• Anonym

    Hjälp mig!!

    Jag är en mycket förvirrad 24-åring tjej just nu.

    Jag har för första gången erkänt för mig själv att jag attraheras SÅ mycket mer av tjejer än jag gör av killar. Har nog på något vis förträngt det i många år.
    Men tänker jag tillbaka så minns jag i mellanstadiet hur kär jag var i en tjej i klassen. Kunde inte sluta tänka på henne.
    Sen i högstadiet var jag så grymt attraherad av en tjejkompis.
    Jag minns hur jag låg och bara tittade på henne när vi sov över hos varandra!

    Sen har tiden gått, jag har knappt varit singel sen dess. Då tillsammans med endast killar.

    Hade en tjejkompis under gymnasiet som jag ALLTID strulade med på fester och ute.. Grym på att hångla! Erkände det aldrig, men jag var verkligen kär, längtade alltid till nästa fest ;)

    Sen var det en händelse för 4 år sedan då jag strulade med en tjej på fest, och det slutade med sex på toaletten..

    Runt den perioden träffade jag den nuvarande relationen, en man. Vi har ett barn tillsammans och ett till påväg.
    DOCK separerade vi för ett år sedan ganska precis och bestämde oss för att försöka som en familj och par igen för ett par månader sen. Denna graviditet är helt oplanerad och kom som en chock, men även stor glädje!

    MEN under den här tiden som man varit "singel" så har jag träffat två killar.. Kände attraktion, men så fort kläderna åkte av så försvann det. Jag är inte sexuellt attraherad av killar alls!

    Nu är jag bara så förvirrad och rädd. För jag känner att jag inte känner någon attraktion av min pojkvän, men ändå på något vis vill jag leva med honom?
    Jag har sex med honom, men ärligt talat är jag inte ens kåt!
    Jag har sex för att jag hoppas på att jag någon gång känner "wow" så skönt.

    Idag när jag var på affärn och handlade såg jag ett lesbiskt/bisexuellt par handla tillsammans. Jag log för mig själv, det var sååå gulligt!
    Och jag är såååå avundsjuk!

    Att hitta en tjej själv har jag insett är extremt svårt i en liten ort i norr..

    Sökt på nätet, men hur hittar NI alla tjejer??

    Borde jag egentligen avsluta detta förhållande? Eller ska man ha noll attraktion? Kanske är jag bara förvirrad av allt!?
    Ingen som är i samma sits eller har några idéer om detta?!

    Hjälp mig!! Längtar efter lyckan...

  • Svar på tråden Hjälp mig!!
  • Anonym

    Ursäkta mitt långa inlägg! :/

  • Gaytjej

    Noll attraktion? Du hör nog själv hur det låter...?
    Varför försökte du och pojkvännen igen? Om det var för barnets (barnens) skull så tror (vet) jag att de inte kommer att tacka dig för det längre fram...
    Lyssna på ditt hjärta! Det är ju inte rättvist mot killen heller om du inte känner något för honom - ni är värda mer än så, bägge två.

    Lycka till..!

  • Anonym
    Gaytjej skrev 2009-04-08 23:18:59 följande:
    Noll attraktion? Du hör nog själv hur det låter...?Varför försökte du och pojkvännen igen? Om det var för barnets (barnens) skull så tror (vet) jag att de inte kommer att tacka dig för det längre fram...Lyssna på ditt hjärta! Det är ju inte rättvist mot killen heller om du inte känner något för honom - ni är värda mer än så, bägge två.Lycka till..!
    Hahah ja jag hör ju det..
    Grejen var det att vi hade kommunikationsproblem.. Jag pratar alltid när jag vill lösa saker. Han sticker när det blir något. Så efter han stuckit tre ggr, så tog jag med mig barnet, lämnade en lapp om att han fick ringa när han ville lösa allt, och for hem till min mamma. Han hörde aldrig av sig. Låter väldigt dramatiskt. Men vi är inte sånna att vi skriker till varandra eller nåt. Vi är lugna men ändå så händer sånt där. Iallafall så tog det slut på det viset. Har ingen som helst tillit till honom.
    Han har ljugit om så mkt! Inte varit otrogen eller så, men om skulder han dragit på sig och om körkortet han tappat..

    Ärligt tror jag att jag är för rädd för något nytt. Att jag istället valde att gå tillbaka för att jag då vet vad jag har. Även om det kanske ej är bra. Men jag känner mig på något konstigt vänster trygg i det. Då det är så man haft det senaste åren..

    Är så förvirrad :/
  • Anonym (*)

    gud vad jobbigt det låter! jag tycker verkligen synd om dig att du känner såhär... jag är i nästan samma sits som dig... skulle önska jag kunde hjälpa dig på nåt sätt men jag har tyvärr ingen lösning :/ men om du känner att du vill prata ut om det här med nån som har det ungefär som du ställer jag upp! :) jag kommer iaf o följa denna tråden o se om det finns nån som har lite råd eller tips till dig/oss...

    (förlåt om min svenska är dålig... jag är norsk)

  • Anonym (Bi)

    Är nästan oxå i samma sits som dig/er..
    Var tillsammans med en kille men jag kände att det inte gick.. känslorna försvann.
    Träffade världens goaste tjej och blev tillsammans, jag var så lycklig :)
    Men jag var för osäker ändå. kände att något var fel så det tog slut :(

    Tänker fortfarande på henne då och då och saknar den där tryggheten jag kände, tyvärr känns det inte lika nu när jag har kille :(

    Har tyvärr inget råd till dig, följ bara ditt hjärta!
    Känner du innerst inne att du inte dras till killar, så tycker jag att du gör rätt med att träffa en go och underbar tjej :)

    Tjejer är bättre än killar ;) På alla sätt och vis, såå söta :)

  • Anonym

    Anonym (*) skrev 2009-04-08 23:45:56 följande:


    gud vad jobbigt det låter! jag tycker verkligen synd om dig att du känner såhär... jag är i nästan samma sits som dig... skulle önska jag kunde hjälpa dig på nåt sätt men jag har tyvärr ingen lösning :/ men om du känner att du vill prata ut om det här med nån som har det ungefär som du ställer jag upp! :) jag kommer iaf o följa denna tråden o se om det finns nån som har lite råd eller tips till dig/oss...(förlåt om min svenska är dålig... jag är norsk)
    Ja, det är väldigt tufft!
    Men det som hör till är att jag lider av socialfobi och är dessutom på utredning på psykiatrin då jag senaste året blivit glömsk, virrig, ingen sömn och otroligt okoncentrerad.
    Socialfobi har jag haft hela mitt liv, så att träffa nya människor har alltid varit svårt! Så av den anledningen är jag rädd att träffa någon "ny".
    Blev sexuellt utnyttjad på dagis också. "bara" en gång. Men en gång för mycket.
    Så allt detta har bildat min personlighet. Men den verkliga jag finns där inne! Och jag vet att med rätt människa kanske jag kan leva fullt ut!

    Men på vilket sätt är din situation lik min? :)

    Förresten, din svenska är superbra! ;)

    (ursäkta att meningarna är lite konstiga, men jag har sån grym huvudvärk så jag skyndade mig att skriva)
  • Anonym

    Anonym (Bi) skrev 2009-04-08 23:55:57 följande:


    Är nästan oxå i samma sits som dig/er.. Var tillsammans med en kille men jag kände att det inte gick.. känslorna försvann.Träffade världens goaste tjej och blev tillsammans, jag var så lycklig :)Men jag var för osäker ändå. kände att något var fel så det tog slut :(Tänker fortfarande på henne då och då och saknar den där tryggheten jag kände, tyvärr känns det inte lika nu när jag har kille :(Har tyvärr inget råd till dig, följ bara ditt hjärta!Känner du innerst inne att du inte dras till killar, så tycker jag att du gör rätt med att träffa en go och underbar tjej :)Tjejer är bättre än killar ;) På alla sätt och vis, såå söta :)
    Okej, men hur hittade du tjejen??
    Haha, ja du har såå rätt. Tjejer är så.. söta, vackra och sensuella!
    Jag har då inte dragit mig åt någon kille senaste året.. Visst kan man se att en snygg kille går förbi. Men då tänker jag oftast bara "Åh, snygga jeans.. Snygg frilla" Men ser jag tjejer vet jag inte ens vad dom har för kläder.. :P Blir mer "Men guud vilken rumpa, shit vilka ögon" haha. Så ja. Jag vet inte var jag står riktigt. MEN jag skulle verkligen vilja träffa en tjej för att veta om det är rätt. Bara svårt att veta HUR man träffar någon :/
  • Anonym (*)

    ojdå... hoppas dom hittar (? tror jag skrev fel där) på varför du blivit glömsk osv...
    nu har inte jag socialfobi (fast man skulle tro det ibland) men kan tänka mig att det är svårt o hitta nån ny då... + att jag tror det är svårare o hitta en av samma kön...

    jag har varit ihop med en kille i 2 år nu... vi väntar barn o jag är jätte kär i honom! MEN... när vi har sex tänker jag nästan bara på tjejer... om jag drömmer om sex när jag sover, är det också bara tjejer... jag har aldrig haft sex med en tjej, bara hånglat o så... så jag känner att jag längtar bara mer o mer efter o se hur det är o ha sex med en tjej... o nu känns det som att jag kommer aldrig o få se hur det är eftersom min kille tycker att jag är otrogen om jag gör det... jag känner också att jag kan bli kär i en tjej, så jag ser på mig själv som bisexuell...

    nu fick jag inte helt förklarad precis vad jag menar eftersom jag skriver på svenska... så du känner kanske inte att jag är i samma sits som dig... men jag är inte så duktig på o skriva ner mina tanker (har lite dyslexi)... men hoppas du känner att du är inte ensam med detta problemet...

  • Anonym (*)
    Anonym skrev 2009-04-09 00:01:13 följande:
    Anonym (Bi) skrev 2009-04-08 23:55:57 följande: Okej, men hur hittade du tjejen?? Haha, ja du har såå rätt. Tjejer är så.. söta, vackra och sensuella! Jag har då inte dragit mig åt någon kille senaste året.. Visst kan man se att en snygg kille går förbi. Men då tänker jag oftast bara "Åh, snygga jeans.. Snygg frilla" Men ser jag tjejer vet jag inte ens vad dom har för kläder.. :P Blir mer "Men guud vilken rumpa, shit vilka ögon" haha. Så ja. Jag vet inte var jag står riktigt. MEN jag skulle verkligen vilja träffa en tjej för att veta om det är rätt. Bara svårt att veta HUR man träffar någon :/
    PRECIS så tänker jag med om jag ser en tjej på stan, eller i affären osv... jag tänker inte alls så när jag ser en kille...

    jag är själv från en liten ort i nord-norge så jag vet hur svårt det är att hitta nån... det finns ingen gay-bar där + att folk är inte lika öppna om sin sexualitet där känns det som... nu bor jag en bit utanför stockholm så jag kan nog hitta en tjej här om jag försöker... men det kan jag ju inte göra eftersom jag är i ett förhållande :(
Svar på tråden Hjälp mig!!