Du som rodnar för allt, minsta lilla, vad gör du åt det??

Jag rodnar aldrig, men däremot gör min bästa kompis det. hon tycker det är jättejobbigt. men sedan hon fick bättre självkänsla så rodnar hon inte lika mycket.

jag tycker det är lite charmigt faktiskt.

Jag var en sådan som rodnade förr. Brrr. Men jag gjorde till sist som du skriver, sket i det och pratade ändå. Nu rodnar jag inte längre

Det är inte så lätt att lära sig att skita i det, särskilt inte om folk är så klumpiga att de påpekar det (möjligen lite förmildrande med de killar som med förtjusning i rösten sa "du rodnar ju, vad gulligt!" ) Men, det går.
Jag tror att mycket ligger i att våga. Och i att inse att det faktiskt inte gör så mycket om man rodnar, råkar säga någonting dumt eller vad som. Och förstås att allmänt jobba på sitt självförtroende (där ingår förstås det jag nämnde nyss).

Jag vet inte varför jag rodnar då jag pratar med nån som jag inte träffat på länge eller i större grupper. Känner att jag blir röd i ansiktet men vet inte varför.
Jag kan dra mig för att prata i större grupp bara för att undvika bli röd. Det känns lite jobbigt det gör det, men de gånger jag bestämt mig för att det är skitsamma om jag blir pionröd i ansiktet så har det faktiskt hettat mindre...
Det värsta är ju folk som måste påpeka hur röd man är, som om det inte känns liksom?

Jag tror att ju mer man övar på dessa jobbiga situationer desto bättre blir man. Tänker jag för mycket på att jag blir röd så känns det som om jag rodnar för att jag rodnar och det blir ju som en ond cirkel. Det är svårt att inte tänka på det, men man kan öva

Tack! Hur "byggde hon upp" sin självkänsla då?

Jag har haft jätteproblem med att rodna och har fortfarande i vissa situationer, men jag har (tyvärr) lärt mig att undvika dem! Att gå en kurs, hålla föredrag osv kommer jag aldrig att göra just p.ga jag blir röd som en kräfta!
Jag tror att det är svårt att "lära" sig att inte rodna, det är liksom en reaktion av kroppen som man inte kan påverka, jag tror iallafall aldrig att jag skulle kunna stå och prata framför en grupp människor utan att bli knallröd! Det där med att inte tänka på det är inget som nånsin funkat för mig!
Egentligen är det lite konstigt att jag blir så röd för jag är egentligen inte så himla nervös, men rodnaden gör att alla människor naturligtivs tänker att "oj, hon verkar vara jättegenerad" och jag i sin tur blir mer och mer nervös och rödare och rödare självfallet!
Jag har också social fobi men den märks inte förrän jag just ska stå framför en grupp och prata, stå i centrum osv.
När jag umgås med en vän i taget så kan nog ingen tro att jag har social fobi, de kanske mest tycker att jag är lite,lite blyg..

Okej tack tack!! :)

AnetteGunnarsson skrev 2009-02-25 16:43:33 följande:

Jag har haft jätte problem för det. För det känns ibland som om man måste gömma sig fastän jag inte vill. Jag skulle mer än gärna kunna stå framför hela sverige och dra naken skämt om kungen om det inte vore för att jag ALLTID är röd i fejan. Spelar ingen roll om jag snackar med någon jag känner väl eller inte. VARJE gång jag handlar, och står i kassan, så känner jag hur varmt det blir i ansiktet... Herrejisses, jag trodde jag var den enda...

Sjukt jobbigt är det, men dem som känner mig, vet också om det...

Jag har haft detta problem i många år. Det var riktigt jobbigt. Men nu har jag inte rodnat på väldigt länge, den tiden är förbi. Jag gjorde så här: började använda mycket smink- underlagskräm. Det finns en grön variant som man lägger under den vanliga underlagskrämen och som dämpar det röda. Det såg inte konstigt ut alls om än lite väl "spacklat". Så hade jag under hela min universitetstid, och bara vetskapen om att man knappt kunde se min rodnad gjorde att min fixering vid det försvann.

Jag vet att man ger rådet att inte bry sig om att man rodnar och att man ska försäka få bättre självförtroende. Men det är inte lätt när man hänger upp sig så mycket på sin egen rodnad, det störde min tillvaro. Detta var mitt sätt och det fungerade skit-bra!

Dhamma skrev 2009-02-26 15:29:32 följande: