Damp/ADHD eller understimulerade?

Ja, jag tycker att man ibland är för snabb med att sätta en bokstavstittel på våra barn. Det är ju kännt att barn som ej är ute tillräkligt blir spralliga och rastlösa. Det märkar man ju bara om man har varit inne en dag . Sockrets skuld har ju också diskuterats en del. Där säger de ju att ADHD kan uppkomma av att barnet ständigt får en felsktig kost. Däremot så kan det ju även uppkomma om man är en "skötsam" förälder.

Jag tror oxå att många av dessa barn skulle kunna få det bättre med rätt kost och rätt stimmulans.
Hur kommer det att det är så många barn nu förtiden som har dessa funktionshinder mot när jag själv var liten och växte upp? Då var det bara något enstaka barn här och där som man sedan fick höra talas om hade damp eller adhd och att det var därför de var så överaktiva.

Jag arbetar med barn med ADHD - tro mig, i deras fall beror det INTE på att de har "lata" föräldrar. Tvärtom så har de föräldrar jag mött verkligen ansträngt sig till max för sina barn, uppfostran, kost, läxor, allt!
Däremot så kan man ibland träffa på folk som lite slarvigt häver ur sig nåt om "äh hon har säkert damp" om stökiga barn, som någon sorts "ursäkt" för att slippa ta tag i poblemen. Då blir jag lika arg som när jag hör cp användas som skällsord.

ADHD orsakas inte av dålig uppfostran.

-Tygtiger

Jag skrev inte att dålig uppfostran ger ADHD jag menade att det finns föräldrar som i mitt exempel skyller på ADHD pga att de inte stimulerar barnet.

Vad jag har läst orsakas ADHD av att signalerna i hjärnan inte fungerar som de ska och är medfött rätta mig om jag har fel.

Jag har en son som har adhd och jag säger som Tyg Tiger.Det beror INTE på att föräldrarna är lata eller så.Förstår att du kan tro det dock för många gånger , när man inte vet, kan adhd uppfattas som ouppfostran osv....

I Sverige har vi lång utredningstid och är väldigt grundliga med såna här problem till skillnad mot tex USA där man typ kan gå till doktorn o få piller utan diagnos o utredning när man har en "jobbig unge"

På en kurs om detta fick vi fråga mycket o fick svaret på frågan varför bokstavsdiagnoser är vanligare idag. Man vet mer helt enkelt. Tidigare var barnen bara "jobbiga", annorlunda, krävande o andra mindre lämpliga uttryck, annorlunda är inte dumt, men diffust. Dessutom pratades om MBD, som i stort settt var samma som DAMP. Jag var ganska övertygad om att barn kan verka ha detta med "lata" föräldrar, men vad jag än gjort med sonen har han symtomen ändå o ska utredas med stöd av logoped o psykolog för beteendestörning. Så jag har tänkt om. Visst kan undertimulerade barn ha symtom som liknar störningar i hjärnan, men det går oftast lätt att separera störning o dålig stimulans om man utreder. Däremot är gränsen mellan olika diagnoser hårfin o en färskvara är det också, diagnosen kan behöva ändras.
Jag vill att min son får en diagnos om han har någon, istället för att vänta o missa rätt hjälp. Har sett i jobbet på dagis att fördröjda diagnoser oftare leder till mer lidande för barnet. Man behöver inte skrika ut diagnoserna för det.

Min son går också på utredning för damp han är 10 år. Utredningen började när han var 5 av 100 olika orsaker. Så om man är snabb i Sverige med diagnoser det kan i alla fall inte jag hålla med om. Inte en förälder skulle orka gå igenom den här resan om de inte var säkra på att något allvarligt skiljer deras barn från andras.

Måste tillägga att ja visst dessa barn + andra barn måste stimuleras och vara ute osv, men även för min son att få kolla på film eller sitta framför datorn en hel del är också enda sättet för hans kropp i komma ner i varv. Skulle han aldrig få vila kroppen skulle jag bli riktigt orolig då han har mängder med överskotts energi.

Påstår inte att jag vet bäst utan delar bara med mig av det vi går igenom.

Maiya: Håller med o jag ska pressa på utredaren. Vi får komma till en med mycket bra rykte om 2 mån o jag hoppas mycket.

maiya: kan inte annat än hålla med, jag är inne på 10de året nu och fortfarande under utredning, son nr 2 ska in på utredning bara son nr 1 är klar *harkel ooooki* så jag tror aldrig jag hinner få ngn diagnos på son nr 2 utan han får själv söka hjälp inom vuxen hab. thats suck.........

Det tog ca ett halvår att få en diagnos på vår son, det tycker jag var ganska snabbt. Man får dock inte glömma att en diagnos är färskvara; bara för att barnet uppfyller diagnosen för ADHD ellr ngt annat idag behöver det inte uppfylla det om fem år.

Clart04: Oj det var snabbt?! Ja jag vet inte alla säger olika men vad jag har hört så växer inte damp bort men det går klart att förbättra eller lära sig att hantera med rätt hjälp. Det är klart att min son uppfyller andra kriterier nu när han är 10 år än när han var 5. Men kriterierna måste väl ändå anpassas efter ålder. Jag tycker bara att det mesta inom vår vård i Sverige är moment 22. Sorry TS nu gled även jag ifrån.

Våran utredning tyckte vi gick snabbt och vi har fått väldigt bra hjälp och uppbackning. Det verkar vara väldigt stora skillnader mellan olika kommuner. När jag först tog komtakt med BVC och ville få sonen utredd så kände jag precis som det tidigare har skrivits om, att det kanske inte alls var honom det var fel på, det kanske var vi som gjorde fel. För oss kändes diagnosen som en lättnad, det var inte vi som hade förstört vårat barn utan han fungerade bara lite annorlunda och vi kunde nu få hjälp med att förstå hur vi bäst skulle bemöta honom. Idag funkar det mesta bättre tack vare att vi vet mer.

Får jag bar inflika att adhd är mycket mer än hyperaktivitet!!!
Man har tom ofta visat att adhd-barnet inte alltid alls är särskilt hyperaktiv jämfört med sk normala barn. De är bara mer aktiva just när de är aktiva, men inte när man ser över hela dygnet.

Dessutom får man inte glömma varifrån hyperaktiviteten i adhd kommer ifrån. Det är inte för att det är en ouppfostrad galen unge som river och sliter i allt och är allmänt jobbig.
Barnet är hyperaktivt för att hjärnans eget aktiveringssystem är satt ur spel
Detta gör att "springa o riva i allt" inte är det enda sättet att vara hyperaktiv på. Här ryms även tics, gungande mm in.

Som redan skrivits så är diagnostiseringsmöjligheterna större idag. Och många vuxna upptäcks med adhd efter att deras barn blivit diagnostiserade. Så så ovanligt var det inte förr....
Men! Även sedan har även samhället förändrats sedan "förr". Ett bokstavsbarn passar inte in på samma sätt längre. Det ökar också prevalensen.

Till trådstartaren:
Kommentar ang beskrivningen av barnet.

Rökning under graviditet ökar risken för diagnos.

Många föräldrar med bokstavsbarn vittnar om deras sockerätande benägenhet. Hjärnan behöver ju stimuleras hela tiden!

Hyperaktiva barn är inte hyperaktiva _hela_tiden. Klart även de kan vara roade av utflykter, uppmärksamhet från utomstående mm. Även barn med mycket tics har inte tics hela tiden. De kan mycket väl vara helt tics-fria hela skoldagen för att sedan "ticsa av sig" hemma.

Sen tycker jag man ska vara betänksam för vem och när man ska ställa sk diagnos. Diagnosens faktum måste ändå gagna barnet och därför göras i en tid i livet där det behövs. Kan vara tidigt eller i vuxen ålder. Men det är en sak mellan familj och utredare.

borde det inte visa sig under utredningen om det är en bokstavs betäckning el "slöa" föräldrar. jag hoppas och tror att det sållas fram i utredningen.
även "normala" barn beteer sig ju "galet" vid fel uppfostran och för lite stimulans

Hej

Tro mig TS detta du skriver är inget påhopp MEN jag känner mig lite si så där när du skriver så faktiskt

Jag har en tös på 6 år som har diagnosen ADHD och tro mig jag har provat allt med henne och inget fungerar

Man kan har barn som inte har diagnosen och är aktiva till tusen och det är inte föräldrarnas fel

Det du skriver med är så man blir bemött av andra föräldrar som inte har kunskap om dessa barn osv och då är det dålig uppfostran så har vi fått höra i 6 hela år och äntligen kan jag säga att hon har ADHD

Ingen har direkt stötta oss i detta utan sagt till oss hon behöver mer stimalans osv har känts skit jobbigt kan jag säga

jag håller med dig inget godis ingen tv för då blir barnen mer aktiva eller tvärtom

ville bara säga mitt