har alla barn kolik?!

Min son hade inte kolik. Men har var väldigt snäll och skrek inte så mycket.

jag tror att när ett barn e skrikigt av sig så har det genast kollik, det är lätt och säga ordet, men självklart kan dom ha ont i magen, självklart vill dom ligga på golvet?? nej det är inte enligt mig en självklarhet då min son bara vrålade, han vägrade golvet. så inte ens närhet funkade mot skrikigheten, jag tror inte han hade kollik, men MAGONT hade han garanterat!

Jag hade ett mcyket krävande första barn. Och två lugna därefter. Men så var jag säkert själv bättre som förälder när jag var mer van. Ingen av dem hade kolik. Fast eg var det ju inte någon fråga du ställde mer än i rubriken. Mer ett påstående/en observation.

min tös hade inte det...hon va jättesnäll...

men ja kanske ska börja skylla på det nu... när hon är och har varit i trotts ganska länge å skriker gärna..

samma här: superlugn bebis men dryg och lång trotsperiod..

Nej alla barn har verkligen inte kolik! Inga kompisar till mig utom kanske ett par, har pratat om kolik. Mina bern hade inte kolik. De skrek en hel del, men mest för att de ville bli ammade eller ville vara i famnen hela tiden.

ja men trotsperioden är ju en helt annan sak....

jag menar mer bebisar under året...helst första månaderna.
vissa verkar inte "orka" eller vilja underhålla sina barn, tror liksom att dom vill ligga under ett babygym större delen av sin vakna tid, och gör dom inte de så tycker föräldrarna att dom e jobbiga osv...tillslut tror jag det blir en ond cirkel och barnet har plötsligt "kolik"

Är det bara jag som tycker det verkar så? eller e de så många barn som verkligen har kolik?

Jag har två barn och ingen av de hade kolik. Lite kvällsorolighet, men långt ifrån kolik!

Har 3 barn, varav EN hade kolik.

Och kinkiga barn kan inte öht jämföras m kolibarn.
Stör mig också på folk som säger att deras barn har det, så fort dom varit skrikiga i 2 dgr el mer.

Dom har ingen aning om vad kolik innebär.

Det är plågsamt...inte bara för barnet kan jag säga.

Ja jag förstår att det måste vara jobbigt. Jag har egentligen ingen erfarenhet av kolikbarn..Vet endast 1 som hade problem med det i ett par månader.
har själv en underbart snäll son. Men en bekant frågade mig om han hade kolik en gång när han va hungrig och skrek i max 10 min?!

Kan ju faktiskt vara så att dom skriker när dom är missnöjd bara... :P

En barnmorska på BB sa till mig att det var mer vanligt med kolik förr i tiden, när man ofta gav barn ersättning istället för amning, och alla som ammade måste följa ett strikt schema, typ amma 20 minuter varje bröst och max var tredje timme. Det var inte bra för barnens magar och de fick oftare kolik. Samt att mammorna blev stressade.

ja, det måste varit jobbigt!
men det verkar som barn som är skrikiga (eller har kolik) ofta har en stressad mamma...(eller pappa)
Beror det på okunskap om barn som gör att dom får ont i magen?
att man inte vet hur dom ska äta eller hur och varför dom ska rapa eller liknande? Och att man som mamma blir stressad av allt det osv..?
eller vad beror det på egentligen?

ja, det måste varit jobbigt!men det verkar som barn som är skrikiga (eller har kolik) ofta har en stressad mamma...(eller pappa) Beror det på okunskap om barn som gör att dom får ont i magen?att man inte vet hur dom ska äta eller hur och varför dom ska rapa eller liknande? Och att man som mamma blir stressad av allt det osv..?eller vad beror det på egentligen?Det kan nog ligga lite i det!
Min mamma var osäker och stressad när hon fick mig, och jag hade mycket kolik (jag flaskmatades).
De enda kompisar jag har som har ett barn med kolik... ja den mamman är verkligen hispig, jag blir stressad själv när jag träffar henne...

Men naturligtvis finns det barn som har kolik "av naturen".

Jag har haft två krävande och närhetstörstande barn som skrikit mycket och som har blivit burna sina första månader. Men kolik har de inte haft. Vad jag förstår är kolik när ingenting hjälper (inte bära, inte amma osv) utan barnet ändå skriker otröstligt i flera timmar.

Sedan invänder jag förstås kraftigt mot teorin att skrikiga barn skriker mycket för att mamman (eller pappan) är nervös och hispig! Vad är det för skitsnack, rent utsagt?

Min fasta övertygelse är att skrikiga, krävande barn är barn som av naturen har en stark vilja och ett vaket sätt och uttrycker det genom att kräva mycket av sina föräldrar. Det har med personligheten att göra; en del är lugnare och mer nöjda medan andra kräver mer av livet redan som små! Och nu menar jag inte kolikbarn, utan barn som liksom mina är skrikiga och livliga redan från födseln. Mina barn har nästan sparkat sönder mig under graviditeten och visat sitt livliga humör redan då! Det enda jag påverkat med är väl mina gener; jag är själv livlig, uthållig och aktiv! Inte så konstigt att jag fått sådana barn!

Aunt Molly skrev 2009-01-20 11:04:13 följande:

absolut, det jag sa var KOLIK, inte skrikiga barn.
Mina har också varit skrikiga om de inte blev burna eller ammades. Det är ju en helt annan sak.

Vid kolik hjälper inget, inte amning, inte bli buren.

Aunt Molly skrev 2009-01-20 11:04:13 följande:
[citat]
Sedan invänder jag förstås kraftigt mot teorin att skrikiga barn skriker mycket för att mamman (eller pappan) är nervös och hispig! Vad är det för skitsnack, rent utsagt?

Jo men jag tror att det är så. För varför skulle inte en bebis bli lessen och stressad om föräldern är det? Och blir dom det så kan det nog resultera i magont och kanske kolik...
Som Justina2 sa så blir man ju stressad själv när man träffar en sån person, jag blir det iaf!

Och självklart är bebisar lessna och skrikiga ibland, dom måste ju få klaga lite dom oxå!

Anonym (suck!) skrev 2009-01-21 08:31:54 följande:

Men du vänder ju på resonemanget! Bara för att bebisar blir stressade av en stressad förälder behöver inte alla skrikiga bebisar ha stressade och hispiga föräldrar! Skikighet kan bero på annat också; som temperament!

Aunt Molly skrev 2009-01-21 10:36:49 följande:

Ja men det är väl klart! alla barn är ju olika...
Men jag tror endå att det är vanligare med skrikiga barn bland stressade föräldrar.

Anonym (suck!) skrev 2009-01-21 15:44:08 följande:

Du får förstås tro vad du vill; det är svårt att argumentera mot en tro ! Jag tycker att du kategoriserar och förenklar och ser samband som kanske inte finns! Eller hur ska man förklara att syskon i samma familj kan vara olika skrikiga om skrikighet beror på föräldrerns stressnivå? För så mycket ändrar man sig inte fårn barn till barn!

Ytterst handlar det ju om ifall man tror på arv eller miljö som orsak till ett visst beteende. Jag tror att båda spelar in men att arvet och den medfödda personligheten har mycket stor betydelse redan hos spädbarn. Men ofta samverkar ju arv och miljö dessutom; aktiva föräldrar får medfött aktiva barn men har samtidigt en aktiv livsstil så vilket är orsak och verkan?

Man kan resonera som du och hitta massor av (falska) samband. T.ex. om föräldarna lagar dålig mat på oregelbundna tider äter barnet dåligt => alltså har barn som äter dåligt föräldrar som inte lagar bra mat. Föräldrar med oregelbunden dygnsrytm får barn som sover dåligt => alltså har barn som sover dåligt föräldrar som är dåliga på att styra dag- och nattrutiner. Detta är alldeles för enkelt resonerat enligt mig.

Jag tror osom du att barn kan bli stressade och skrikiga om föräldrarna är överdrivet hispiga MEN jag tror inte att majoriteten av alla skrikiga barn har överdrivet stressade och hispiga föräldrar. Det är en helt annan sak!