• malla76

    En 6-åring som har blivit jätte nervös och orolig av sig.

    Hej,

    Min äldsta tjej är 6,5 år gammal och har senaste året gått från en tuff och framåt och väldigt social tjej. Till en blyg,nervös,orolig och rädd tjej.
    Och jag står helt handfallen hur jag ska hantera detta.
    Hon vill nästan aldrig gå hem till någon kompis längre och de få gångerna hon gör det slutar det oftast med att jag får gå dit och hämta henne för hon gråter och villinte vara kvar. Hon har börjat gråta hysteriskt på kvällarna och vill inte gå till skolan när hon vet att de två kompisar som hon leker med inte ska vara i skolan dagen efter.
    Hon måste ha super kontroll på allt annars blir hon rädd och nervös. Någon gång har hon fått för sig att jag ska hämta henne en annan tid än jag altid brukar från fritids och kommer jag inte då blir hon mer och mer orolig och får inte fröknarna henne att lunga ner sig måste hon tillslut ringa mig och fråga varför jag inte kommer.
    Hon lekte med alla barn först när hon började i skolan i höstas men nu har hon varit mest med de två tjejerna hon känner sen innan. Även om fritidsfröken säger att hon så smått har börjat hoppa lite rep med de andra barnen.
    Hon kan ocksåbörja gråta på kvällen när hon är trött för ingenting och hon kan inte säga varför. Utan det blir bara värre och värre och tillslut börjar hon leta efter orsaker för det måste ju vara något men det blir bara små saker som om hon inte vill ha termobyxor på skolan.
    Jag får höra av vissa att jag bara ska låta henne vara och göra som hon vill så går det över. Men hon måste ju gå på skolan och fritids jag måste ju jobba.
    Sen säger andra att jag daltar för mycket med henne. jag blir helt förvirrad över vad jag ska göra.
    är det någon som har några råd eller tips jag är så orolig för henne.
    Allt är annars normalt hemma. jag och pappan bor ihop vi är lyckliga bråkar inte speciellt mycket hon har en framåt lillasyster. inga konstigheter alls alltså.

  • Svar på tråden En 6-åring som har blivit jätte nervös och orolig av sig.
  • Vege

    Läs Anna Wahlgrens bok Barnaboken, hon skriver väldigt bra om de olika åldrarna! Det är en bibel för oss här hemma, känner mig alltid så förberedd inför nya åldrar och utvecklingar hos barnen.

  • Tryfflan

    Min 6-åring (fyllde i februari) har också förändrats väldigt mycket sista tiden. Från att ha varit rätt framåt och modig är hon stundtals fruktansvärt osäker, mammig, vågar inte vara med mormor osv.
    Vad jag har läst på nätet så hör det till åldern, dom går igenom någon slags kris. Tror säkert att du kan läsa om det om du googlar på 6-årskris eller nåt.

    Så jag tror inte alls att det är något ovanligt. Men visst är det jobbigt ändå.

  • Birgitta L

    Svar till malla76:

    Din dotters reaktioner låter typiska för den s.k. 6-årskrisen! Jag skickar med en liten text angående denna fas, en text som jag tycker är bra och som jag hoppas kan vara till stöd för dig angående det.

    Denna utvecklingskris brukar börja vid 5-6 års åldern. Krisen handlar om självförtroende och skuld. Sexåringen har utvecklats fysiskt mycket snabbt och behärskar inte sin långa och gängliga kropp. Barnet hänger inte med motoriskt i den snabba utvecklingen vilket resulterar i att barnet snubblar och stöter ofta emot saker. Sexåringen är full av misstro, både mot sig själv och sin omgivning. Barnet känner sig inte omtyckt och söker desperat gemenskap och bekräftelse från både kompisar och föräldrar. Sexåringens ständiga jakt på bekräftelse som han eller hon ändå inte tror på gör att sexåringen kan upplevas som väldigt krävande. Barnet ändrar sig från den ena stunden till den andra och ingenting är bra nog. Barnet pendlar också hela tiden mellan att vilja vara stor och liten. Allt handlar om att sexåringen tvivlar starkt på sin egen kapacitet. Utvecklingen banar vägen mot en mer självständig individ.

    Gentemot sexåringen är det viktigt att visa närhet och uppskattning. Det är viktigt att intala barnet att det duger som det är. Barnet behöver mycket beröm och ömhet. Det är också bra att hålla sig till fasta rutiner som skapar trygghet i en annars kaotisk värld.

  • malla76

    Tack alla. Någon med mer tips?

  • turmamma

    Från att tidigare varit rädd för monster och inbillade spöken brukar en 6 åring ha rädslor för mer realistiska saker som olyckor och döden. De grunnar mycket och min 6 åring vill inte gärna släppa oss föräldrar utom synhåll och är osäker i kontakten med jämnåriga. Vi pratar mycket om rädslor och fjärilar i magen och om att saker man är nervös inför ofta är jätte roliga när man väl provat på. Lycka till!

Svar på tråden En 6-åring som har blivit jätte nervös och orolig av sig.