• Anonym (trött och ledsen)

    Jag bråkar med min dotter

    Jag har tre barn - två killar och en tjej. Flickan är 3 och ett halvt år. Min dotter har alltid varit väldigt temperamentsfull och det finns ingen som kan provocera mig som hon. Jag har läst någonstans att de sidor man gillar sämst hos sina barn är de sidor man gillar sämst hos sig själv och som man ser i barnet och det stämmer nog i vårt fall.

    Den senaste tiden har vi bråkat varje kväll när hon ska lägga sig. Det börjar alltid med något fånigt och blir alltid en stor konflikt. Vi pratar ofta om det här andra tider på dagen och vi är helt överens om att det inte är trevligt och att vi ska försöka sluta. Men så kommer kvällen och så börjar allt om. Jag är medveten om att jag är den vuxna personen och att det är mig allt ansvar vilar på, men jag vet inte hur vi ska kunna ta oss ur det här. Det är precis som hon trycker på en knapp och jag vet inte vad det är som gör mig så arg, men det går blixtsnabbt. Ofta handlar det om att hon inte bryr sig om att lyssna på vad jag säger och att saker vi har kommit överens om inte spelar någon roll. Jag förstår att man inte kan ställa sådana krav på en tre och ett halvt-åring, men jag klarar inte av att hon bara ignorerar mig.

    På dagarna säger jag ofta att jag tycker om henne och att hon gör bra saker och är bra. Även i konflikterna säger jag alltid att jag tycker om henne, men inte att hon uppför sig som hon gör.

    Vi blir alltid vänner innan hon somnar och idag sa hon "Förlåt att jag gjorde dig ledsen", helt spontant och då blev jag omåttligt stolt över min illa tjej. Jag sa att det var ok och bad henne om ursäkt för att jag gjort henne ledsen. Sen pratade vi lite om att man ska försöka att inte göra sån´t som gör andra ledsna igen och hon sa att hon skulle försöka imorgon. Det ska jag också!

    Jag skulle önska att hon inser fördelarna av att vi kan samspela på ett trevligare sätt, men det måste jag kanske vänta tjugo år på eller så...

    När hon väl ligger i sängen har allt alltid lugnat ner sig och hon somnar i lugn och ro, men vägen dit är inte trevlig!
    Ge mig konkreta tips på hur vi ska göra för att hon ska komma i säng utan gråt!

  • Svar på tråden Jag bråkar med min dotter
  • KlasStures mamma

    Vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta.... Varför kan du inte besinna dig? Du vet ju att det kommer och borde kunna förbereda dig mentalt?
    Ok lite olika tips:
    När du känner att du håller på att bli arg så stanna upp och ta ett djupt andetag, gå inte på impulsen.
    Eller kanske ändra rutinerna för att bryta mönstret helt? Om du lever med pappan kan kanske han sköta säng gåendet?
    Annars verkar du ju till och hantera det hela bra på dagtid.
    Hoppas att jag inte sagt något sårande eller liknande men jag kände bara att du nog behövde höra det rakt ut.

  • Anonym (trött och ledsen)

    Det är klart att jag behöver höra det rakt ut. Jag har ju redan insett att det är mitt fel och jag tycker att jag är en i övrigt vettig person. Finns det någon annan som har varit med om något liknande?

    Det som är lite dumt i sammanhanget är att hon alltid vill att jag ska lägga henne. Jag som alltid tror att det ska bli annorlunda idag gör det ju gärna...

  • KlasStures mamma

    Det är ju alltid svårt att bryta ett mönster....

  • Anonym (trött och ledsen)

    Idag gick det bra! Vi ändrade inte på något, men vi har pratat mycket om att vi verkligen ska försöka att inte bli arga idag. Och det gick bra!

  • Anonym

    Jag tänder oxå på alla 110 hästarna när dottern och jag hamnar i konflikt. Jag försöker verkligen och dom andra barnen är det inte alls samma grej med. Där har jag tålamod dom en ängel. För min del tror jag att jag har för höga krav på dottern som jag inte har på dom andra barnen och självklart så är det hon som står mig närmst i allt annat och hon är mest lik mig. Jag försöker verkligen att tänka mig för och lyckas ganska ofta, men jösses vad jag har svårt att hålla igen.

  • Anonym (trött och ledsen)

    Skönt att det finns någon mer som har samma problem. Jag bråkar heller inte lika mycket med pojkarna.

  • Anonym

    Samma här, bråkar konstant med min 3 åriga tjej men med pojken är det alltid lungt!! Vi är så lika hon och jag , samma humör så det blir kaos när jag ska ha mens kan jag lova!!!

Svar på tråden Jag bråkar med min dotter