Sambo, gemensamma barn och bonusbarn, hur gör ni med ekonomin?

Vi har gemensam ekonomi och är i samma sits som du, fast det är jag som har 3 barn + en till på väg och han en + en på väg. Hos oss så bor mina pojkar 7 o 10 år på heltid, bara hos sin pappa en helg i månaden. Min man tjänar nästan det dubbla än jag och han betalar allt som behövs till mina barn och har aldrig vart tal om något annat. Men när det väl är något som han vill ha, som oftast inte är billiga saker så får han det, utan att jag gnäller, för det är ett sätt för mig att visa min tacksamhem, tack och lov så händer det kanske 2-3 gånger om året så det är inte så ofta.

Ja det är inte lätt detta med ekonomi och speciellt efter en lång tid att ta upp om att man vill ha det på ett annat sätt, men jag förstår dig, jag hade nog kännt det likadant om jag vart i din sittuation, men försök att prata lite försiktigt med din sambo om det, försök att tänka ut en bra lösning som du tycker verkar bra, innan du tar det med honom, för då är det kanske lättare för han att förstå och så.

Sambon betalar naturligtvis för sina utgifter och så delar vi på de gemensamma.

Vi har ett gemensamt barn och han har en unge sedan innan.
Han betalar fullt för sin unge och vi splittar kostnaden för vårat barn och det gemensamma.
Sambon betalar en slags hyra i huset då ett rum försvinner från den gemensamma ytan för att hans barn kommer hem till oss varannan vecka.
hur vi ska göra sedan när vårat gemensamma barn ska ha eget rum vet vi inte riktigt ännu, behöver vi bygga ut så blir det problem med det ekonomiska då det egentligen är hans kostnad allena men det blir vinst för mig vid försäljning.
Vi kommer nog på en lösning.
Vi splittar den största matkostnaden men vill hans barn ha något som jag anser är onödigt så står pappan för det.
Oftast äter ändå inte barnet upp det han pekar på och jag vil inte betala för mat som slängs, det kan jag lägga på annat.

Tycker det är självklart att jag inte betalar för hans barn.

Han betalar inte de utgifter jag bestämmer mig för att ha av den enkla anledningen att de är just mina utgifter.

Vi har visserligen inga bonusbarn så vi har inte de bekymret men däremot var ekonomin ett bryderi för mig innan vi fick barn. Jag hade alltid haft mest pengar och varit den som betalar mest men då jag skulle vara mammaledig så sjönk ju min inkomst kraftigt samtidigt som karln började jobba och fick en lön. Och det är ju jag som köper saker till barnen, maten, till hemmet, bilen medan karln i stort sett bara köper saker som gynnar endast honom, typ fiskespö, datorspel, mm.

Jag tyckte iallafall det var lite jobbigt att jag alltid tänkte på oss och han alltid tänkte på sig. Så vi gjorde så att alla gemensamma inkomster hamnar på ett och samma konto, och sen tar vi 2000 kr var varje månad som är våra egna pengar. Då kan jag handla mina kläder och han kan handla sina dataspel utan att nån ska missunsamma den andra något eller tycka att den andre slösar. Det har funkat hur bra som helst.

Allt till familjen, barnen, bilen, mm går från det gemensamma kontot. Perfa!

Men i ditt fall ang. sparandet så kan ni ju göra så att ni har ett gemensamt sparande för renovering, hus, resa, osv.. och sen har ni varsitt eget personligt sparande.. I så fall får vi bägge delarna. Och vill ni sen göra nått större som kräver att ni tar av erat eget sparande så kan ni ju ta lika mycket från er var om du förstår hur jag menar?

Å sparande till barnen kan ni ju lösa genom att spara av era "egna" pengar. Om ni tar3-4000 kr var så får ni ser fördela de hur ni vill. På ert sparkonto, till era barn, till egna hobbys..

Hur orkar ni vara så snikna? Det man ser här är "hans ungar och vårt barn". Är de tidigare barnen mindre värda? Det är fortfarande HANS barn, och det är knappast deras fel att de råkade födas i en familj som inte längre är intakt.
Betala hyra för den del som de icke gemensamma barnen utnyttjar i huset?! Helt ofattbart!!
Tycker det är helt ofattbart sniket av er ärligt talat!
Min famlj är min familj oavsett hur den är sammansatt. Alla äter vi maten och alla bor vi i huset, skulle aldrig falla mig in att inte betala för det bonusbarnet vill äta bara för att det inte är nåt jag personligen tycker om! Så himla välkommet det måste kännas!

M A Numminen skrev 2009-03-26 13:43:48 följande:

Det här låter helt galet för mig. Menar du att han betalar extra för att hans barn har ett eget rum? Samt att han ska stå för hela kostnaden när ert gemensamma barn behöver eget rum. Varför ska bara han betala? Hur kan du leva på detta vis? När ni skaffat gemensamma barn har ni även som sambos en (visserligen subsidiär) skyldighet att försörja barnen. Alla har rätt till lika levnadsvillkor. Varför ska syskonen växa upp med olika standard i sitt hem?

Anonym (snåla) skrev 2009-03-26 14:03:00 följande:

Håller helt med..

Sånt man ska tänka på innan man går in i ett förhållande där det finns barn inblandade. inte bara när det gäller vardagsekonomin, ska han lämna ett barn hemma när ni ska på semester för att han inte har råd att betala för alla?
I mitt förra förhållande hade jag två bonusar och en gemensam, det vårt gemensamma fick skulle även dom andra två ha. skulle vi på semester så skulle alla tre med, även om det betydde att jag fick vara med och betala för bonusarna.

Nu är det tvärt om, ska ha barn med min nya och han har fått en bonus, vi ska flytta snart och han ska betala hyran och sånt eftersom jag ska gå på FP och kommer få uselt med pengar, aldrig att han skulle säga att jag ska betala för det rum som min dotter har eller att jag ska bidra med en vissa summa mer för maten hon äter.

visst, jag köper kläder till henne, och ska köpa en cykel till henne, men det betyder ju att han kanske får betala mer i mat istället för att mina pengar inte räcker, så indirekt har han varit med och betalat cykeln.

Hans lön går in på hans konto och min lön går in på mitt konto, han betalar hyra och andra räkningar, jag betalar lite räkningar och åker och storhandlar.

Jag, min dotter, han och våran gemensamma är EN familj

Jag kan inget annat än att hålla med dig!! de är helt sjukt hur människor resonerar idag,bor man tillsammans så är man väll en familj oavsett vems barn d är!

En sak som verkligen skrämmer mig när jag läser ts är att det dessutom inte ens verkar spela nån roll att förhållandet höll på att ta slut! Ts ska ändå ha igenom delad ekonomi och ska tvunget ha reda på hur andra gör!
Bara att säga att man gärna "hjälper sin sambo" om han får det tufft! Men enbart under förutsättning att denne inte slösat bort pengarna på nåt som ts själv tycker är onödigt. Hur kan man leva jämsides med nån som man uppenbarligen inte tycker är värd att ta del av "mina" pengar eftersom jag tjänar mer varje månad!? Det är verkligen itne vad jag kallar villkorslös kärlek iallafall!

Shit alltså!  Hur tänker folk? Jag tycker det är skrämmande att läsa hur man ska betal för sitt barns rum, låter inte klokt!!

TS: Förstår dig helt och hållet! I vårt fall är det tvärtom, jag har barn sen tidigare, min  man har en dyr bil och ett eget företag. Nu när vi är gifta har vi skrivit att det är hans enskilda egendom. Detta för att mina barn inte ska ärva den biten. Nu hade han redan dessa när vi träffades och han har ju själv köpt bilen så därför tycker jag att våra gemensamma barn ska få ärva detta.

Kan du inte öppna ett konto som står i ditt namn?