Vad gör man egentligen i början av ett förhållande?

För min del lär jag känna folk när jag pratar med dem och det kan ni ju göra hemma (när ni inte har sex ) Minns knappt vad dvi gjorde i början när vi var ihop. Tog promenader, tittade på film, var på bio, umgicks med vänner, lagade mat hemma. Vi var aldrig ute på dejt, det hade vi inte råd med

Nä, tar det lugnt. Ni lär väl inte känna varandra bättre på krogen än hemma. Men att gå ut och äta är ju mysigt så gör det nästa gång din mamma är barnvakt

Det är lixom så svårt att hitta på saker ofta eftersom jag inte kan lämna bort dottern så ofta eftersom hon är så liten.
Så det blir ju att vi träffas hemma mest. Dessutom blir det ju jämt på kvällen eftersom jag inte vill dra in dottern i ngt om jag inte är helt säker på att vi har en framtid tillsammans. Men han har träffat henne en gång.

Men så man behöver inte "hitta på ngt" då ? Det räcker med att bara va hemma o prata o mysa o sånt så lär man känna varandra ?

Jag känner mig så oerfaren på detta plan eftersom jag tidigare har kastat mig in i ett förhållande o typ bott tillsammans på en gång.
Men med denna kille vill jag ta det lugnt o dessutom är han en person som är väldigt lugn o det tar nog ett tag att lära känna honom....

Låter inte som att du är förälskad precis. Kanske skall du gå vidare och hitta någon som du tänder mer på.

Anonym (xx) skrev 2009-03-04 08:31:33 följande:

Va!?? Vad får dig o tro det? Ärligt talat så har jag aldrig varit så förälskad i någon. "Jag tänker på dig hela tiden", "Jag saknar dig hela tiden", "Jag drömmer om dig varje natt", såna klychor stämmer verkligen o det trodde jag aldrig skulle hända mig. O jag har faktiskt aldrig varit så tänd på ngn o varit med ngn som gjort mig så upphetsad..... så du har fel min vän

Anonym (xx) skrev 2009-03-04 08:31:33 följande:

vilket urbota dumt svar, är min åsikt. Hur kan du dra den slutsatsen utifrån det lilla du läst? Låter som om du bara vill negga lite..

För min del, så tycker jag inte att en relation måste börja med himlastormande förälskelse för att bli bra, i slutänden så blir det iaf samma sak: att förälskelsen lägger sig, och verklig kärlek kan växa fram om man jobbar på det. Attraktion måste förstås finnas, annars är det ju svårt. Men ibland börjar det ju lugnt, å växer sig starkare, andra gånger himlastormande.

TS; låter ganska sunt och rart. Att ta det så lugnt. Förstår det svåra, i att hitta tid att dejta, när dottern är så liten. Men om han vill träffas, å orkar med att det blir så här begränsat, så kan väl det fungera? Har liknande problem som du, fast min son är lite äldre å går på dagis. Men på dagarna jobbar jag ju, så jag vet inte när jag skulle ha tid att träffa nån. Den någon, skulle ju i stort sett vara tvungen att anpassa sig helt efter mig och mitt fullspäckade liv, så jag letar inte ens efter nån, för jag får inte ihop ekvationen. Tycker killen verkar seriöst intresserad av dig, om han ställer upp på att passa in i ditt liv så här. Lycka till!

Ja, han har verkligen inga problem med att jag har barn säger han. Han säger att han älskar barn o att han är en väldigt enkelt person. O han va jättegullig mot henne när de träffades, väldigt lyhörd mot henne o va inte nervös eller obekväm när hon skrek som en galning av alla nya ansikten när vi hälsade på hans kusiners pizzeria
Men man undrar ju hur det blir när man ska dela vardagen tillsammans.... hur han kommer anpassa sig till min o dotterns rutiner o dagliga liv. Det återstår att se....

Men om dottern bara är ett år så kan ni väl träffas allihopa utan att hon behöver förstå vad som är på gång och "bli indragen".

Jag menar, ni kanske kan åka till någon djurpark någon lördag, till badhuset eller vad som helst... På samma sätt som du umgås med väninnor med barn. Killen behöver ju inte ta så mycket initivativ med dottern i början så blir det ju ingen katastor om nni senare väljer att inte träffa varandra.

Det tror jag aldrig kan vara skadligt. Han behöver ju inte äta middag hemma hos er varje kväll så här i början...

Mmm du kanske har rätt? Finns dock ingen djurpark i närheten. Men badhus skulle kunna va mysigt Ngt mer tips ??

Fika på café kanske? Museum?

Snart är det ju vår och sol och då kan ni ju har picknick ute på en filt medan lillan leker i gröngräset.

Kanske cykelutflukt med lillan i cykelsits.

Ja café är ju en bra idé. Dottern burkar alltid va så nöjd ute bland folk om hon får sitta o pilla med ngt. Dessutom är det ju inte så dyrt som att käka på restaurang.

Åh picknick ute på en filt i vårsolen, va härligt! Våren kom hit nuuu!!

Håller med om att det väl inte gör något om dottern är vaken, hon är ju så liten! Han kan ju hålla lite lagom låg profil mot henne bara! Ta en långpromenad när solen skiner! Gå ut och ät lunch på barnvänligt ställe. Åk på en miniutflykt någonstans nära där det är fint.
Be din mamma vara barnvakt en kväll och gå på bio.
Jobbar du eller är du föräldraledig?

don Quijote skrev 2009-03-04 09:25:58 följande:

Jag är föräldrarledig just nu, men kommer börja söka jobb inom några månader. Tror dock jag kommer vara arbetslös tills jag börjar studera till hösten.
Han jobbar på pizzeria på helgerna, från 12-22. På vardagarna hänger han mest på pizzerian också vad jag förstått eftersom hans kusiner jobbar där som han dessutom bor tillammans med.

Ja, att äta lunch ut någonstans va ju också en bra idé. Behöver ju inte bli så dyrt.

Det är så svårt det där med barnvakt.... hos sover ju hos min mamma ca en gång i månaden när jag går ut på krogen.
Hur mycket kan man förvänta sig av att sin mamma ska ställa upp som barnvakt ?? När det handlar om att träffa en kille så är det lite känsligare än om man tex behöver barnvakt för ett läkarbesök, tjejmiddag eller ngt annat mer "allmänt".

Kom ihåg också att barnvakt inte nödvändigtvis måste innebära övernattning...  Det går utmärkt att göra något ihop på 1-3 timmar och sen hämtar ni dottern på vägen hem...

krångla inte till det!!

Nyfiken gul skrev 2009-03-04 10:37:28 följande:

Problemet är att den enda som kan vara barnvakt är min mamma o hon jobbar på dagarna. På helgerna jobbar ju killen jag träffar.
Dessutom somnar dottern typ halv sju :P

Fast det är ju sant... min mor skulle ju kunna komm hem till oss (hennes jobb ligger jättenära) efter hon slutat o passa dottern. Kanske hon nattar henne också, men hon får ju iaf somna hemma o sen när jag kommer hem så kan ju mamma åka hem! Perfekt ju

tack för att du fick mig att tänka "outside the box", nyfiken gul!