HJÄLP med ordklasser/satsdelar!! Bråttom!!

Grammatik kan man aldrig lära sig fort nog, så jag förstår att du har bråttom. Vill du ha både ordklasser och satsdelar? Ordklasserna är lätta:

Vi - pronomen
var - verb
framme - adverb
i - preposition
Oslo - substantiv/egennamn
klockan - substantiv
10 ? räkneord

Satslösningen är lite lurig. Verbet ?vara? fungerar oftast som ett så kallat kopulaverb och följs därför av predikativ/predikatsfyllnad (du kanske kommer ihåg ramsan: vara, heta, bliva, kallas). Här betyder det dock ungefär ?befann oss? och därför tror jag det blir:

Vi ? subjekt
var ? finit verb/predikat
framme - rumsadverbial
i Oslo ? rumsadverbial
klockan 10 - tidsadverbial

Är det verkligen meningsfullt att klassa "klockan" som substantiv här? Vi pratar ju inte om en fysisk klocka, utan om ett begrepp som beskriver när ett verb utförs. Och begrepp som beskriver verb är väl adverb?

Jag förstår hur du tänker, men nej. Ordet ?klockan? uttrycker ingen tidpunkt; det är frasen ?klockan 10? som gör det jobbet. Så ?klockan? är lika lite adverb som ?sommaren? i ?vi badade mycket under sommaren?.

Men visst, ?klockan 10? är inte en helt självklar konstruktion. Om vi utgår från att det är ett substantiv så är det en nominalfras med ?klockan? som huvudord och där ?10? torde vara en lös apposition (jämför med ?staden Göteborg?, eller ?sal 10?).

Men jag är inte riktigt nöjd med den förklaringen. Det är ju inte fråga om olika klockor där siffran tio preciserar vilken klocka vi pratar om. Kanske ska ?klockan? ses som en förenkling av ?klockslaget?. Ett annat alternativ är att det är fråga om någon form av satsförkortning: ?när klockan är/var/blir/blev 10?.

I vilket fall som helst är det ett substantiv.

Jag vet att man på en del språk behandlar ordet "klockan" i uttrycket "klockan xx" som om det vore vilket substantiv som helst, till exempel skrivs det med stor bokstav på tyska och på ryska böjs det enligt räkneordet precis som om man hade räknat upp ett antal fysiska klockor (det blir mer tydligt om man gör som du säger och ser "klockan" som en förenkling av "klockslaget").

Men testa att byta ut ordet "klockan" mot ett annat ord. De enda ord man kan sätta in i dess ställe är sådana som anger mått (plus något hjälpord som "efter").
"Vi var framme i Oslo dag 10."
"Vi var framme i Oslo efter 10 mil."
"[Hur mycket bensin behöver ni?] Vi var framme i Oslo efter 10 liter."

Det var fel av mig att kalla måttsord för adverb, men jag tycker att dessa ord skiljer sig såpass mycket från normala substantiv att de förtjänar en egen beteckning.

Kineserna verkar iallafall hålla med mig om att måttsorden är en egen ordklass:
www.kinaportalen.se/Kinesiska/Mattsord.html
sv.wikipedia.org/wiki/Kinesiska_m%C3%A5ttsord

Jag har än så länge aldrig sett en grammatik där måttord inte tillhört substantiv, men jag har långt ifrån läst alla.

Bortsett från det tycker jag ändå du resonerar konstigt. Jag går med på att ?dag? i ?ett tio dagar långt möte? utgör ett mått, men inte i ?vi anlände dag 10?. Det sista är snarare jämförbart med ?vi anlände på tisdag?; man avser en konkret dag och ?10? är en bestämning som skiljer ut den. Jämför : ?vi hade mötet i sal 10?.

Vidare förstår jag ändå inte hur du kopplar detta till klockan. På vilket sätt är det ett mått? En dag vet jag hur lång den är, men hur mycket är en klocka?

mindless skrev 2009-02-28 22:31:44 följande:

Du skrev ju att man kunde se "klockan" som en förenkling av "klockslaget". Det slog mig då att allmänheten i gamla tider inte hade nära tillgång till ur, men kunde höra kyrkklockan slå ett antal slag varje hel timme. Iallafall om de bodde i städer, för en bonde ute på landet räckte det nog med att titta på solen för att hålla reda på tiden. Varje slag av kyrkklockan markerar att en timme gått sedan midnatt resp middag. Och om ett klockslag motsvarar en timme och ordet "klocka" i detta sammanhang är en forkortning av ordet "klockslag", så motsvarar en klocka en timme.

Man kan också tänka matematiskt, skillnaden mellan "klockan x" och "klockan x+1" är en timme. Alltså motsvarar enheten "klocka" en timme.

Att jag skrev "vid dag 10" var för att jag bytte ut ett tidsmått mot ett annat, "klocka" mot "dag" och konstaterade att det blev en språkligt korrekt mening. Jag tycker inte att "vi anlände till Oslo dag 10" är ekvivalent med att man anlände där en konkret dag. Att uttrycka sig så antyder att det intressanta är hur många dagar resan tagit, inte när ankomsten ägde rum:

"-Jaha, ni seglar samma rutt som er farfar gjorde. Hur lång tid tog det att segla till Oslo?
-Vi anlände till Oslo dag 10. Fast farfar behövde bara 9 dagar."

Säger man däremot "vi anlände till Oslo i tisdags" så fokuserar man inte på att räkna hur många dagar resan tagit.