• Anonym (undrar)

    Vid och efter konisering - hur var det?

    Nästa vecka ska jag få en konisering gjord för "medelsvåra" cellförändringar på livmodertappen.

    Det jag undrar är hur ni som redan gjort detta har mått efteråt. Hur påverkade blev ni av narkosen, hur var det med blödningar, hur gick det med lyft och hur gick det att jobba och fungera sådär i allmänhet? Var det något som gick snett osv.
    Berätta allt ni vill!

  • Svar på tråden Vid och efter konisering - hur var det?
  • Anonym (Josefin)

    Jag opererades för grava cellförändringar för tre år sedan.
    Var livrädd innan operationen, jag satt och tokgrät i väntrummet. De såg att jag var rädd så de tog sig tid att prata med mig om det. Jag fick byta om till operationskläder, fick följa en syster in till operationssalen och lägga mig på en brits. Hade haft embla på händerna så det kändes inte ett dugg när de sprutade in sömnmedlet. Alla var så snälla och lugna omkring mig, kände mig väl omhändertagen. Sen somnade jag och vaknade när de lyfte över mig till en säng. Sedan minns jag inget mer förrän jag låg på uppvak. När jag låg där började det att göra riktigt ont så jag fick mer morfin. Efter ett tag ville de att jag skulle äta någonting så jag fick en macka. Doktorn kom och pratade med mig och sedan fick jag åka hem. De ville egentligen hålla kvar mig ett tag till (jag kunde knappt gå, var så yr men jag ville hem). Min sambo väntade på mig i väntrummet så han fick nästan bära mig ut till bilen. Jag ringde mamma från bilen och sa att allt hade gått bra (detta samtal minns jag inte ens, mamma sa att jag bara sluddrade).
    Väl hemma gick jag til sängen och försökte sova, när bedövningen började släppa så hade jag ganska ont men det gick över till på kvällen. Jag hade fått både alvedon och strakare värktabletter med mig hem men inget av det behövdes. Jag blödde ingenting alls. Dagen efter kändes det inte så mycket, förutom att jag var väldigt yr. Denna yrsel fortsatte i flera veckor, jag kunde inte kliva upp ur sängen utan att må illa och vingla omkring. Men ingen kunde ge en förklaring till detta. Fick komma tillbaka till sjukhuset och fick ta blodprover på vårdcentralen men fick aldrig någon förklaring till varför jag blev så yr. Tydligen var detta ovanligt. Jag pluggade på högskola då operationen ägde rum och kom efter en hel del då jag mådde så dåligt i flera veckor efteråt.

    Jag tror inte att du behöver vara orolig, det kommer att gå bra. Om jag skulle behöva göra om operationen så skulle jag inte alls vara lika rädd, för det var inte så hemskt som jag trodde. Det är inget att oroa sig för :)

  • Anonym (Josefin)

    Ursäkta jag såg att en del stavslarvfel kommit med i texten. Läste inte igenom innan jag skickade.

  • Anonym (undrar)

    Tack för ditt svar. Jag har ordnat och fixat som en liten tok för att få ihop det med barnomsorg om det skulle ta längre tid än väntat (är ensamstående). Det är nog mest det jag har varit orolig för, men nu är det just hur man mår efteråt. En pärla till kompis kommer och bor över men jag blev lättad av att läsa att man alltså inte automatiskt kommer att må tjuvens i flera dagar efteråt... Vad skumt med din yrsel.
    Vad är embla för något?

  • superteddybear

    Jag gjorde en laserkonisering 2005, lite nervös innan men personalen tog väl hand om mig. De var väldigt noga med att inte "blotta" mig innan operationen när jag sövdes vilket kändes skönt. Vaknade 3-4 timmar senare pigg å utvilad. Inga komplikationer, blödde lite under op.dagen men sen hade jag inga blödningar. Jobbade som vanligt på en vårdavdelning med tunga lyft...
    Det jag kände nga månader efteråt var att det var svårare för mig att få orgasmer...men nu efter att jag fött barn är det som förut.

  • Anonym (undrar)

    superteddybear skrev 2009-02-16 00:23:55 följande:


    Jag gjorde en laserkonisering 2005, lite nervös innan men personalen tog väl hand om mig. De var väldigt noga med att inte "blotta" mig innan operationen när jag sövdes vilket kändes skönt. Vaknade 3-4 timmar senare pigg å utvilad. Inga komplikationer, blödde lite under op.dagen men sen hade jag inga blödningar. Jobbade som vanligt på en vårdavdelning med tunga lyft...Det jag kände nga månader efteråt var att det var svårare för mig att få orgasmer...men nu efter att jag fött barn är det som förut.
    Vad bra! Blir lite förvånad eftersom man blir rådd att inte lyfta tungt ett tag efteråt.
    Man bör ju inte bada på 3 veckor efteråt... Gissa om jag känner mig badsugen redan nu Ja, inget sex heller men i min lilla singeltillvaro är det ingen större uppoffring.
  • Anonym (Josefin)

    Förlåt jag stavade fel, "emla" skulle det stå. Det är ett slags bedövningsplåster som man kan köpa om man är lite rädd för nålstick.
    Mer info hittar du här: www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp&ProductSKU=108785&prodinfotype=&showBuy=false&action=showProdInfo

    Precis som personen ovan skriver så blottade dom inte mig heller där jag låg. Det hade jag varit orolig för innan också.

    Allt som allt var jag där i kanske högst 4 timmar. Man känner sig bättre bara man får komma hem.

    Det är skönt att du har någon som sover över hos dig, man vet ju inte hur man mår efterår. Men alla jag känner som genomgått samma operation har mått bra efteråt. Så du kan vara lugn :)

    Jag fick hem papper på vart jag skulle ringa och så om jag fick några problem. Sedan stod det att jag inte fick bada eller ha samlag på sex veckor (detta informerade även min läkare om).

  • Anonym (undrar)

    puffar lite för att höra fleras erfarenheter...

  • Anonym (undrar)

    puffar en gång till här...

  • HelleGbg

    jag gjorde konisering under lokalbedövnning för 2 årsedan...var också skraj innan.men fick lugnande...allt gick fort...ca 10 min senare var jag klar...

    var hemma den dagen och vilade,men dan efter var det jobb igen....:-O) Allt gick jättebra och du ska se att det kommer gå superbra för dej med!!!!

Svar på tråden Vid och efter konisering - hur var det?