underhållsstöd 18-åring
Tvekade lite över var jag ska lägga tråden, relationsproblem eller ekonomi... Nåja.
Mitt äldsta barn blir snart 18, jag har gemensam vårdnad men h*n är skriven hos mig. Jag har fått underhållsstöd via FK sedan vi skildes för 10 år sen. Nu ska då barnet ha underhållsstödet själv, vilket vi diskuterat. H*n är med på att de pengarna behövs i hushållet precis som nu, h*n blir ju inte billigare i drift bara för att h*n blir myndig.
Det händer att h*n bor hos pappa flera dagar, ibland veckor i sträck. Jag har tidigare sagt att pappan får fylla i blanketten för avdrag på underhållet när barnet varit hos honom, men det har han inte gjort. Vi har nu en överenskommelse om att jag betalar honom 50kr/dygn som barnet är hos honom, vilket är mer än han skulle fått från FK.
Nu tycker han att eftersom barnet är hos honom så mycket så ska han inte behöva betala något underhåll alls. Han ligger på sitt barn ganska hårt om detta, vilket jag inte tycker är ok. Jag vill inte heller att barnet är hos honom så mycket, han har div problem som gör att det inte är någon bra miljö. Men barnet tar sig dit själv och blir kvar, kanske för att det är synd om pappa.
Pappan verkar tro att jag har massor av pengar för att jag har två underhållsbidrag, ett barnbidrag och ett studiebidrag... Jag blir så trött på detta. Jag har större lägenhet eftersom jag har två barn boende hos mig, försäkringar, utgifter för kläder, glasögon, mediciner, ALLT. Han betalar inget alls förutom underhåll. Idag mailade han (efter att ha fått se blanketten som ska fyllas i) "Jag tycker inte att denna blankett är riktig eftersom där står att han "bor hos endast en förälder". Så här står det på Fkassans hemsida:
"Föräldrar är skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 18 år, eller 21 år om barnet fortfarande går i skolan. Om ett barn bara bor hos den ena av föräldrarna ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Bor barnet lika mycket hos bägge föräldrarna (så kallat växelvis boende) behöver ingen av föräldrarna betala underhållsbidrag."
Men h*n bor ju inte växelvis!!! H*n är skriven hos mig och går i skola där vi bor. Det är jag som har allt vardagsslit och bekymmer och problem med skolan och jag blir så arg när han bråkar om detta.
Jag har frågat barnet om h*n hellre vill bo hos pappa, men det vill h*n inte, just eftersom pappa har de problem han har.
Jag vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget, mer än att beklaga mig... Kanske finns det ngn annan i liknande sits?