Kan man få lappsjuka på riktigt, eller är det bara något man säger.
Vi flyttade ut till sambons hemställe för ca 2 år sedan och jag har börjat att vantrivas enormt. Jag blir ledsen och arg, och det känns jobbigt. Jag vill flytta till ett ställe med gator och gatljus så man vågar sig ut. Och jag vill slippa ifrån min jobbga svärmor. Jag vill bort från denna gård.
Är jag bara löjlig eller har jag fått lappsjukan?
Du är inte det minsta löjlig, vantrivs man så gör man. Du måste göra något åt din situation, om det är att flytta eller på något annat sätt förändra tillvaron så att det jobbiga blir mindre jobbigt får du nog klura ut själv, men så där kan du ju inte ha det! Det är viktigt att man trivs med livet!
Jag skulle vilja flytta. Men jag vet inte om det skulle funka ekonomiskt. Funderar på att ringa VC och be att få prata med någon om detta. Kanske kan jag lära mig att uppskatta vårt boende istället.
Har det också som du,har i 1,5 års tid bott djupt inne i skogen och saknar asfalt och civilisation.
Speciellt på vintern vantrivs jag,då känner jag mig ensammast i världen.
Bara undrar lite hur VC-för du menar väl vårdcentralen kan hjälpa dig med detta?
Bara för att man vantrivs på landet betyder det ju inte att du har en depression som du kan få medicin i mot eller jag vet inte hur du tänkte riktigt.
Menar du att du kanske skulle vilja prata med någon, isåfall är nog en kurator eler psykolog bättre.
Det kanske inte bara är gården som gör att du vantrivs är det din sambo också?
Min sambo vill bo här resten av sitt liv, så han trivs som fisken här. Så risken med att flytta kan ju bli att jag får flytta ensam också.
Jag tänkte att på VC finns det kurator att prata med. Vill absolut inte ha någon medicin. Har svårt att tro att det finns medicin för lappsjuka 
Här är en som får lappsjuka i storstan. Vill ut på landet igen! Stress och folk överallt.
Till en stad vill jag inte. Men samhället jag bott hela mitt liv i förutom de två senaste åren trivdes jag utmärkt i. Ca 2500 ivånare, gatlyse, mataffär och gångavstånd till mian vänner och föräldrar. Alldeles lagomt var det där. Men sambon kännde sig nästan lite rastlös då vi bodde där. Kan ju bero på att då bodde vi i lägenhet. Men jag skulle gärna flytta tillbaka dit fast till ett eget hus då.