Amningen fungerar inte = värdelös?

Jag skulle ha pratat med amningshjälpen eller BVC och troligen fortsatt att pumpa och ge i flaska i någon vecka till och successivt gått över till ersättning för att få en lugnare och mer dräglig tillvaro.

Jag tycker du ska köra på det som känns bäst för dig! Du har ju kämpat med amningen och det är ju inte meningen att du ska gå omkring och må dåligt hur länge som helst över att du inte får till det med amningen. Finns det ingen amningsmottagning där du bor dit du kan komma och få lite råd? Finns även en nässpray som är till för att hjälpa till med utdrivningsreflexen (tror jag det heter), kanske det kan hjälpa?

om man ger med flaska är det lättare för barnet att få ett jämt flöde och behöver inte heller vänta på utdrivningsreflexen. Över lag så är barn nöjdare med flaskan då det kräver mindre energi att få i sig maten så det är inte konstigt om hon protesterar vid bröstet.

Vill du amma så ge det lite mer tid, be att få träffa amningshjälpen för fler råd och de kan kanske finjustera ngt med hennes grepp osv. Men då måste du vilja för det låter som om hon redan nu äter mkt på flaskan så din mjölkproduktion har svårt att hänga med. dvs ska du bara amma kommer det ta energi både från dig och protester av barnet.

Få hjälp från BB eller BVC! Ring eller helst åk in och prata med dem om era problem!
Självklart ska du inte fortsätta att må dåligt.
Bebisen kommer må bra även om hon inte får bröstmjölk, men är det så att du hemskt gärna vill fortsätta försöka så finns det ju hjälp att få!

Hoppas verkligen att ni mår bättre och lova att ta hjälp nu, det finns personal som är till för detta!
Lycka till!

Det är så det känns när ens barn gråter. =) Det gör ont i hela kroppen...tror du fortfarande att du har en depp. Prata med din barnmorska så kan hon ge dig ett bra telefonnummer dit du kan vända dig för att få rätsida på ditt liv. Angående amningen. Funkar det inte. Skit i det! Ersättningen är så bra idag att det är inga problem. Min mamma sa de klokaste ord jag hört: Gör det inte till en prestigesak, amma så länge DU vill. Sen gick allting mycket lättare och jag ammade i 7 månader till Men skit i mig, nu handlar det om dig och vad som är bäst för dig. Känner du att det sugen livskraften ur dig så ge ersättning. En välmående mamma är en bra mamma. Om du känner att det går bra att pumpa, så kan det ju vara ett bra sätt, om du absolut känner att du vill ge bröstmjölk. Din mjölk sinar inte för att du använder amningsnapp, det är antalet amningar som reglerar mjölktillgången, äter barnet ofta får det mer mjölk. Däremot kan det bli svårt att sluta med den när barnet väl vant sig vid det.

LYCKA TILL! Gör vad som får dig att må bäst. Men som en tröst om du vill fortsätta, det brukar vara värst de första 2-3 veckorna. Sen blir barnet mer vaket, alert och förstår bättre hur det ska göra.

Det är superbra att du kämpar på!!! Tänk på hur bra DIN mjölk är för din bebis!! Sedan vet jag att det är jättetufft när man tror att amningen ska fungera och den inte gör det. Hade också problem, hade förlite mjölk så vi fick också ge ersättning för att hon skulle klara sig. Man känner sig inte mycket värd som människa när man inte klarar av amningen. Men prova med en amingskudde och tänk mycket positivt och var lugn när du ammar, men jag vet det kan vara svårt ändå när bebisen inte blir mätt eller suger som den ska. Kan du inte börja med att pumpa lite så att bröstvårtan kryper ut och sedan ge bebisen bröstet? Försök annars att pumpa och ge henne mjölken på flaska för det är det absolut bästa för ditt barn. Du kommer att fixa det även när sambon börjar jobba, man gör det bara, dagarna går. Men prata med din BVC/BM eller amningshjälpen så kan dom säkert komma med supertips! Jag tänker på dig och fortsätt kämpa!! Be om hjälp! *kram på dig*

jag skulle ha slutat att försöka amma..

jag har två pojkar, och en i magen, och med första så fungerade de jätte bra på bb, men nån dag efter vi kom hem så började de krångla, jag satt och pumpa flera gånger om dagen och gav honom i flaska, men fick mjölkstockning till slut, sen försvann mjölken, efter 2 veckor.

med andra va de precis likadant, men hade mjölk i nästan 1 månad ist, och försökte amma så länge jag kunde. men fick stockning och sen försvann mjölken bara.. så denna gången så tänker jag be om tabletter som tar bort mjölken för tänker inte gå igenom de en gång till. huvudsaken bebis får mat och mår bra så spelar de ingen roll hur h*n får de.

Om du känner att du försökt och gjort ditt bästa med amningen så är du verkligen ingen dålig mamma för att du slutar amma/pumpa ur. Din dotter har fått de första viktiga dropparna råmjölk och du måste själv avgöra vad som är mest värdefullt för ditt barn och dig själv, att du fortsätter kämpa och blir en ledsen och olycklig mamma eller att du nöjer dig med att du gjort ditt bästa och blir en glad och nöjd mamma? Vad tror du din dotter mår bäst av?

Jag försökte amma båda mina barn, kämpade, grät, pumpade ur. Blev olyckligare och olyckligare, kunde till slut inte ens tycka det var härligt att ha en bebis. Men en dag så insåg jag att de där dropparna mjölk mitt barn fick av mig inte var mer värda än att min dotter skulle få se och uppleva en glad och lycklig mamma. Tror säkert att hon kände av min ledsenhet när hon låg i min famn. Och nu ett tag senare, med facit i hand så är jag glad att jag gjorde som jag gjorde, och vågade trotsa amningsmaffian och sluta amma. Mina barn utmärkt och jag var en bra mamma som satte mina barn före prestigen i att amma till varje pris.

Jag har varit en nästan exakt likadan sits som du. Den stora skillnaden var att Emma fick i sig för lite vätska/näring sina första dagar som spädde på hennes gulsot så det blev blåljus till BIVA för blodbyte när hon var 4 dagar. Nu slapp vi som tur var blodbytet, det räckte med dropp + sond och solning en vecka. Men hur kul är det när man som mamma får höra att barnet är sjukt på grund av undernäring???

Jag kämpade på med ammningsnapp och pump och flaska och gråt och sömnbrist och förlossningsdepp tills jag inte orkade längre. Jag pumpade dygnet runt var 3:e timma (efter amningsförsök) och fick ut några droppar. Efter ca två veckor så började jag ge enbart ersättning och VILKEN VÄNDNING!!! Jag mådde så mkt bättre när jag väl släppte tanken på att jag var helt världelös som inte kunde ge mitt barn mat på den enda rätta och så naturliga vägen. Emma åt och gick upp i vikt och var glad och mådde bra.

Vad jag vill säga med detta långa inlägg är att:

DU och bara DU kan avgöra om du ska sluta amma. Men väg då in att du faktiskt har gjort så gott du har kunnat och orkat med. Ditt barn har faktiskt fått din mjölk i två veckor ju! Det är ju bättre än inget, eller hur?? Ersättning är inte samma sak som misslyckande, sen att det inte är lika bra som din mjölk betyder ju faktiskt inte att det är dåligt för barnet.

Lycka till med vad du än väljer att göra, och du har mitt stöd iallafall om du väljer att sluta. Det finns bra kuratorer knutna till BVC och BB och det är faktiskt skönt att prata med någon som är (eller iallafall måste verka) neutral i den infekterade ammningsfrågan.

Du ska göra det som känns bra för dig och ditt barn.

Jag själv hade problem med amningen och alla sa att jag skulle ge det tid... Jag grät och sonen var hungrig. Inte bra sits för att få igång en mysig amningsstund. Nej, jag hade amningsnapp, pumpade och gav på flaska. Sonen blev mätt och nöjd och jag var glad igen.
Känns det bra för dig att pumpa ut mjölken och ge på flaska så gör det, det är ju ändå din mjölk hon får.
Tyvärr så tog min mjölk ändå slut och jag fick ge ersättning, men grabben gillade det och blev nöjd och glad på det också. Växte som han skulle (om inte mer) och det har aldrig varit några problem.

Hej TS!

Nu har inte jag orkat läsa alla råd du har fått, så det kanske är fler som säger samma sak!

Min dotter är prematur och fick sondas först innan hon skulle börja äta själv. Så jag pumpade och drack amningsteér och sprayade, sen sög hon som sjutton,men gick inte upp i vikt, så de konstaterade att hon inte orkade så det var bara att pumpa på.
Men det gick inte och jag blev mer desperat för "man ska ju amma".  Men det kom mindre och mindre. Till slut sa sköterskan på BVC ifrån.
Hon sa att "den första tiden med din bebis ska vara den lyckligaste och hon kommer att må lika bra på tillägg som din mjölk! Men du slipper pressen och kan slappna av".
Det är det bästa råd jag nånsin fått! Jag är ingen sämre mamma för det utan den bästa mamman till min älskling!

Det jag vill säga är att du ska känna vad som känns bäst för dig och bebis och inte för nån annan!
Det går precis lika bra med tillägg som med bröstet!
Lycka till

Jag glömde bara säga grattis till din dotter!!

//
Ann

Du är INTE värdelös!!!!!! Jag har varit med om exakt det som hänt dig, men jag gick inte in i någon depression. Amning är jättebra om det funkar, men tyvärr som på dig och mig och flera miljoner andra mammor så funkar det helt enkelt inte! So what! Ditt barn kommer växa precis som det ska med ersättning. Jag höll på att pumpa i 2 månader, sen tog det slut....
Men tänk alla fördelar med flaskmatning: Du vet hur mycket barnet får i sig, barnet blir inte så beroende utav dig utan pappan kan hjälpa till med matningen när han kommit hem från jobbet och på nätterna på helgen, du och bebisen kan iallfall kolla varann djup in i ögonen när du matar (många jag prata med sa till mig att jag inte skulle få samma kontakt med mitt barn om jag inte amma, bullshit!!!!).Jag kommer ihåg den där förbaskade amningsnappen, höll på att bli galen, hehe;)
Snälla, känn ingen press med amningen!! Flera av inläggen har ju också gett bra råd:) Ta till dig av det vi skrivit till dig nu!

Lycka till

emmokka skrev 2009-01-29 13:42:32 följande:

Ajo skrev 2009-01-29 11:20:43 följande: