Är det bara jag som har en lugn bebis?

Min son var också jättelugn när han var mindre, sällan grinig och satt oftast snällt och lekte.
Sen blev han 7 mån och då blev han sjövild ungen!

Min dotter va jätte lungt när hon va liten. Sen började hon att gå vid 10 månader då började det att vända. Hon började att riva i allt som hon kom åt. Så höll det på i nästan ett år. Nu blir hon 2 i mars och hon har vänt. Hon river inte i allt. Men när man säger åt henne så kan hon faktiskt vara lugn.
Har även en som på 7 månader. Han är precis som henne. Har varit lugn men nu har han börjat speinga runt i gåstolen så nu är det slut på lugnt med honom...

Det hade jag också. Eller har. Han är nu 4½ och fortfarande lika lugn av sig.

Min yngsta var så. Hon vände sig från mage till rygg några gånger vid 4 månader, men inte från rygg till mage förrän vid dryga året. Alltid väldigt glad och nöjd. NU vid 16 månader har hon dock ett jävla humör och är otroligt bestämd med vad hon vill.

Jag frågade en kompis som var över och fikade idag även hon sa att hon tycker att min dotter är lugn. Har inga barn sen tidigare och inga nära vänner med barn så det är svårt att veta, har bara BVC och fråga. Men då kanske man bara ska vara glad över att dom är lugna. BVC säger att det är viktigt att man får bra kontakt med henne och det tycker dom att man får.

Hon ler ganska ofta vår tjej men mest till mig och pappa, är lite svårflörtad mot andra, dock så ler hon mot andra men inte alls som mot oss. Men hon kanske är blyg?

Känner igen beskrivningen, den stämmer på min äldsta son. Yngsta somen är helt tvärtom!

Jag har/har haft två såna killar som du beskriver i TS och en rivig, gnällig, envis, arg, krävande och alldeles underbar tjej i mitten.

Vår dotter är också såå lugn =)
Skriker aldrig, sover 19-7, äter bra o går upp i vikt. Hon är bara allmänt lugn o nöjd!

Men sen så behöver hon ju aldrig skrika heller, då vi ger henne mat, byter blöja, byter ställning och nattar i tid! Lär man sitt barns signaler så behöver o hinner den ju inte "skrika upp sig" om man säger så =)

Min dotter har alltid varit "lugn". Aldrig gått mycket i gåstol, vänt sig sent och väldigt lite osv. Men när hon väl börjat göra något så kan hon det från början. När hon började gå så ramlade hon väldigt sällan. Hon kröp aldrig, men hasade sig fram på rumpan