Hur skulle du göra? (Hunden nafsar och morrar på sonen)

Som sagt man vet ju inte vad hon behövt utstå innan....våld och slag kanske, och är ju då reserverad.

men i andra situationer, visar hon glädje mot din son då!`?

Känns skönt att du vill försöka få det at fungera....många hade nog gjort sig av med hunden direkt.... (inte jag dock)

antar att det är den fina vovven på lilla bilden!

det är väl mer en tillits fråga som löser sig över tiden, klart man säger till när hunden gör fel, men det bottnar ju då troligen i att hon är osäker och det löser ju sig efterhand. Här får ni nog träna sonen istället hur man hanterar djur.

Min familj tog en omplceringshund med samma problem, jag kunde knappt gå med honom på stan utan att han till och med ville attackera folk som kom för nära. Allt bottnade i rädsla och att han blivit misshandlat tidigare, när det gått ca 7 8 månader och han så sakteliga börjat förstå att han inte behövde vara rädd längre så försvann allt det beteendet av sig själv.

Hon verkar tycka mycket om sonen. Hon blir jätteglad när han kommer hem t.ex. I början var hon väldigt rädd för oss, men inte för honom.
Det optimala skulle väl vara att få honom att förstå hur han ska bete sig. Inte springa så fort inomhus, inte vifta med armarna osv. Men han är bara två år, det är svårt att förklara för honom...

Skönt att höra att du tror att det löser sig över tiden meic. Det har ju "bara" gått 6 månader hittills. När vi veterinärbesiktade henne sa veterinären att om två år kunde vi räkna med att hon var "sig själv".

Ja, det är den fina voven på bilden!

Hur kan ni säga att hunden verkar gilla sonen då den morrar??

JAG är BÄST skrev 2008-12-19 12:45:33 följande:

Så du blir aldrig arg/skäller ut din syster, man eller barn någonsin?
Man kan väl både tycka om och bli arg på ngn??

Att en hund morrar betyder inte att den inte tycker om en person.
Morrandet betyder direkt översatt till svenska "Kom inte närmare".
Anledningen till att hunden säger det kan vara många, och i olika tonläge. Men en hund är en hund och kan inte förklara sig bättre för oss. Morrandet kan betyda "Jag älskar dig, men jag vill vara ifred just nu", faktiskt kan det vara så lätt.

TS:
Som småbarnsförälder och hundägare är det ett jäkla passande. Hunden har all rätt i världen att säga ifrån. Man kan inte kräva att en hund ska tycka att det är skitkul med barn, men man kan kräva att hunden går undan.
Se till att hunden har en plats som bara är hundens, ett ställe där den ska veta om att den får vara ifred. Om hunden sitter mitt på köksgolvet visar missnöje över sonens framfart så visa hunden vänligt med bestämt till hundens lugna plats. Och se till så att sonen absolut inte stör hunden där. Det är ett tjatande och gnatande, men tillslut förstår hunden att det är dit man får vända sig om man inte orkar med busiga ungar, och sonen lär sig att det inte är okej att röra hunden när den ligger där.
På så vis kommer hunden att hänga med på äventyren som sonen bjuder med till, så länge det passar hunden. När vovven tröttnat så vet den att det finns ett ställe att slippa.

JAG är BÄST skrev 2008-12-19 12:45:33 följande:

Det är ju när han "daskade" till henne och kommer med yviga rörelser!!
Glädjen ser man när han kommer hem!!!!!
och när hunden tyr sig till sonen i början!!

Vill inte säga hur du ska göra eller inte. Men vår hund gjorde likadant mot vår dotter, naffsade dock henne på överarmen och då sa jag direkt "nu ryker hon", dock tog mina föräldrar Mira som hon heter, så nu bor hon där. Jag kan inte ha en hund som jag inte litar på till 110%, sen tänker jag inte riskera att hon går snäppet längre nästa gång och biter henne över halsen eller något liknande..