Du som har gjort utredning i Skellefteå. Är du nöjd med det bemötande du fick?

Härligt jobbat Blomsteröga!!
Motiverar senare!

Jag är inte nöjd alls. Jag tyckte inte att vi fick någon som helst respekt. De hade bestämt att alla som använder ägglossningstest blir stressade. Det spelade ingen roll alls att jag försökte säga att det funkar tvärtom på mig. Även sambon sa att jag blivit lugnare och gladare sen jag började använda test. Då vet jag när mensen och slipper få upp förväntningar och förhoppningar i onödan. Det kunde dom inte alls förstå. Alla blir stressade av ägglossningstest-thats it.
Gynekologen sa att det är jättemånga som blir gravida när de ställt sig i adoptionskön för att då har de släppt allt tänkande på barn. Det känns inte så seriöst när en gynekolog kommer med råd som inte är vetenskapligt bevisade. Jag frågade om köerna för IVF. Sköterskan sa att det är inga köer. När remissen når IVF-kliniken får ni starta direkt. Så är det inte. För oss tog det fyra månader innan vi fick komma på första besöket. När jag tog upp det med IVF-kliniken tyckte dom att det var jättekonstigt att dom sa så. "De i Skellefteå kan ju inte veta hur vi har det" var svaret. Förhoppningsvis ringer hon dit och läxar upp dom.

Jag och min make känner båda två att vi blev illa bemött på KK i Skellefteå!

Vi kände ingen sympati från sköterskan alls utan mer som att hon tyckte att vi var löjliga som kom dit. Sköterskan talade om för oss att vi skulle slappna av, hitta på något nytt att göra, åka utomlands eller dyl. För då skulle det nog bli barn. Vi fick även rådet att sluta med ägglossningsstickor för att det skulle vara stressande.

När jag fick rådet att slappna av från en sköterska på KK som jobbar med barnlösa par så kändes det väldigt oproffsigt. Jag tog väldigt illa upp.. en sådan sak kan man förvänta sig av personer som inte är insatta men att får höra det på KK var hemskt!

Under samtalet upplevde jag att hon tyckte att jag frågade mycket onödigt och kände att jag inte fick prata om det jag ville prata om. Tex hur jobbigt vi tyckte det var. Hon tog inte alls vår oro på allvar!

Vi bad om ett enkelt klamydiatest som vi blev nekade till men ett år senare då vi smått arga ringer och ber om ett så får vi göra testet! Ett år senare.. Så man måste alltså bli arg innan man får hjälp på stället.. KK är inget ställa för ledsna personer som inte orkar stå på sig.

Första gången jag ringde och hörde mig för om remissen till IVF så sa de att den skulle skickas i början på Januari men när vi ringde och bad dem skicka den så säger de att den kommer att skickas i Februari. En månad hit eller dit är mycket då man varit barnlös i 3 år. När jag påtalade detta och sa till så blev den skickad i mitten av Januari.

Bör kanske skriva att kvinnan som analyserade vårt spermaprov var jättesnäll och tillmötesgående!

Jag tycker att man kan kräva att barnlöshetspersonal ska veta vad de bör och inte bör säga till barnlösa par och samtidigt tänka på att de har att göra med människor i sorg!!

Jag är grymmt missnöjd på Skellefteå!
Det gick väl ok när jag var på besöket där, eftersom jag redan läst på så mycket så hade jag inga frågor, så jag var väl lättsam på det sättet...
Min sambo lämnade ett spermieprov i Umeå, och sedan hände inget, efter en månad mailade jag dem och efter ett tag fick jag svar att de inte fått något resultat från Umeå, men varför kollade de inte upp varför de inte fått det??? Efter ytterligare några veckor fick vi provsvaren... Redan då insåg jag att man måste tjata på dem för att det ska hända något så det gjorde jag vid andra spermietestet... Vid besöket hos dem i april 2007 så frågade vi också när vi bord ekunna komma igång, då sa han att om vi har tur så skulle vi hinna innan sommaren... Ok tänkte vi då att efter semestern så borde det vara dags i alla fall... Men just innan sommaren så ringde Umeå och frågade varför vi inte tagit ett CF-test, vilket Skellefteå inte informerat om, de sa att vi kunde ta ett sådant om vi ville, men enligt Umeå så var det obligatoriskt... Så detta tog ytterligare två månader innan det resultatet kom eftersom det är ganska lång provsvarstid...
Vi kom igång med vårt försök i januari 2008!!! Jag mailade kliniken i Umeå några ggr under hösten och frågade om de fått någon remiss, men det hade de inte, så då var det dags att tjata igen, då sa de att innan nästa månad är slut ska den vara skickad, kan inte förstå varför det ska ta ca 1,5 månad att skriva en remiss när allt annat var klart månader innan...

Ändå verkar jag haft tur som sluppit okänslig personal, om jag träffat dem hade jag nog brytit ihop, vi har ju tillräckligt att gå igenom, förstår de inte det så har de fel jobb!!!
Det var så skönt när vi var klar med Skellefteå och fick träffa underbar personal i Umeå, som svarar på allt man undrar över, och snabbt desutom, och försklarar om det är så att det kommer att dröja så man är förberedd på det, inte som Skellefteå som jag tycker lurade oss angående tiden, som om jag skulle må bättre att falskt hopp!!!

En sak till är att jag fick aldrig veta något angående mina provsvar, eftersom de hittade ett fel på min sambo så var det som att jag inte var intressant längre, men det hade varit kul att veta att jag har ÄL som vanligt och att alla andra blodprov som jag tog såg bra ut, men det fick jag ringa och fråga om själv, samt HIV-testet vi tog, inga svar på det utan fick utgå från att eftersom remissen var skickad så var det negativt...

jennyz skrev 2009-01-27 19:31:49 följande:

Tror jag är lite puckad nu....men hur gör man för att rösta?

Vi gjorde också utredning i Skellefteå, ska berätta och motivera mitt svar då jag kommit på hur man gör för att rösta!

Tresaures, Kanske är det något fel på tråden då Det ska bara vara att välja alternativ och klicka på rösta-knappen.

Ja precis så enkelt ska det vara... Förutsatt att du inte kollat på resultatet för då tror jag att man förbrujat sin chans att rösta... Du får skriva lite kommentarer istället...

Ok, jag har nog tittat på resultatet, för jag har det framme i alla fall....shit, man kanske kan rösta utan att vara inloggad....får prova, annars kan jag bara motivera så ni får veta hur vi upplevde det. Men det får bli i kväll, tjuvkikade bara lite nu på jobbet.

Vi är väl på det stora hela nöjda med bemötandet vi fick i Skellefteå. Jag tyckte det var väldigt jobbigt i början med väntan och så, men det har man ju lärt sig leva med nu. Blev besviken då en FL-kompis som skickat in deras formulär efter oss fick samtal från dem innan, tyckte det var orättvist, men man vet ju inte vad de går på för något. När vi väl var där så tyckte jag med som ni andra skriver att sköterskan var kall och jag fick känslan av att det inte var så stora chanser att vi skulle lyckas med Pergotime (som var det vi fick börja med då jag har PCO och sällan ÄL av mig själv). Efter det har jag ändå tyckt att de varit bra att ha och göra med, men nu är det ju behandling och inte utredning som pågår. Sköterskan (samma som vi träffade) som ringt med provsvar och info om hur vi ska gå vidare har tinat upp lite och varit stöttande eller peppande då jag bara velat ge upp. Nu efter ett års försök med Pergotime och Metformin i olika doser har jag börjat få ÄL, och vi har dessutom fått remiss till IVF-klinken för avancerad ÄL-stimulering.