Jag är ensamstående med två barn och studerar heltid. Barnen är 1 och 4 år gamla.
Känner att jag har svårt att hinna med allt man ska varje dag med barnen, städning och sedan plugga och hinna med alla möten och övriga hobbysar och fritid och sist men inte minst, mej själv!
Har ni föräldrar några bra tips att dela med er av hur man kan strukturera upp vardagen så att man inte får hjärtinfarkt varje dag?
Jag har 3 saker som hjälper mig att få ihop allt...
Avlastning, avlastning och avlastning!
Begär inte ett fläckfritt hem, brukar få städat på helgen. Sen bara det nödvändiga på vardagar.
Har stödfamilj 1 dygn varannan helg. Sen 1 dag i veckan har jag en kurs på kvällen, då hämtar morfar på dagis och sen hämtar jag honom efter kursen. Om han inte somnat, då brukar han få sova hos dem. Så lämnar mormor på dagis dagen efter.
Är själv med sonen, 3år, på heltid. Studerar heltid.
1. Man behöver inte ha jättefint hemma hela tiden.
2. 1 och 4 åringar behöver inte ha så mycket fritids aktiviteter utanför hemmet, det räcker med att du finns där för kramar och mys.
3. Vist har du dom på dagis? Annars kör du nog ut dej själv ganska snabbt.
Jag tror du kanske får ta bort de delar som du skulle vilja men inte hinner med och som alltså bara skapar ångest. Hobby, till exempel. Kanske ska den vänta ett tag tills du är mer på banan igen.
Alltså sånt som man vill göra men får ont i magen av att fundera på, och där det knappt spelar roll om man gör det eller missar det för det är ändå ett stressmoment, det ska man skippa ett litet tag.
Och sen får du lägga upp ett tidsschema för det andra antar jag: skola mellan den och den tiden, möten läggs (om det går) efter eller innan. Kompisar får komma hem till dig och ungarna om kvällarna och äta middag och städningen kan vänta, man måste inte ha det spick and span. 
Har tyvärr ingen avlastning förutom en gång i månaden ungefär. Förutom dagis då. Men under den tiden så pluggar jag ju oftast eller springer på möten. Så jag får ju inte direkt vila då.
Nej, jag brukar inte dammsuga och torka golven och sånt på vardagar, utan helger, men det blir ändå jätte mkt städning varje dag som är nödvändig, som disk och matrester och tvätthögar och leksaker.
Klant och Fjant skrev 2009-02-15 08:32:56 följande:
Nej, jag har inte direkt städmani, men det vill att det ska vara fräsht ändå liksom.
De är på dagis 100% och 75%. Men oftast inte mer än 6 timmar om dagen.
Anonym (007) skrev 2009-02-15 08:35:11 följande:
Jag känner att en hobby kan vara avlastning också rent mentalt. Det skapar inte ångest att vilja göra annat utan att det jag måste göra inte sker effektivt. Det jag får ont i magen av är allt jag måste göra, alla möten och telefonsamtal.
Har mina tider rätt strukturerade, det är nog tiden jag sitter ner med det jag ska göra som det kan ske på ett mer effektivt sätt. Eller så har jag så mycket i skallen att jag inte kan leva i nuet liksom så jag blir stressad när jag t.ex ska plugga, eller natta ungarna eller diska. Man ser allt det andra som också ska göras och det är svårt att kliva över kläderna på golvet när man är på väg till disken. Man böjer sej ner och går en extra sväng till tvättkorgen också för man ska ju ändå plocka upp skiten ändå.
Igår gick jag och la mig kl. 21.30 och jag klev upp vid 06.30 men var ändå inte utvilad (+att jag däckade på soffan i 20 min efter jag lagt minstingen). Man borde ju vara utvilad under den sömnen? Annars brukar jag sova 6-7 timmar och då är jag jätte trött.
Anonym skrev 2009-02-15 10:34:58 följande:
Ja, det är alla möjliga möten och samtal. Men det går tyvärr inte att plocka bort dom ur kalendern.
Jo, sex timmar är ganska kort, men eftersom min son är så liten och både mina barn har speciella behov av olika anledningar så kan dom inte vara på dagis från tidig morgon till eftermiddag.
Det är väldigt stressande att ALLTID ha något man måste göra. Men om man effektiviserar det på något sätt kanske det går lättare?
Anonym (uhr) skrev 2009-02-15 10:41:44 följande:
Jo, jag förstår hur du menar med hobbyn, men om du hinner med det du liksom måste hinna med för att få ihop vardagen tror jag ändå att det kan vara idé att lägga det på hyllan ett tag för att få in rutiner på det som liksom måste fungera. Såklart ska du inte ge upp din hobby för evigt, men tills saker och ting fallit på palts menar jag.
Jo... men det är stressande att inte få tid till sig själv också. Tråkigt dilemma. För mår man bättre själv så klarnar det ju mycket mentalt också och man kanske kan undvika stressen för att måsten mer.