Al-Anon möte

Jag har gått under några års tid till och från. Nu mest från efter att jag har skilt mig från min alkoholiserade man.

När man kommer dit första gången brukar någon som gått där ett längre tag berätta hur det går till. Men så här brukar det fungera.

Någon öppnar mötet genom att läsa en text. När man kommer till de 12 stegen och 12 traditionerna brukar man låta alla läsa lite grann (om man vill). När detta är klart är mötet öppnat. Därefter presenterar man sig med namn (förnamn) och om man är där som anhörig el vän. Sedan väljer man själv om man vill delge de andra något el om man bara vill lyssna. (man säger hej jag heter "lilldetta" och jag är (ex) anhörig. De andra svarar hej lilldetta. Idag väljer jag att lyssna. Tack) Man avslutar alltid med tack. Det visar att det är näste mans tur att prata. Man går i tur och ordning och avbryter aldrig varandra.

Man sitter inte och pratar (som vid ett vanligt samtal) utan man går en delningsrunda. Dvs man delar med sig av det man vill säga. Ingen kan komma med råd och säga att så här ska du göra. För det som kanske var rätt för dem kankse inte är rätt för dig. Men eftersom man lyssnar så får man ju höra vad de andra har gjort åt saker och ting. Man kan ta åt sig av det man vill. Kanske får man några aha upplevelser.

De första gångerna jag gick tänkte jag - vad är detta för hallelujamöte???? Eftersom det pratas om en högre makt. Men en högre makt behöver inte vara Gud. En högre makt är olika för alla.

Ge det minst 5-6 ggr. Jag har tyckt att det varit skönt att gå dit.Alla där förstår vad jag har pratat om . Alla har eller bifinner sig i samma situation. Ingen tittar ner på en om jag har suttit och gråtit. Alla förstår.

På en del ställen bryter man av mitt i mötet och tar en fika. Vi har det inte så hos oss. Vårt möte börjar kl 19 och håller på en timme.

Hoppas att jag inte har avskräckt dig på något vis. Det ger mycket att gå dit och få känna att man inte är ensam om detta problem.

Lycka till

Tack för att du berättade.Befinner mig i en oerhört jobbig situation.
Har egentligen avslutat min relation med en kille som jag var tillsammans med ett år.Men vi har fortfarande kontakt...Han försöker nu, faktiskt tack vare mig vara nykter.Han var inne på avgiftning för ett tag sen.Nu går han på föreläsningar och AA-möten.Jag vet att vi inte kan vara tillsammans.Tyvärr är jag väldigt kär i honom fortfarande.Han har sårat mig oerhört mycket.Som tyvärr alkoholister är duktiga på.Hur kan man älska någon som gjort en så illa?