När kan man bäörja leva som folk??

jag är i samma sits, undrar också när man kan börja vistas ute, känner mig helt isolerad hemma.

Min son är 8 månader korrigerat. Han får Synagis eftersom han räknas in i riskgruppen. Så länge han får Synagis kommer vi fortsätta vara isolerade. Han kommer få den till April, så vi han kommer vara 1 år och 3 månader då. Det har varit en lång isolering men folk har fått komma till oss istället, kravet var att de var friska och tvättade/spritade händerna. Bryr mig inte om folk tycker jag överdriver, de vet inte hur det är att ha en liten prematur och de vet inte hur sjuk han kan bli.

Här är vi inne på andra vintern... Sonen är 14 månader och normalstor för sin ålder, född i v. 26+3, så nu tycker de flesta att vi är överdrivet försiktiga med honom. Men vi pratade med vår läkare i höstas som tyckte att vi skulle vara fortsatt försiktiga i vinter också. Visst känner man sig lite isolerad ibland, men men. Har "tur" och har inga andra småbarn i familjen så det är inget problem. Skaffar barnvakt av mormor eller farmor om vi ska ex. storhandla. Men måste ju säga att längtan är stor till maj! Till nästa vinter är han 2 år och då bör vi kunna behandla honom som vilken tvååring som helst.

Vår kille föddes i v 26+4 med stora lungproblem i september 2004. Vi var försiktiga som ni första infektionssäsongen. På våren 2005 började vi gå på babycafé etc och på sommaren 2005 åkte vi till New York med honom och då vart han sjuk första gången. Det funkade, vi hade inhalationer med oss. Efter det släppte vi.

Men det där är så individuellt. Mitt enda råd egentligen är att försöka strunta i vad folk säger (svårt, jag vet). När folk blev för tjatiga brukade jag vara väldigt drastisk och säga: "Om Max får RS kan han dö". Det var en av hans läkare som uttryckte sig så en gång. Det brukade tysta folk ...
Kram och lycka till!

Vi lever "som vanligt"...dottern är iofs född i v 32+5 och helt utan komplikationer. Jag var nojjig i början men tröttnade ganska snabbt och det har gått finfint. Hon hade sin första riktiga förkylning under jul och hon är strax över 10mån okorr. Antagligen var det nån av hennes kusiner som smittade henne men hon klarade det toppen. De stärks ju även av att bli utsatta för förkylningar osv. Jag menar självklart inte att du ska utsätta henne för RS och man kan ju tyvärr inte se vem som bär på det. Men man kan se RS utspriding och det kan ju ge en ett hum om hur det är just i den kommun man bor i och ifall man ska våga sig ut till konsum osv.

www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/rsv-rapporter/sasongen-2008-2009/

Men din lilla utsätts ju för de bakterier din stora son drar hem så det är inte helt omöjligt att hans immunförsvar är lite mer motståndskraftigt. Men jag tror för egen del inte att det är bra att isolera barnen för mycket.

Jag har satt upp efter påsk (mitten av april tror jag) som "målsnöre" - då tänker vi börja leva helt som vanligt igen. Min dotter kommer då att vara 10 ½ månad eller 7 ½ månad korrigerad. Hon är född v 27+1 men kärnfrisk, får inte synagis.

Staxson skrev 2009-01-07 20:38:14 följande:

När mina vänner kom så sov leo hela tiden så han var oftast i sängen, född v 28 lindrig till grad 1 BPD.
barnens kusiner var här dagligen och dom gick på dagis samt min dotter, men dom spritade händerna.
Leo åkte oftast in för att han slutade att andas, han föddes i september men i jnuari fick han RS virus,
vi kom in på en onsdag till huddinge och då hade han inte ätit ordentligt sen tisdags morse.
Dom sa att det var rs virus men skickade hem oss, Jag ringde till neo och dom bad oss att åka in på direkten.
leo sov konstant hela tiden.
Jag var så arg men till slut vart det bra, bara det att neo läkaren på huddinge vart gravt arg på läkaren utan att titta ordentligt i min sons papper

ta den tid det tar

det är ju så olika fran barn till barn, vissa behöver inte alls leva pa annat satt än de "normala"
vi kunde börja ga i affarer osv nar dottern var ca 2 ÅR, a leva nagorlunda vanligt (dagis,träffa andra (absolut inte sjuka) sova mesta ut av natten osv) när hon var ca 5½ år.
riktigt normalt liv utan att behöva ta/ha hänsyn över sviter från prematurtiden har vi levt fort nu vid 8-9 års ålder.

mina kids föddes i v.26+2, vi undvek stora folksamlingar, affärer och liknande tills de var ungefär 6 mån okorr, men detta var på sommaren också.. nu under vintern har vi inte haft med dem så mkt. skulle t.ex aldrig tagit med dem under julhandeln :S men sen har ju våra killar varit väldigt friska också, så vi har inte varit så himla oroliga. men vi undviker fortfarande stora folksamlingar, badhus och liknande, och är noga med handhygienen!

Jag försöker så gott det går att undvika folksamlingar mm MEN eftersom jag faktiskt har ett barn till som behöver få göra annat än bara sitta hemma eller gå ut på hemmaplan så "bröt jag trenden" idag och åkte (bil) in till stan där det va julgransplindring så folksamlingar ute räknas det?? det va rätt mkt folk men vi försökte hålla oss från folk med lillen så mkt som möjligt! Storebror hade en underbar dag och det är jag så glad för då jag tycker man jämt brottas med dåligt samvete för hans skull :(
Efter slank jag in på polarn o pyret en snabbis  kunde ju inte låta bli när jag äntligen på flera månader va inne i stan och så har ju deras rea börjat nu oxå! Det va typ 2 pers där inne och vi va endast 10 min men om jag känner mig själv rätt kommer jag vara orolig några dagar nu
TACK ALLA SOM SVARAT! Det är skönt att se hur andra gör och har gjort!

MsBeauty skrev 2009-01-07 21:28:00 följande:

Är också nojig för när man ska börja leva normalt. För tillfället längtar jag verkligen till sommaren då vi ska börja leva normalt. Har en son som är född v 30+3, är 8 veckor nu så jag har ju en tid i isolering kvar...