Ridgeback valp gör mig galen!!!!!!

Bara att hålla på att träna och sysselsätta hunden det går över, valptagena kan vara jobbiga. Men enträgen vinner...

jag hoppas det
tålamodet börjar sina nu..... tack för peptalket

ja..en valp som inte kan något vet inte heller att den ska lyssna.
så man måste först lära hunden att det är posetivt om man lyssnar på nej el hit osv,
Kurs?

annars sälj den på blocket el avliva fanskapet.

en valp ska ju vara fullärd o bra i hemmet

sorry sokojade lite.

jag tyclker nämligen det låter som en helt normal valp

gäller bara att lära den att den ska lyssna o att den vinner på det.

köttbullar? grilladkyckling? boll?

försöka vara förutseende o gå kurs? läsa om hundar

Lycka till.

Har själv en Ridgeback-tik som nu är 11 år.

Valpar är jobbiga!!
Har ni verkligen tid för en valp/hund nu?

Ridgebacken är en envis men intelligent hund,
det är därför jag älskar rasen.
Men visst kan man bli galen...
När jag försökte lära min 12 veckors valp att gå i koppel stretade hon imot som bara den! Då tog jag av kopplet å försökte locka henne med mig:
men hon vände på fläcken å sprang 400 meter hem, där hon nöjd rullade ihop sig under kökstrappan... *hihi*

Ridgebacken är en trogen och lojal vänn, snäll med barn (om barn e snälla med dom), som gärna blir med på långa promenader, men lika gärna ligger å snarkar i hundsängen eller soffan..
Det är en bra vakthund, men samtidigt skäller den normalt lite jämfört med andra raser.

Ni vill ju ha en hund som ni kan glädjas över: då måste ni också vara beredda å lägga ner en del arbete på den, speciellt det första året.
När hunden sen har lärt sig de grundläggande reglerna har ni kommit långt, men ridgebacken vill säkert testa er då och då:
eks. Vår hund- morrade åt brorsan när han satte sig i soffan...

Annars gäller väl samma sak som med hundar flest: ridgebacken är smart, å vill gärna komma med egna förslag till hur saker å ting ska lösas/göras, men den måste uppfostras med både kärlek och konsekvens.
Som jag sa, en 15-veckors valp ÄR jobbig... Den är också full av energi, underbart söt, och en sann källa till glädje...

Att hunden är envis får ni leva med- ville ni haft en "enklare" hund, borde ni valt en annan ras. Men ridgebacken är inte svår att uppfodtra, så länge man är tydlig med vad man vill.

Tips:
1. Kanske är det lättare om en av er i familjen tar huvudansvaret för valpens uppfostran så här i början? Samla alla till ett familjemöte, och bestäm vilka regler som ska gälla för barn, vuxna, hunden; ex.
- var ska valpen sova någonstans?
-Vem ska ge den mat, var, när?
- Vad är det valpen tuggar på? Möbler? Skor? Fötter?
Ge den alternativ; tuggknutar brukar vara populärt, eller en gammal strumpa fylld med tidningspapper. Den tuggar inte för att vara elak, men för att det kliar i tänderna1 Bebisar stoppar ju också allt i munnen, men är inte lika mobila som valpar, å därför är det lättare att hålla dom borta från saker dom kan skada/skada sig på.

-Ska valpen få lov å vara i hela lägenheten/huset?
I barnas rum? I sovrummet? Köket?
Min erfarenher är att valpar stort sett är nöjdas om de har ett rum som är "deras" där de har sin säng och sina leksaker. Ligger de i sängen där, så skall de ¨få vara ifred.
Skärma ev av rummen med långsidan på en spjälsäng eller kompostgaller.

När valpen har blivit större och ni fått mer pli på den, kan den få tillgång till fler rum.

Var detta till nån hjälp?
Det låter som ni har en helt normal ridgebackvalp!
Valpar lär sig fort, ni måste bara vara säkra på och konsekventa med vad ni lär bort.

Enligt min mening är det inget fel i å förstärka ett verbalt nej med ett grepp i nacken, om valpen ex. tuggar på en sko.
Det gör inte ont på valpen, och är det den är van vid från sin mamma
(hon biter valparna över huvudet om de är för hårdhänta när de diar...)
Kom bara ihåg att berömma valpen efteråt, när den gör rätt!

En ridgeback vill inte annat än å göra sin ägare till lags. det värsta den vet är när ägaren är arg på den... Var tydliga på att ett nej är ett nej, och ge massor av beröm när vovven gör det som ni önskar!

Lycka till med er lilla sötnos!

SUSSI

träna, lär honom tricks, ge honom ben att bita på istället eller en toalettrulle med godis i, lite uppgifter att lösa. Vår vovve var ständigt på skohyllan då fick vi tipset av min syrra att ta vitpeppar där han biter. Då var det inte lika gott längre eller kul, så han slutade tillslut.

jag förstår att valpar inte kan allt i början, men det ville jag inte ha hjälp med för det vet jag ju redan, det jag sökte efter var lite tips om vad mitt nästa steg kan vara.

och kurs har vi bokat, så det är påväg. och jag hoppas att det ska hjälpa. men problemet vi inte hade när vi köpte henne var att jag bröt armbågen och var tvungen att opereras så jag har inte kunnat vara med henne så mycket. därför har det varit svårt att vara med henne och hantera henne när hon utmanar mig hela tiden.

så tips på hur det kan bli bättre hade verkligen varit super, inte sånt jag redan vet om valpar. men tack för din tid ändå.

Men hon ar ju sa liten!!! Det ar KLART att hon beteer sig sa! TALAMOD och fortsatt att saga till nar hon gor fel

Jag har precis hamtat (igar!) en Dogue De Bordeaux pa 15 manader som heter Ella fran hmmm...vad heter det pa svenska?...inte kennel, men dar folk lamnar vovvar de inte vill ha eller som ar farliga...ja iaf, hon ar en stoooor hund och ar INTE rumsren, saklart. Patience

Ridgebackar är ju lite egensinniga, och som ägare är det bara att utrusta sig med ett REJÄLT tålamod.

Er valp är 15 veckor, dvs. inte ens fyra månader gammal. HA TÅLAMOD. Träna träna träna är det som gäller den närmaste tiden.
Er valp FÖRSTÅR inte vad den förväntas göra, ni har för höga förväntningar på den. Ni måste vara TYDLIGA i er träning och inte ta det för fort. Det tar länge att träna en hund, men trägen vinner. Det kommer att bli bättre, tro mig.

Skaffa några bra böcker om hundträning, t.ex. Kontaktkontraktet av Eva Bodfäldt eller någon av Memea Mohlins böcker: www.memeamohlin.se/bocker_videor.html