• Anonym (besviken)

    Min sambo smygdricker alkohol

    Vi träffades när vi var unga har varit tillsammans länge. Vi har nu tre pojkar tillsammans där den minsta är runt ett halvår. Sambon har alltid varit förtjust i alkohol och i ungdomen och tidig vuxen ålder var han alltid den som var fullast, somnade redan under förfesten, bråkade, raglade omkring och till och med gjorde små brott, t ex slog sönder skyltfönster eller liknande.

    Han har inte varit speciellt engagerad i familjelivet utan det som haft högsta prioritet i hans liv (enligt min tolkning) är hans kompisar, fester, konserter mm. Han åker gärna hemifrån någon helg (ofta 3-4 dagar i streck) varje månad för att "supa" med polarna. Han jobbar skift vilket gör att han ibland är ledig på vardagarna. Han verkar dessutom ha en grundsvaghet för beroende då han blir beroende av det mesta han provar: snus, nässprej, värktabletter, efedra mm mm.

    De senaste åren har det blivit allt vanligare att han "tar en öl" (läs 3-5 st) på kvällen, i början för att slappna av och kunna somna och nu bara "för att det är gott". Det spelar ingen roll om det är mitt i veckan (ledig dagen efter) eller helg. Jag tycker att han blir otroligt obehaglig av alkohol och vill inte att han sitter och dricker flera öl hur som helst, alldeles ensam. För några år sedan blev han redlöst full när han hade hand om de två äldsta barnen (då ca 7 och 2 år), ramlade nedför en trappa, skrek och svor åt barnens farmor, ignorerade barnen totalt och slocknade i ett av barnens sängar. Äldste sonen pratar fortfarande om den händelsen ofta och gråter och säger att det var det läskigaste han varit med om. Har även skämt ut sig en julafton inför min släkt då han blev jättefull och otrevlig och började gapa om att ta min mamma på brösten!!!

    Sedan dess har vi fått en tredje pojke och när han var endast 4 dagar gammal åkte sambon till sina kompisar för en 2-3 dagar lång suparfest och ringde dessutom till mig ett flertal gånger och var otroligt otrevlig och elak mot mig. Hånade mig och berättade att han varken ville ha ungen eller mig och var så jävla less på mig och det här livet osv osv.

    Han dricker i princip allt han kommer över, starksprit, whisky, likör, öl, till och med vin som han inte tycker om. Köper i smyg, håller flaskorna gömda, dricker i smyg och gömmer sedan tomglasen och burkarna. De enstaka vinflaskor vi haft hemma har han druckit upp och sedan satt tillbaka korken och ställt tillbaka så det ska se ut som att de är oöppnade!! Under julledigheten drack han en flaska starkvinsglögg varje kväll. Ibland spetsad med sprit som han gömt.

    För några veckor sedan sov han på ett sånt sätt att jag misstänkte att han druckit alkohol. Och mycket riktigt så hade han gömt tre ölburkar (7,3%) i soppåsen. Jag konfronterade honom och han erkände direkt och berättade dessutom att det var betydligt mer och oftare än vad jag trott. Han lovade att det var sista gången "för han har det under kontroll" och jag sa att nästa gång bokar jag tid åt honom så han får hjälp med det här. Det finns så otroligt mycket mer att berätta om det här men det ska jag bespara er från.

    Igår la jag mig tidigt och han satt uppe länge. Imorse såg jag tecken på att han druckit och bland hans kläder låg en tom 37 cl flaska starksprit...

    Var vänder jag mig nu för att han ska få hjälp? Vårdcentralen eller?

  • Svar på tråden Min sambo smygdricker alkohol
  • jenny99

    Men ärligt,vad ska du göra åt saken?Ingenting.
    Du kan inte hjälpa eller tvinga han till något.

    Han måste själv se sina egna problem,sen måste han ha kraften och viljan att söka hjälp och bestämma sig för att bli hjälpt.
    Det stora arbetet gör han,du kan bara stå bredvid och stötta,ingenting mer.

    Du kan alltså inte få han att sluta,utan det är något han måste komma i underfund med.

  • Anonym (alkisbarn)

    Du måste ta dej ur situationen, du kan inte hjälpa honom. Han måste komma underfund med det själv. Det är en fara för barnen och för dig att vara i denna miljö.

    Jag lovar, han kan aldrig sluta dricka om han inte vill själv. Min pappa fick ett ultimatum när han drack som din partner gör, mamma ställde upp oss barn ´på en sida och flaskorna i en annan del av köket och sa "välj". Han valde spriten.

    Jag är fortfarnde "skadad" av vissa händelser när pappa var full. Jag är så tacksam över att min mamma valde oss barn och tryggheten istället för att försöka "bota" min pappa.

    Som för övrigt aldrig tog tag i sitt liv. Dock skaffade han ny familj efter min mamma och där slutade det med misshandelsdom, fängelse och där blev han också till slut utslängd.

    Dock är mina syskon som fick växa upp med honom en längre tid mer "skadad" av hans supande inom familjen.

    Lycka till

  • Anonym (besviken)

    Tack för era svar. Det kanske är så att jag inte kan "hjälpa" honom... Han vet precis vad jag tycker om sånt här alkoholbeteende och jag har sagt att jag tyvärr inte kommer att stå bredvid och "stötta", utan jag kommer att kasta ut honom. Tycker han borde tänka på det men tydligen så är alkoholen viktigare.

  • Anonym (insatt)

    Berätta inte för honom mer vad _han_ skall göra.... utan berätta för honom vad _du_ gör om det inte blir en förändring dvs han söker hjälp för sina alkoholproblem ...
    Ett annat tips är att kontakta beroendemottagningen i din kommun anonymt och diskutera hur du som nära anhörig skall tänka - samt besök AA (anonyma alkholister) - möten för anhöriga!

    Ta nu ansvar för barnen - eftersom han inte gör det!

  • Anonym (besviken)

    Anonym (insatt): Tack för svaret! VAR är det han ska vända sig för hjälp? Är det beroendemottagningen direkt eller är det VC först och sen remiss till beroendemottagning? Eller börjar man med AA som första steg? Jag har ingen aning och troligtvis inte han heller.

  • Anonym (insatt)

    Beroendemottagningar brukar finnas i de flesta kommuner - de är inte direkt knutna till vårdcentral (även om de ingår i samarbete) utan en del av socialtjänsten. I småkommuner (som saknar beroendemottagning) kan vårdcentralen/distriktsläkare vara första steg ...

    AA finns nästan överallt, det kan också vara ett första steg (om du får honom dit) men särskilt bra är det stöd man kan få där som anhörig... aa har också en bra hemsida med mycket info www.aa.se

  • Anonym (besviken)

    Anonym (insatt): Tack för hjälpen!

  • Anonym (x)

    Du kan som redan sagts inte göra något för honom.
    Om HAN verkligen vill kan HAN göra något åt sitt alkoholproblem. Det enda du kan göra är låta bli att hjälpa beteendet. Och det är lättare sagt än gjort när man lever tillsammans.

    Först måste du själv bestämma vad du ska göra om/när han inte slutar dricka.
    Var går DIN gräns?
    Och framför allt: Vad är du villig att era barn är med om?

  • Anonym (soc tant)

    Jobbar på socialtjänsten med missbrukare, och kan säga att det du gör nu är bland det svåraste man kan göra. Du är stark som konfronterat, nu måste du gå hela vägen och tänka på dina barn i första hand, dig själv i andra hand och din man, tyvärr, i tredje hand. Han är med allra största sannolikhet alkoholist och behöver behandling. Det svåra är att ingen missbrukare är mottaglig för behandling om de saknar självinsikt och kan se problemet - jag hoppas att det är som han säger och att han är beredd att JOBBA HÅRT, för det kommer han att få göra.

    Är din man anställd? Han kan i det fallet faktiskt få arbetsgivaren att stå för en behandling, detta är något ni kan ta upp med socialtjänst/kommun eller VC i det fall er ort saknar missbruksmottagning.

    Du och dina barn kan behöva anhörigstöd, detta kan ni också fråga om.

    Kan till sist säga att jag själv är både barn till missbrukare och före detta sambo med en alkoholist.

    Kram på dig!

  • Matilda1

    Jag blir så ledsen när jag läser vad du skriver. Jag är själv medbroende både till min sons pappa och min egen pappa och farfar och massor med vänner. Det jag känner är att du måste fixa hjälp till dina barn. Vad jag förstår är ditt älsta barn ganska stort. Det finns hjälp för dig på al-anon (www.al-anon.se) och för dina barn på alateen. Jag går själv på al-anon och det är jätte bra och skönt att vara där. Det viktigaste är du och dina barn! Jag känner igen mig väldigt mycket i dig, med kontollerna av alkoholen och jag kan tänka mig att du inte litar på honom alls. Gör något åt situationen för din och dina barns skull innan det går för långt! Du hade ett liv innan honom och du kommer att ha ett efter honom. Lycka till och var stark!

  • Anonym (besviken)

    Soctant: Ja, han är anställd och vi bor på en relativt stor ort så det finns missbruksmottagning här.

    Matilda1: Tråkigt att vi delar erfarenhet... Tack för tipsen. Jag ska samla lite krafter och kolla upp dem.

    x: Jag (och han) vet som sagt att han kommer att åka ut om han fortsätter dricka. Han har ännu inte sökt hjälp men visar det sig att han druckit någon mer gång så får han välja mellan familjen eller alkoholen. Där är jag stenhård! Mina barn ska inte växa upp med en alkoholist!

  • Tavelkrok

    Om han inte söker hjälp så kommer han att dricka ganska snart igen. Risken är att om han håller sig borta från alkohol under ett tag, ett par veckor eller så, så tror han att han har det under kontroll och börjar igen. Då är det jätteviktigt att du sätter ditt ultimatum i verket. Hjälp honom gärna till rätt hjälp men ge inte efter på ditt ultimatum. Om han fortsätter att vara nykter på ren vilja så är risken att han blir bitter och anklagande, för då är han nykter för din och barnens skull och inte sin egen, det brukar inte bli så bra. Därför måste han ha lite vägledning i att förändra sig själv och komma till lite insikter. Jag fann min väg ut ur missbruket hos AA och idag är det lätt att vara nykter. Min rekommendation är att ta kontakt med AA på er ort så att han kan få hjälp den vägen. Det viktigaste är dock att han har en egen vilja att sluta, utan den brukar nykterheten inte vara så länge.

    aa.forum24.se har jag skapat för att hjälpa missbrukare eller anhöriga med råd eller bara "lyssna" om någon vill skriva av sig. Det kan vara en väg till en början på ett nyktert liv. Många har kanske frågor eller helt enkelt inte riktigt vågar gå till ett AA-möte, då kan det forumet vara en liten hjälp på traven.

Svar på tråden Min sambo smygdricker alkohol