Leonberger - någon som har en??

hejsan.jag har newfoundland och skulle rekomendera dem mer än leonberger.
leonberger är visserligen väldigt vackra och snälla,men många har en tendens att vara lynniga och de kan bli för "vaktiga".
tänkte själv köpa leonberger förut,men blev direkt avrådd och tipsades istället om newfoundland,som är en lika stor hund,men utan olater.dessutom kräver de inte lika mkt aktivering.
så nu har vi tom bestämt oss för att starta kennel och nästa år kör vi igång med första kullen.

om du bestämmer dig för att ta en leonberger,hoppas jag endå att ni har ngn form av erfarenhet av hundar.

och som många sagt till mig:det är bättre att fråga opartiska om råd!
alla kennelägare säger såklart aldrig ngt ont om sina raser.

lycka till,vad ni än väljer!

Tack för tips!! Tycker även newfoundlandshundar är fantastiskt fina...har du tid och lust att berätta lite mer om rasen?? =)

'mamzen' och även 'kotten81' såklart:)

Usch, jag blev nästan lite ledsen i ögat o läsa sådan kritik om 'min' vovve Jag antar att det blev en generell beskrivning om leonbergern... men jodå, vi har en snart 6-årig tik av den rasen och självklart kan jag bara tala för oss själva (iochförsig flera) men våran Bonny är och har varit toppen på alla vis!
Javisst vaktar hon 'huset o tomten', men inte är det ett problem... hon skäller när ngn okänd kommer in o det är ju kanske inte så himla unikt egentligen, eller? Sen när vi visat att det är ok så blir hon bundispolare med vederbörande '4ever' typ
Vi har två barn som är 6 och 8 år som hon vuxit upp med, plus att vi har andra barn här nästan dagligen!

Min arbetskollega köpte sig ett 'lejon' i höstas, en hane och är oxå himla nöjd! En stilig herre!
Kan tillägga att vi även kollade på 'njuffar' - härliga hundar det med, men valet slutade dock på ett lejon

Oj, glömde svara ... våran tik har aldrig varit speciellt glupsk av sig, men vi köper 20kg's säckar med torrfoder o det räcker ca.1-1½ månad. En sådan säck kan väl kosta ca.350-450kr beroende på vilken sort det är. Finns säkert billigare... ?
Undrar du mer så fråga bara! Finns även massor av länkar på lejonuppfödare...

'Mamzen'

Sitter o funderar... varför blev du direkt avrådd att köpa just en leonberger? Var det ngt speciellt? All erfarenhet kan ju vara bra att veta menar jag! Alla lejon är ju säkert inte som våran...

rastom32:var ju som sagt en leonberger jag ville ha först.(eller egentligen en newfoundland,men vi hittade ingen,så då blev det andrahandvalet.)
iom att vi har haft besvär med tidigare hundar,beslöt vi oss för att noga kolla upp rasen innan vi bestämde oss.
så vi hörde oss för lite,med alla möjliga,som hade erfarenhet av rasen.

tyvärr fick vi då veta att leonberger ofta är lynniga och t ex gör utfall mot varandra etc o ofta just blir för vaktiga.

men det gick endå så långt att vi tänkte att vi har ju faktiskt hundvana och vana att träna...
så jag hittade en leonberger som jag fastnade totalt för!
var så lycklig och vi bestämde oss för att den ville vi ha...
tyvärr,kom vi aldrig så långt...
dagen innan vi skulle hämta honom,ringde ägaren och talade om att hunden hade huggit efter en av hennes vänner.han hade vaktat huset,trots att vännen hade varit där så mkt.

så efter det,sa vi:absolut ingen Leonberger!

och så som ett mirakel,hittade vi helt plötsligt på en newfoundlandshane.
nu är han tyvärr borta och vi har hans syster istället,som nu blir vår avelstik i kenneln.

Kotten81:mer om newfoundland...
de är en helt underbar ras.de är stora och björnlika.
de är de snällaste hundar som finns.de bara ÄLSKAR alla människor!
nu låter det väl som om jag försöker nedvärdera Leonberger,men det gör jag absolut inte.de är oxå underbara,men efter min erfarenhet,skulle jag aldrig våga skaffa en,med risk att de faktiskt blir aggressiva.

newfoundland är absolut ingen vakthund,men de skyddar sin familj,så blir de trängda,ger de ifrån ett grovt skall.
ingen främling kan kliva in i detta huset,utan att vår tjej skäller till en gng.
och ingen utom jag och maken,kan gå nära barnen,utan att hon lufsar efter och står och tittar hela tiden,så att inget händer.
newfoundland är ju oxå vattenhundar och retrievers,så de är helt underbara att bada med.man bara lägger sig över ryggen på dem och följer med.de användes från början bl a som räddningshundar o är perfekta för detta ändamål,tack vare deras kärlek till folk.o instinkten att alltid finnas till hands när de behövs,lever kvar.de har kraftig simhud mellan tårna,som gör att de plöjer fram i vatten som pråmar.de har oxå väldigt kraftig päls,med underull,som gör att de tål extrem kyla.
ett annat användningsområde är tungdrag.
de drar allt!
barn i sulky,matvaror,timmerstockar etc.
de är en av de starkaste raserna.men trots det,använder de bara den styrkan,när man ber dem.
har t ex aldrig varit med om en newfoundland som dragit i kopplet.(och tur är väl det... )

sen var det maten...
det beror ju som alltid på vad för foder man ger och om man har en tik eller hane.
men min tik äter iallafall Axess premium,ca 8-9 dl/dag.

blir du intresserad,kan du ju kolla in klubbens hemsida. www.snk.info

puffar lite

Mina föräldrar har haft 3 leonberger. Goaste och snällaste hundarna som finns. Viktigt är dock att de är bra uppfostrade eftersom de är så stora och starka. Jag kan verkligen rekommendera rasen - om man står ut med håren.

Kotten 81.
Jag har erfaren het av bäde bra och dåliga "leon" Om ni verkilgen vill ha en såda ta kontakt med rasklubben och olika uppfödare. Gå även i i skk´s hundägar register och leta reda på ett antal leon ägare ring och prata med dom. Åk även ut på någån utställning och prata med leon ägare, Eftersom ni är ute i så god tid ha inte bråttom utan ta er tid och prata med leon ägare.
Ta även kontakt med en brukshunds klubb och prata med instruktörer de bruka ha en del erfaren het.
Men kom ihåg att alla har sin åsikt och att det är ni i slutändan som ska ta beslutet, om vilken ras ni vill ha.
De var bara lite tips på vägen.
Lycka till

Har också haft en "leon" Absolut snäll Vi hade då 2 barn som var väldigt keliga & klängiga med honom,men han brydde sig inte & han var bara 2 år.Jag anser att alla raser kan vara lynniga i fel händer & det är ju inte hundens fel

'mamzen'

Hejsan:) Ursäkta att jag inte svarat innan, men jag har jobbat en del. Tack för att du delade med dig av din erfarenhet! Jag kan ju säga det att hade jag varit i hundletartankar o upplevt det du gjorde med leonberger, så hade antagligen jag oxå blivit lite suspekt, man letar ju info för att just komma på alla eventuella nackdelar - och fördelar. Så är det ju.
Vi letade ju oxå länge innan vi bestämde oss, men i vårt fall så blev det ett lejon som du förstår:) Men ingen regel utan undantag:) Som vissa oxå nämnt här ser jag så är det ju klart att det kan bli 'fel' ibland, men självklart, blir det för ofta så får man ju dra öronen åt sig.

Men jag måste ändå berätta att när jag läser hur du beskriver 'njuffen' för 'kotten81' så skulle man kunna tro att det är just en leonberger du beskriver, ändå:) Just med styrkan, simkunnigheten, simhuden mellan tårna, räddningshundar, draghund, den kraftiga pälsen osv. Likaså när du beskrev hur eran 'vaktar' hemma så känner jag igen våran hund i det, precis detsamma:)

Men som jag poängterat innan så har vi (än så länge) bara erfarenhet med våran egen hund o undantag lär väl alltid finnas.

Har du nåt kennelnamn på gång föresten? Kanske nån hemsida rent av? Nyfiken:) Verkar både spännande o kul att ni tänker prova på:)
Vi ville ta en kull på Bonny med, men så råkar hon ha ett lindrigt höftfel (lägsta graden) o då ville vi inte chansa o kanske avla fram dåliga valpar. Det kan det ju bli ändå, men varför ta risken när man vet. Fast vi ville mest göra det för o sj'älva bli en erfarenhet rikare, det är ju mkt jobb runtikring en kull mm. fast det hade varit roligt oxå...

Lycka till med allt:)

'Kotten81' Hoppas du kommer fram till nåt bra i slutändan o att ni får hem en underbar familjemedlem - oavsett om det blir en newfoundland elller en leonberger:o) Lycka till!

rastom32:ja,självklart finns det undantag,men jag har som sagt blivit avskräckt från Leons.
jag tycker fortfarande att de är helt underbara och tittar trånande efter om jag möter en.men skulle som sagt aldrig våga skaffa själv.med min tur,blev det väl precis en sån lynnig sate.

jodå vi har kennelnamn på G.det blir inte godkänt förrän 1 okt,men det är iallafall
North Harbor's.
och,nej vi har ingen hemsida än såklart,eftersom vi väntar på namnet först.

jag har en leonberger hon äter väl iaf 15 kg i månaden e jätte bra med barn MEN hon vill pussas o vet inte hur stor hon är.
så barn kan bli nersprungna även vuxna :P

Tack för alla tips, vad snälla ni är. =) Hur stora blir de egentligen?? Finns det ngn "medelvikt"? Vi vill ha en hund som man både kan ta långa skogspromenader med, samtidigt som man också bara kan ligga på soffan och slappa, utan att den blir "tossig"... Har fått för mig att en leon kan passa då! Eller har jag fel?

Våran tik väger ca. 50kg (plus/minus ett par kg som kan variera) och det är nog ganska normalt skulle jag tro. Man hanhundarna kan bli betydligt tyngre, ca.70-75 typ...

Skulle vilja påstå utan överdrift att dom flesta raser behöver röra på sig helt enkelt. Men visst, inte tar jag sjumila-promenader i skogen 2ggr/dag. Men dock minst en rejäl runda iaf. Sen kan man ju faktiskt aktivera dom på andra vis, låta dom använda huvudet... Min store kille kan ta o gömma go'saker för henne i trädgården el i huset o låta henne söka upp dom! Det älskar hon o det är bra 'hjärngympa' för en hund t.ex.

Valptiden är ju sen som för dom flesta valpar bland andra raser... kliar i tänderna, tuggar på 'allt' (hrmmm!) o ska undersöka det mesta! Som sagt, våran Bonny var ju 3 månader när hon kom till oss o vägde 14kg! Alltså var den 'lilla' munnen ganska så rejäl redan då o vi hade 'spår' efter valptiden, lång tid efter, hii! Både på gott o ont:) Men det är bara o bombardera med tuggleksaker o försöka avleda... den tiden går över!

Ett tips jag fick lära mig i efterhand (tyvärr) som jag tyckte lät kanon, var att lägga blöta frottéhanddukar i frysen, ihoprullade! Det både kyler mot en kliande gom plus att det blir tuggmotstånd! Iaf jag tyckte det lät som ett kanontips:) Kanske kommer till nuyya fär dig:..

rastom32: Hur gjorde ni när ni skaffade valp? Hade ni semester då, eller hur löste det sig i början?? Hur många veckor skall och bör man avsätta, innan man vågar lämna den korta stunder? *nyfiken*

Hmmm, nja... vår sits var lite unik faktiskt... jag hade lite kvar på min mammaledighet plus att jag inte hade nåt jobb att gå tillbaka till med en gång o även min sambo var arbetslös då, så den s.k fritiden löste sig perfekt där!
Vår ekonomi var icke att skryta med, men pengar var avsatta till hund, det bara var så o det funkade bra! Men sen letade vi lääänge, länge... läste massor, kollade jättemycket på nätet, gick på hundutställningar, besökte olika kennlar - även raser som vi kanske inte riktigt hade tänkt oss o även blandrashundar.
Vi ville gärna ha en tik och uppfödaren som vi till slut hade kontakt med i Örkelljunga fick till slut en kull med bara 2 tikar (och 6 hanar), varav en skulle utomlands o en annan var tingad till nån uppfödare har jag för mig. Så hon hjälpte oss med 3 andra uppfödare som redan hade tikvalpar o då blev det Linköping, eftersom vi har släkt på det hållet:)

Jag tänkte inte så mkt på hur lång tid vi gick hemma, för sen när jag väl började jobba, så fick jag natt-tjänst och det gjorde oxå att där alltid var ngn hemma. Sen när väl sambon fick jobb, så var hon så pass mogen att hon fixade 4-5 tim jättebra och ändå hände det väldigt sällan! Än idag jobbar vi bägge, så hon slipper långa dagar själv hemma. Hon kan klara en lång dag själv hemma, men det är inget vi utsätter henne för ofta alls. I längden kan jag aldrig tänka mig att det skulle vara bra. Men som sagt, det sker väldigt sällan.

Fråga gärna mer om jag förklarat lusigt! Börjar bli lite seg i kolan :)
Låna gärna 'Stora Leonbergerboken' den är toppen!

Aha..smart att passa på när man ändå är hemma med bebben, hi hi. =) Får väl passa på att skaffa en sådan också då.... *ler*
Jag jobbar också natt en hel del, och min sambo jobbar skift, så vi kan nog pussla ihop det så att den framtida vovven inte behöver vara själv så ofta.
Tack för tipset om boken!

MEN... jag måste även tillägga och även erkänna, att det var faktiskt skitjobbigt i början - samtidigt som jag är glad i efterhand att vi faktiskt skaffade henne när våra barn var så små (den store var 3½ o den lille 1år som kröp fortfarande).
Hon var svår att få riktigt rumsren - hade t.ex just kissat ute (jättebra o massor av beröm!) o det första hon gjorde när hon kom in var att kissa en pöl i hallen... 'suck'... som om poletten aldrig trillade ner i början, fniss...
Min store kille var i trotsåldern o den lille skulle just till o lära sig o gå... så en valp i den vevan är faktiskt som en tredje liten bebis, helt klart - fast på 4 ben:)
Men vi fick hjälpas åt o ungarna älskar henne, så det blev bra:)