Hur får man henne att sluta skrika????

Hej!!!
Vi har en son på 18 mån som just nu står i sin säng och gall skriker och vi vet inte vad vi ska göra. Han är helt tokig och var likadan igår. Vi vet inte vad vi ska göra. Han har nu säkert skrikit i en timme snart. Jag blir tokig klarar fan inte detta snart så snälla kom med tips alla därute som haft likadant. Jag förstår dig precis!!!!

Det kanske hjälper om hon får hjälpa till i familjen så att hon känner sig uppskattad på det sättet? Om hon känner att hon är livsviktig för familjens överlevnad kanske hon inte kräver uppmärksamhet på samma sätt menar jag.
Hon kan ju hjälpa till med matlagningen, ställ henne på en stol brevid dig och låt henne hjälpa till med det hon kan. Med den slöaste kniven går det t.ex att skära falukorv. Eller så kan hon riva salladsblad. Ni kan hålla kniven tillsammans när du hackar grönsaker. Hon kan röra om i kastrullen under din övervakning.

Det kanske inte är till någon hjälp egentligen, men känslan av att få delta är det viktiga. Ofta blir barnen nöjda bara av att få ha varit med en liten stund och springer sen ifrån.

Hon kan hjälpa till med att plocka in / ut tvätten ur tvättmaskinen, räcka dig saker från diskmaskinen som du sen placerar på rätt plats, trycka på knappar där det behövs, plocka undan sina leksaker, osv...

Tänk på att tacka så mycket för hjälpen hur kort den än var. Du skulle ju aldrig ha klarat det utan henne, eller hur? :)

låt henne vara med på allt. ha henne i famnen och pussa på henne eller lägg pussel med henne osv MEDANS du tex pratar.

Har gjort liknande men inte så fullt ut. Ska göra ett försök.
Tack för förslagen

Men hur man ska göra med skriket vid middagsbordet fattar jag inte

Är det bara vi som har detta problem?

Kulta17 skrev 2009-02-10 19:05:27 följande:

berätta om skrikandet vid bordet. varför skriker hon. pratar hon så hon kan göra sig helt förstådd?

Jo då hon pratar (så det står härliga till) och kan göra sig förstådd. Hon skriker för att hon inte vill äta, hon skriker om vi pratar med varandra. Vi brukar försöka avleda genom att prata om det hon gillar men det funkar bara en stund.

Jag anser att vi alla äter tillsammans (ja, sitter vid bordet i alla fall) vi har "alltid" gjort så. Har provat att låta henne gå ifrån och det blev bara värre.

Ja VET att det är uppmärksmahets sökande och att hon bara blir triggad av att man blir arg. Men man kan bara ta en viss del av skrikande

Vissa dagar funkar bra men just nu...

fungerar det att hon får äta med händerna. ni matar henne genom att det kommer olika djur in i munnen tex?

vi accepterar inte skrikandet vid matbordet utan förklarar att det ska vara lugnt och mysigt vid bordet.

har ni provat att vara bestämdA (MAN BEHÖVER INTE VARA OTREVLIG ELLER HÖJA RÖSTEN) OCH FÖRKLARAT ATT DET ÄR INTE OK. NI ANDRA HAR RÄTT TILL MATRO. DET ÄR VIKTIGT ATT VISA ATT NI HAR RÄTT TILL MATRO, HON HAR INTE RÄTT ATT FÖRSTÖRA DEN (FÖRUTSATT ATT HENNES BEHOV ÄR TILLGODOSEDDA OCH DET ENBART HANDLAR OM VILJA)

URS CAPS LOCK.

Kulta17 skrev 2009-02-10 19:16:42 följande:

Hmm jag ska försöka förklara detta på ett bra vis, att avleda ett barn när det beter sig illa är det värsta man kan göra för då får ju barnet positiv respons på något som ni ju egentligen inte vill belöna. Jag har jobbat inom skola och förskola i många år (har ju även en egen dotter) och det som fungerar är att belöna vid BRA saker. Oavsett hur små eller obetydligt beteende det är. MEN (med en Tony Irwingbetoning) när barnet har gjort något illa skall detta ha en konsekvens.
Som i ditt fall skulle jag helt enkelt bära bort barnet till en egen hörna där hon får skrika. Gör detta själv med min egen dotter och det fungerar jättebra. Att hon skriker är ju för att hon kan inte uttrycka sig språkligt på något annat vis, hon har inte verktygen till det än. Man måste få uttrycka sig, även om det för tillfället innebär skrik, MEN inte så att det går utöver andra.

Jag skulle tippa på att efter att ha blivit utvisad och ignorerad några gånger så minskar detta beteende men kom ihåg att belöna det positiva!! :)

Hon äter med lite lock och pock (inte idag ock, men då låter vi henne vara). Vi försöker få henne att äta med sked/gaffel då hon bara leker med maten annar (och det accepterar vi inte)

Vi försöker att förklara det med matro, men när hon inte "bryr sig" vad ska man göra då? Man kan ju inte skicka en två åring från bordet!!!

Hon pratar bra, men hon förstår ju ändå inte riktigt vad man menar så det är svårt att riktigt nå fram till henne (eller så ignorerar hon oss kanske bara!!)

Kulta17 skrev 2009-02-10 19:26:47 följande:

ni får VISA henne så hon förstår. vara tydliga och bestämda UTAN att höja rösten. fast, bestämd, tydlig och lättsam.

Boboush: I alla böcker, och när det pratas om dessa "självständigetsperioder", står det att man ska avleda barnet, göra något annat, att man ska ignoera beteendet och JA belöna/positivt förstärka det beteendet som är bra. Ledsen men jag ser inte att hennes beteende blir bättre av att vi bär bort henne.

näradig: Låter så bra (och lätt) när du beskriver det så...

Kulta17 skrev 2009-02-10 19:26:47 följande:

Självklart kan man skicka en tvååring från bordet vid oönskat beteende, däremot måste hon ju självklart få äta senare om hon är hungrig.

Det var en vis man på ett tvprogram som en gånga uttryckte sig såhär:
"Männsikan är egentligen värdelös på att uppfostra barn. Vi är den enda arten som försöker diskutera med vår avkomma för få de att göra som vi vill. Alla andra visar."

Det är ju egentligen sant, vad får vi ut av av att diskutera med en tvååring hur det ska vara vid matbordet när hon bara ignorerar? Visa :)

När vår dotter (nu 3 år 4 mån) var i den åldern så höll hon på och sa "mamma mamma mamma mamma pappa pappa ....!!!!" varje gång jag och min man pratade med varandra. Vi höll på att bli tokiga, för man kan ju inte helt fokusera på det som sägs när man hör den lilla tjatmaskinen samtidigt . Men vi förklarade att hon var tvungen att vänta på sin tur (oftast ville hon ju inget speciellt, det var bara att uppmärksamheten skulle riktas mot henne HELA tiden) och så försökte vi ignorera henne och koncentrera oss på vad den andre sa istället. Det kändes som om hon aldrig skulle sluta med det beteendet... men det gjorde hon . Fast när man är mitt uppe i en fas som är jobbig känns det som en evighet.

Då skulle jag vilja veta vilka böcker det är :) Har du kollat nannyakuten? Eller nannyns spalt i aftonbladet. Vad tycker du om deras metoder?

KOMET (en metod med forskning bakom sig), KBT tex boken Föräldrahjälpen eller Trotsboken.

Kometmetoden är en jättebra metod och då undrar jag nästan om du missförstått, antingen mig eller boken, för det är ju liksom däråt det lutar...

Ääh jag lägger ner, jag predikar inte inför döva öron ;)

Komet, om jag fattat det rätt, är som KBT dvs positiv förstärkning, ignorera ett oönskat beteende och inte bestraffning. I alla fall enligt den genomgång jag fick på jobbet idag!