osv.

Men framför allt sätta mig ner i lugn och ro med dem och kräva en förklaring om varför de säger så. Något ligger ju bakom.

Ja man blir så himla arg,ledsen och allt när han spyr ut sina saker. och han tycker bara att min sambo tjatar för han vill göra vad han själv vill och leva sitt eget liv. han har ADHD så det gör inte saken lättare.

De gör det oftast mot den som de känner sig säkra på, han vet kanske att styvpappan alltid kommer att finnas där för honom och därför vågar han säga de sakerna till honom, fast igentligen är det till biopappan han vill säga så efter som han kanske är besviken på att han inte har funnits där, men om han gör det så kanske biopappan försviner igen och det vill han nog inte innerst inne.

Hmm hoppas att du fattar vad jag menar, men säg till styvpappan att försöka strunta i det pojken säger och bara svara att nu är det så att jag älskar dig och din mamma och tänker inte gå någonstans. Förstår att allt är jobbigt för dig just nu men det kommer att bli bättre.

Försök hjälpa pojken att läka sveket efter biopappan, det är tungt för de små. Mina två älsta har ingen kontakt med sin pappa så jag vet att det sätter spår och gör ont i de små.

ja allt blir bara fel. usch, jag dör nog snart av ångest. nu blir dt nog inte värre än så här i kroppen. jag är helförvirrad. hans pappa o jag har delad vårdnad och skulle aldrig förstå om jag tog upp dt här.
vad ska jag göra lixsom?? säga, nä du kan inte träffa din pappa för du mår dåligt.
och samma sak till pappan som fattar noll.
hur skulle ni gjort??

hoppar in lite, sitter själv idag med gråten i halsen. Min sambon har fått nog, han vill inte prata med min son. Vi har bott ihop i 2 år. Sonen har nästintill ingen kontakt med sin far, senaste månaden har det dipat ner 2 brev fr pappan.
Sambon varken vill eller orkar mer, sonen säger "pappa gör si å pappa gör så". "Kan inte du flytta?".
Sonen är 9 år. När vi är ute kan sambon skämta med honom, vilket gör sonen generad, och då är det sambon som har klivit över gränsen. Igår var vi på IKEA, tittar på stolar, en lite pojke kommer och sätter sig brevid sambon. Sambon säger hej min kompis!Sonen blir arg, kan bara ana att han blev avis.

Nu har jag lust att bryta med sambon, eftersom jag och sonen är som en.
Sambon vill vara som en far för sonen. Men sonen favoritiserar sin pappa, som han knappast känner.

att man kan må så dåligt för man älskar två personer.

nu hade jag lite svårt att hänga med? hmmm.....

menade du mitt inlägg. förlåt om jag bara hoppade in. det var inte meningen...

nej det är ingen fara, klar du få hoppa in
ja det va dig jag menade

Hej! sophi Jag tror bara att din son markerar att din sambo inte är hans riktiga pappa. Därför hävdar han sin egna så mycket trots att han igentligen är väldigt frånvarande. Din son älskar dig men behöver han älska din sambo så som du vill. Mvh