Hej.
Har läst i många trådar just detta med matsituationen i familjen.
O nu är jag nyfiken på varför barn måste smaka/äta all sorts mat?
Absolut inget illa mot er som har det så, utan jag är bara nyfiken på argumenten bakom detta.
Hoppas helgen är trevlig för er alla! 
Kan bara prata för mig själv, men min son måste smaka det vi serverar men tycker han om behöver han givetvis inte äta upp
Smaka måste man annars vet man ju inte
Vår son behöver definitivt inte äta all mat. Han behöver inte ens smaka på allt, man äter även med ögonen sägs det ju och jag tycker det stämmer, ser det äckligt ut vill jag inte smaka och gillar inte sonen utseendet på nåt så behöver han inte heller smaka... Fast det är inget större problem än så länge i alla fall, det är väldigt sällan som han inte smakar på nåt nytt, han är mycket nyfiken. Blir han mer kräsen får vi kanske trycka på lite mer...
Lillan är ju så liten än så hon äter ju inte riktig mat, men när den tiden kommer så kommer jag insistera på att hon ska smaka på allt. Växte själv upp i en familj där måltiderna styrdes efter vad en person åt och det var inte mycket. Har därför själv aldrig lärt mig äta varierat, är mycket kräsen. Det har lett till att jag tycker det är jobbigt att äta hos andra samt att mat inte är något annat än nödvändigt ont för mig. Jobbar på att lära mig äta mer, men det är svårt och jag kommer (förmodligen) aldrig lära mig njuta av mat. Vill ge lillan den chansen.
Håller med Cheri.
Smaka måste man annars kan man inte veta.
(Då menar jag vanlig mat och inte konstiga saker som aphjärna osv. 
)
Linsen ja precis, aphjärna e ju inget man serverar hemma heller direkt 
Men då blir ju ER uppfattning det enda viktiga. Om ni tycker aphjärna ser äckligt ut eller ÄR äckligt så behöver era barn inte smaka, men nåt som de själva tycker ser äckligt ut så måste de smaka. Er personliga uppfattning av äcklighet avgör?
Ok, tack för att ni ville svara.
Ja, jag kan förstå detta med att "annars vet man inte hur det smakar". Men måste man veta hur allt smakar? Min svärmor kokade en hel fisk förra sommaren vi var där...Nej tack, vill INTE veta hur den smakar!!
Min tanke går lite längre, att varför "köra över" barnen bara för att de ska smaka? Finns det någon djup mening bakom detta att man måste smakat på allt, trots att man verkligen inte vill?
Cornflakes: Vi står olika i frågan men ändå tycker jag som dina argument. Jag vill att mina barn ska kunna njuta vid matbordet, att de ska trivas med att äta och ha ett sunt förhållande till mat. För mig blir det svårt att uppfylla de kriterierna om jag propsar på att barnen ska äta allt o smaka på allt som jag serverar. Då blir det ett tvång o ingen njutning.
Nu förstår jag absolut dig som har växt upp med ensidig kost, mina tankar går lite kring att äta 8 olika middagar men inte smaka på den 9:de typ.
Tack igen för era svar!
Björkeli, ja jag undrar också VARFÖRman måste veta vad allting smakar. Det känns som att det är nåt man bestämmer sig för "bara för att" liksom utan att egentligen ha nån förklaring till varför det är så viktigt.
Sen är det såklart viktigt att man inte erbjuds och äter alltför ensidigt heller...
Anser att de inte ska behöva smaka! (och definitivt inte om de har smakat förr och inte gillat det som jag sett många andra tvinga sina barn till!)
Tids nog blir de säkert intresserade och smakar på eget initiativ.
Jag kommer själv ihåg hur det var att hela tiden få höra "Men du måste SMAKA annars vet du ju inte om du gillar det!!"
Jag var heelt övertygad om att de försökte lura i mig nåt äckligt och vägrade förståss att smaka!!
Om man fått för sig att nåt är äckligt (även om man kanske egentligen inte skulle tycka det) så BLIR det äckligt!
Man kan ju testa att säga tex "jag tycker att det här är jättegott, det smakar ungefär som.....!" Och jämföra med något de gillar och beskriva smaken! Men INTE tvinga!
Jennie med ie->
Klart att det blir så till en början. Det är ju_jag_som handlar hans mat och har ingen lust att spring runt i all världens saluhallar för att leta upp all världens rätter så att_han_kan välja.
Jag tycker att det är ganska rättvist att jag som förälder bestämmer att han åtminstone ska försöka smaka på det som serveras hemma. Sedan kan han få välja bort det som inte passar.
Om min son fått välja helt själv från början skulle han levt på endast ost och korv, men är istället idag en tvååring som äter det mesta.