Vad göra med ett barn som ljuger hela tiden?

Har du kontaktat t.ex. kurator eller liknande på skolan, ni kanske kan få tips hur ni ska prata vidare med dottern av någon "professionell" person. Lycka till!

Det finns olika orsaker till att ett barn ljuger.

Barn börjar ofta ljuga runt 4 års ålder, men då handlar det om ett sätt att frigöra sig, att upptäcka att man kan tala osanning och att föräldrarna inte fattar att man ljuger. Då kan barner ljuga om "allt", vad det åt till lunch, vart nycklarna ligger, vem som började bråka på dagis mm.

Det är också tyvärr runt 4 års ålder som barn börjar förstå att det inte alltid är nödvändigt eller ens önskvärt att dom talar sanning...

Risken med att ifrågasätta barnet och att ständigt säga att "Nu ljuger du" ligger i att barnet kan känna sig ännu mera trängd och det i sin tur kan leda till att barnet trasslar in sig i ännu fler löngner.
Ett bättre sätt kan vara att ge barnet en chans att backa ut och berätta vad det eg. menade genom att säga: "Jag förstår att du råkade säga lite fel nu. Hur är det nu egentligen, om du tänker efter?"

Sen så är det ju självklart viktigt att ta reda på VARFÖR barnet ljuger. Är barnet ensamt och använder lögner för att få uppmärksamhet, både av vuxna och av jämnåriga?

Tack för era svar, har inte funderat på att prata med kurator på skolan än.

Hon ljuger om saker som är uppenbara. Som nu, hennes rum ska vara städat.. hon har varit inne på sitt rum, hon kommer ner och jag frågar om hon är klar. Hon säger med glad röst att det är klart. När jag ska följa med och kolla så blir hon jättearg och säger att vi  inte får. Hon har alltså inte städat alls...

Hon kom hem med ett diadem från skolan som jag frågade vart hon hade fått det ifrån, hon säger att hon fått det från en kille i klassen, och så visar hon en lapp som han skulle ha skrivit. Jag såg på en gång att det var hon själv som skrivit.

Lät det vara ett tag,  men det kommer mer och mer lögner hela tiden, så en dag så frågade jag och berättade att jag kände igen hennes handstil. Då kom det fram efter många om och men (först hade hon fått det av mormor, sen av farmor, sen hade hon pengar i väskan så hon handlade det) att hon hittat det i skolan. Jag vet inte om hon verkligen hittat det eller om hon stulit det.
Men hon fick ta med det till skolan nästa dag och ge till fröken och säga att hon fått med sig det hem och att det inte var hennes.

Vad ska jag göra?

Jag tycker ni ska demonstrera att ni inte litar på henne. Misstro (med vilje alltså) det mesta hon säger. Förklara att ni inte kan lita på henne eftersom ni vet att hon ofta ljuger. T.ex. så kan hon inte gå till kompisar inom den närmsta tiden eftersom ni inte litar på att hon verkligen går dit. Ni kan inte lita på att hon gör det hon säger att hon gör så hon får hålla sig i närheten av er, ni litar inte på att hon inte tittar på Tv-program hon inte får se på så därför är Tv:n avstängd.

Jag skulle sätta ganska hårt mot hårt faktiskt. Att ljuga är inte bra och det kan straffa henne själv rätt hårt om det är så att hon ljuger i skolan för kompisarna. Kommer de på henne kan deras förtroende för henne ta lång tid att bygga upp igen och det är tufft för en nioåring att upptäcka att kompisarna inte litar på en.

Inte straffa direkt utan mer att hennes beteende får (för henne) tunga konsekvenser. Och att ni förstås hela tiden förklarar att det "indragna förtroendet" beror på att ni inte kan lita på henne.

Lycka till! Jag förstår att du är frustrerad och bekymrad men det kommer säkert lösa sig. Jag tror dock det är viktigt att hon inser att lögner innebär konsekvenser.

jag känner en 9 åring som också ljuger om saker hon igentligen inte behöver ljuga om. Det är sjukt störande. Vet inte varför hon gör det. Kanske för att verka mer intressant.

Här har du för övrigt en tanke från en vuxen människa som hade svårt att skilja fantasi från verklighet när hon var mindre.

www.alltforforaldrar.se/forumarchive/forums/viewArticle/6/994315/1006651