• Tussen 2008

    15-16åriga Mammor Berätta allt!

    Berätta om hur era liv ser ut,berätta allt snälla!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-01-31 21:55
    Hur försörjer ni er?
    Hur mycket fritid har ni?
    Är det lätt eller svårt,generellt?
    Hur bor ni?
    Hur länge hade ni vart tillsammans med pappan innan ni skaffade barn?
    Vad ska ni göra efter mammaledigheten?

  • Svar på tråden 15-16åriga Mammor Berätta allt!
  • Tussen 2008

    puffar,måste få lite insikt i hur det är för er,måste hjälpa en nära vän att fatta ett kanske livsavgörande beslut

  • Lia85

    Jag fick barn när jag var 15. Pappan och jag hade varit tillsammans i 1,5 år när jag blev gravid, men det tog slut i v.11, så jag har varit helt ensamstående sen tidigt i graviditeten. Jag och min son bodde hemma tills jag fyllde 18, dvs i 2,5 år- Många tror att det innebär att mina föräldrar tog hand om Gabriel, men det är så fel. Vi bodde där men jag tog hand om min son, hjälpte till m matlagning, tvätt, strykning mm. När jag var nannaledig levde vi på barnbidraget, underhåll och bostadsbidraget betalade jag till mina föräldrar. Hade förresten mitt barnbidrag ett halvår också

    Fritid har jag givetvis, men den tillbringar jag för det mesta med min son.
    När jag var 18 flyttade jag och min son till vår egna bostadsrätt på 2 rok där vi bor än idag.

    Efter mammaledigheten pluggade jag gymnasiet och därefter till socionom. Är klar om 4 månader. Livet med småbarn är aldrig helt enkelt, men underbart. Skulle inte gjort annorlunda om jag stod inför samma val än en gång.

  • vi fyra

    är tyvärr inte 15-16 idag men va 16 när jag blev gravid med mitt första barn.

    då hade jag och barnets pappa varit tillsammans i 6 månader(när jag blev gravid)båda började jobba,bodde hemma hos föräldrarna.
    nästan all fritid försvann...i stort sett ALLA kompisar tog avstånd.

    jag kan ge ett gott råd.
    vänta..är man så pass ung så har man många roliga år framför sig.
    gå klart skolan,ut å res,skaffa erfarenhet.
    jag skulle ha väntat,men ångrar absolut inte min son..men tycker att man i alla fall ska vara myndig...d är sååån stoooooor omställning...

    be din vän vänta vänta å vänta!!
    ha det bra

  • Tussen 2008

    vi fyra skrev 2009-02-01 22:54:31 följande:


    är tyvärr inte 15-16 idag men va 16 när jag blev gravid med mitt första barn. då hade jag och barnets pappa varit tillsammans i 6 månader(när jag blev gravid)båda började jobba,bodde hemma hos föräldrarna. nästan all fritid försvann...i stort sett ALLA kompisar tog avstånd. jag kan ge ett gott råd. vänta..är man så pass ung så har man många roliga år framför sig. gå klart skolan,ut å res,skaffa erfarenhet. jag skulle ha väntat,men ångrar absolut inte min son..men tycker att man i alla fall ska vara myndig...d är sååån stoooooor omställning... be din vän vänta vänta å vänta!! ha det bra
    Hej,ja jag försöker få henne att förstå att det faktiskt kan vara bäst att vänta,jag är ju själv ung förälder,20 år och det är inte lätt alla gånger,det är ju svåra tider nu,emn just därför tycker jag att hon ska gå klart skolan så hon har en utbildning,och sen lättare kunna får jobb m.m när finanskrisen är över.Hon har så mycket att vinna på att vänta med barn,nu säger jag inte att det är något negativt med barn,tvärtom men just HON skulle nog bara må bra av att vänta några år,och få ett betydligt tryggare liv än vad hon har nu innan hon skaffar smått.Det är förstås inget kul att genomgå en abort,det vet jag själv,men är faktiskt alldeles för ung för att bli mamma redan,och nu pratar jag inte om att hon är 15 år utan snarare att hon är väldigt naiv,omogen och har svåra humörsvängningar m.m (adhd)Jag måste verkligen få henne att förstå att det inte är nån lek att skaffa barn,det är ingen leksak som hon verkar tro!!!
  • vi fyra

    nej verkligen inte....
    du har rätt i det du säger...
    självklart är en abort inget som är roligt att genomgå..
    men är oftast lättare om man inte har något barn innan..om man får låta så fräck...
    tänker bara utifrån mig själv.har gjort både innan å efter...
    men har hon inte trygghet i sig själv kan hon inte ge sitt barn trygghet..
    men du kommer nog på något bra att säga till henne...
    sen beror d ju på om hon redan jobbar,har eget boende m.m
    för ett barnbidrag räcker inte långt,man måste lägga till minst hälften själv..
    men men...
    ha det bra

  • SaraHeleneBirgitta

    TS- Om du är mamma själv så vet du nog också att en människa som går igenom en graviditet och sedan får barn mognar. Inte alla men de flesta gör det.

    Jag förstår inte hur människor kan med att sitta och tala om för en annan att deras barn inte borde få komma till pga att de inte lämpar sig som föräldrar just nu.

    Sedan så kan en med ADHD klara av ett barn alldeles galant. Har läst om en mamma på familjeliv, som är i medelåldern (har också ADHD) hennes man har gått bort, men hon klarar sig jättebra trotts allt och hon har flera barn, inte bara ett.

    Skött er själva och låt tjejen ta sitt val själv! Stötta henne istället! Prata med henne, men lägg dig inte i om hon ska ta bort barnet eller inte.

  • Tussen 2008

    SaraHeleneBirgitta skrev 2009-02-02 02:38:53 följande:


    TS- Om du är mamma själv så vet du nog också att en människa som går igenom en graviditet och sedan får barn mognar. Inte alla men de flesta gör det. Jag förstår inte hur människor kan med att sitta och tala om för en annan att deras barn inte borde få komma till pga att de inte lämpar sig som föräldrar just nu. Sedan så kan en med ADHD klara av ett barn alldeles galant. Har läst om en mamma på familjeliv, som är i medelåldern (har också ADHD) hennes man har gått bort, men hon klarar sig jättebra trotts allt och hon har flera barn, inte bara ett. Skött er själva och låt tjejen ta sitt val själv! Stötta henne istället! Prata med henne, men lägg dig inte i om hon ska ta bort barnet eller inte.
    Känner du tjejen ifråga?
    Om du skulle det så skulle du förstå att hon inte är mogen.
    Hon förstår inte allvaret med att skaffa barn.

    Ja jag vet hur det är att vara gravid,
    men jag är inte alls på samma nivå som hon är,varken åldersmässigt eller med framtidsplanerna.
    Jag har utbildning och jobb.Hon har inte slutat högstadiet än.

    Hon kan inte ta hand om sig själv,
    hon tar väldigt lätt på saker och ting och tänker inte hela vägen.

    Sen var det ju inte meningen att det här skulle bli någon moraltråd,jag ville bara höra hur riktigt unga föräldrar lever,det är väl inget fel med det?
    Jag kan ju relatera till mig själv i frågan,men jag kan inte svara på hur det är att bli mamma när man är 15.
  • SaraHeleneBirgitta
    SaraHeleneBirgitta skrev 2009-02-02 02:38:53 följande:
    TS- Om du är mamma själv så vet du nog också att en människa som går igenom en graviditet och sedan får barn mognar. Inte alla men de flesta gör det. Jag förstår inte hur människor kan med att sitta och tala om för en annan att deras barn inte borde få komma till pga att de inte lämpar sig som föräldrar just nu. Sedan så kan en med ADHD klara av ett barn alldeles galant. Har läst om en mamma på familjeliv, som är i medelåldern (har också ADHD) hennes man har gått bort, men hon klarar sig jättebra trotts allt och hon har flera barn, inte bara ett. Skött er själva och låt tjejen ta sitt val själv! Stötta henne istället! Prata med henne, men lägg dig inte i om hon ska ta bort barnet eller inte.
    Det var bara min åsikt. Jag tycker inte man beter sig på det sättet. Det kan bli så fel då.

    Och nej jag känner henne inte men jag har erfarenheter av andra
  • sakoline

    Hon kan ju kolla på Unga mödrar på femman om hon har lust. De verkar inte ha det så jävla lätt alltid.

  • Lia85

    sakoline skrev 2009-02-04 14:15:03 följande:


    Hon kan ju kolla på Unga mödrar på femman om hon har lust. De verkar inte ha det så jävla lätt alltid.
    Fast de verkar ha valt ut ganska struliga familjer... ingen av alla de unga föräldrar jag känner har det ens i närheten av hur de har det. Tror tex inte att jag skulle få ställa upp i ett sådant program. Även om jag var 15 när han föddes så lever jag nog ett alldeles för normalt liv, och det vill ingen se...
  • AllraBästaMamman

    Personligen skulle jag aldrig kunna avråda någon från att skaffa barn, även om hon/han var ung! I sådana fall om jag verkligen tvivlade på förälderns förmåga att ta hand om ett barn, så barnet blir lidande. Jag har en dotter på 19 månader och har aldrig känt "vad mycket jag missat". Resa, jobba, utbilda sig vidare kan man göra sen. Så länge barnet har det bra hos sina föräldrar. Går nu sista året på gymnasiet och visst, vi har det rätt tufft ekonomiskt..mwn vi klarar oss! Och våran dotter lider inte brist på någonting.
    Det skulle kännas som en svek mot min dotter om jag kände att jag hade missat massa andra roliga saker :/

  • agua

    Är inte 16 nå mer men vart gravid som 16-åring.

    Hur försörjer ni er? Sambon hade inom JUC vart arbetslös 2 månader och fick sen jobb på en annan firma och nu har han fast där.

    Hur mycket fritid har ni? Försöker ha liten egen tid 1 gång i veckan men annars går all tid åt sonen

    Är det lätt eller svårt,generellt?
    Har haft tur och fått ett "lätt" barn om man kan säga så

    Hur bor ni? Bor i en stor 3:a på 83 kvm

    Hur länge hade ni vart tillsammans med pappan innan ni skaffade barn? Blev tsm officielt den 2 feb och blev gravid 1 april så typ 2 månader.

    Vad ska ni göra efter mammaledigheten? Min mammaledighet är slut och jag har fortsatt att plugga på barn och fritid linjen

  • systertillknorr

    En mycket nära person till mig blev gravid i höstas, då 15år hon och killen vart tillsammans några månader. Tycker att man helst skall ha bästa möjliga förutsättningar innan man skaffar barn, varit tillsammans länge och vet hur man fungerar under längre tid som sammanboende. Tycker inte att ett barn skall vara en "räddning" som jag sett det vara, att det är ända anledningen till att man lugnar ner sig,slutar röka och supa. Tycker att sånt skall ske innan, att man skall vara trygg i sig själv och sin relation.

Svar på tråden 15-16åriga Mammor Berätta allt!