Staffordshire bullterrier?

har inte staffe med en liknande ras o jag knner flera staffar!
trevliga, glada, kramiga och de flesta är väldigt barnvänliga då de är "stryktåliga" ;)

ta gärna en omplacering www.hundarutanhem.se har en hel del staffar

Hejsan!
Vi har en liten staffe tjej som är 2år, MYCKET nöjd med mitt ras val, och hon kommer absolut inte bli den sista staffen i vårt hus!
Skulle enkelt beskriva henne som liten och behändig att ha med överallt, men samtidigt tillräckligt stabil i kroppen för att inte "gå i två delar" när ungarna härjar å snubblar över henne.
Hon älskar allt och alla och lättsam att ha med för hon anpassar sig så lätt till alla situationer, alltifrån storstads promenaden eller hundutställningar till att röjja runt i skog och mark eller sitta med på skotern på vintern.

Den enda nackdelen jag skulle komma på är att hon är så frusen, men det kanske mer beror på att jag alltid haft Siberian Huskys och bor i norrland så ja är van å kunna vara ute även om det är -30 utan att hundarna håller på att frysa häcken av sig *hihi*

Hejsan..
Jag har med en staffe, en sak jag inte ångrar för något i livet!! Så underbart så!

Såg föresten att du blev medlem på staffar.se du är hjärtligt välkommen där.

Faktumed är att du blev medlem nr 1000 på sidan

Skriv en presentation om dej själv, så kommer du sedan in på forumet när admin godkänt din presentation!
Därinne finner du allt du söker och lite till.
1000 medlemmar nu, varvidare dom flesta staffeägare. Många kennelägare mm!

har en staffe här hemma på 10månder han kan väl vara lite jobbigt emellan åt och få ryck men det är en hund som behöver mkt lek och motion! vi är nöjda med vår och han är helt underbar gillar alla människor, fast han kan vara lite FÖR framåt och vill hälsa på allt och alla. men de vill våra andra vovvar med. vi har två cavalier också och så staffen :P haha

Låter precis som en vovve vi vill ha!
Ska "forska" vidare lite och kolla kennlar etc..
Tack för era svar

Åh, BRA val! Vi har en tik på 4 år.

Ville inte alls ha staffe först, jag är en rottismänniska som vill vara ute i skogen i alla väder och jobba. Men vår rottis blev allvarligt sjuk så vi blev tvugna att avliva henne.
I samma veva skulle jag påbörja min instruktörsutbildning och stod utan hund. Lånade en sjövild 1-åring från min faster som hade staffekennel.

Det blev kärlek.
Hon är så jävla rlig den här hunden så det liknar ju ingenting. Hoin blev kvar hos oss för vi kunde inte skiljas åt, vi är som gjorda för varandra.
Hon hänger med på ALLT. När jag håller kurser så är hon med och visar dom andra hundarna hur man ska göra, när vi ligger på soffan och grisar så ligger hon mitt i smeten och fiser. Hon är med på äventyr precis lika gärna som hon ligger och gör absolut ingenting.
Hon är alltid glad och så otroligt kärleksfull.

Kanske inte skiiiitsmart, men med lite extra korv så får man henne att fatta vad man vill

Nu har jag varit färdig instruktör i några år och träffat MASSOR med hundar. Men staffen står högt i kurs. Trots att hon fryser när det är snöstorm och jag helst vill vara ute så duger hon precis som hon är. Staffe går inte att ångra!

Va härligt det låter!!
Det här med att de fryser är vi vana vid, vår JRT går helst inte utanför dörren och det regnar eller är under nollan på termometern! Hon har iofs haft Demodex ganska länge och varit tunn i pälsen så hon tror väl att det sitter kvar :)

Tack för ditt positiva inlägg!

Sniglar och Krut skrev 2008-12-22 14:17:14 följande:

Hade Staff i nästan 15år, han fick somna in efter ett långt och händelserikt liv i våras.

Orsaken till att jag valde Staff var att jag ville ha en hund som:

Var relativt sjukdomsfri
Tålig
Starkt psyke
Hänga med på allt
Kunna vara ute en hel dag likaväl som ligga inne o slöa en hel dag

Ångrade inte val av hund.

Gick valpkurs och steg 1 lydnad med den, gav en bra kontakt med hunden och värt den tid man lade ner.

Han älskade snö och fick "tokryck" varje höst då första snön hade kommit, hoppade o busade.

Numera är Staffen ganska känd (eller ökänd) till utseendet men då jag skaffade min registrerades det ungefär 35st har jag för mig det året. Många är de som charmats av den roliga och vänliga hunden som frågat: "-Vad är det för ras?" och sedan då de fick höra "bullterrier" så reste de sig upp och sa "jaha".
Men de fanns de som istället sa: "Men här ser man ju att det beror på ägaren hur hunden blir" och istället satt kvar och gosade.

Han omvände min fru från hundrädd till att älska staffar. Saknar honom.

Finns lite bilder på han i mitt galleri.