Hur gör ni? Ditt barn tar/blir fråntagen leksak av annat barn.

Tar min son ifrån saker av andra.. ger ja tillbaka.. Tar barn ifrån han så brukar ja försöka ge han en annan leksak om inte mamman till det andra barnet ger tillbaka leksaken till min son.. Han är 17månader.. Hett temprament väldigt frammåt.. Så när folk tar av han kör jag ren ko handel

Jag brukar försöka att inte bry mig.
Det beror lite på hur det går till och om nån blir ledsen osv.

Oftast tycker jag att de bör lösa det själva (och så får jag onda blickar från de andra föräldrarna)

Ibland kan man ju bara säga "Men du! Ser du att h*n blev ledsen nu när du tog den där!"

Det beror lite på. Är det 3,5åringen som snor något från en liggande bebis får han förstås ge tillbaka det. Är det däremot 18 månaders som tampas med ett barn i samma ålder får de sköta det själv (jag får också onda ögat på öf ).

När de var mindre reagerade de inte speciellt om någon tog något från dem, de tog bara något annat, så då gjorde jag inte något åt det heller.

Om någon tar något från mina ungar nu när de är så pass stora börjar de hojta, men oftast klurar de ut hur de ska bära sig åt för att antingen få tillbaka det eller leka med grejen tillsammans med det andra barnet.

min son på 2,5 är väldigt duktig på att inte göra nått om någon tar saker ifrån honom, han bara står där. väntar väl på att ja ska reagera och ta saken tillbaka.
men de gör ja inte, han får fixa det själv. om inte så ger han upp och leker med annat.

däremot kan han ta nått från nån annan, och då säger ja till honom, att lämna tillbaka leksaken du kan leka med den när den är ledig,
och det funkar, oftast.

Beror väl på hur mycket barnet förstår.
Om dottern tar något från någon annan säger jag till henne att "du får inte ta det någon annan leker med, lämna tillbaka det nu". Gör hon det så säger jag till henne att det var bra att hon lämnade tillbaka det. Lämnar hon inte självmant tillbaks det så gör jag det.

Om någon annan tar saker ifrån henne så förväntar jag mig att dens förälder tar itu med saken. Om den inte gör det så säger jag till lillan att "hon kan ta tillbaka saken om hon vill ha den".

Klart man bör vara konsekvent.

Nått som jag stör mig på är när folk "nejnej, hon kan behålla den", när lillan har gått och tagit nått från någon annan. Alltså slitit något ur näven på någon annan.
Det är säkert snällt menat - men jag försöker tala om för min dotter att det inte är okej att "sno" saker från andra - då är det lite jobbigt med 5 tramsande mammor som menar att "det göööör inget!" Käft liksom.

Det är ju supersvårt det där. Dels vill jag att mitt barn inte ska bry sig så mycket om han förlorar en sak, del inte ta från andra och del ska han gärna vara lite framåt och tuff.

Jag har nog gjort lite olika beroende på situation - men en sak kan man vara säker på. När de blir äldre har lär de sig hur de ska göra för att vara schyssta.

Jag har grubblat en del på det där jag med. För de andra föräldrarna på ÖF ger ofta tillbaka leksaker som deras barn tar från andra barn. Jag brukar inte göra det, så länge inte något barn blir ledset. Jag har inget emot att ett annat barn tar något min son håller i, han brukar ta tillbaka saken, eller inte bry sig.
I nuläget tror jag inte min son förstår det där med att man inte ska ta ifrån andra, han är bara 14 mån. Men då han börjar begripa det kommer jag nog att börja säga åt honom hur man ska bete sig.

Vi bor i madrid och det verkar vara helt annorlunda här jamfört med Sverige, iaf på svaren i tråden. Här när min son, eller ett annat barn tar leksak från annan så säger alltid föräldern till sitt barn "låt pojken ha den en stund" etc, ovsett om barnet blir ledset eller ej. Jag gör såklart samma, tror det är bra att låta barnen lära sig att dela med sig

Svarar bara på frågan gällande om det är olika beroende på om det är ett tufft eller försiktigt barn.

JA, det tycker jag. Jag har en ganska kinkig dotter, och när hon var mindre så var (är fortfarande) väldigt blyg. De andra barnen kom alltid och tog hennes saker och hon blev ledsen men gjorde inget motstånd. Därför blev jag faktiskt stolt den dagen hon började ta saker från andra. Missförstå mig inte, jag vill inte uppmuntra ett felaktigt beteende, men att hon tog för sig, det var en härlig känsla!

Gällande de andra frågorna så tycker jag det är svårt...en balansgång, vet faktiskt inte vad som är "rätt" svar...