I natt ska vi flytta in spjälsängen i eget rum - tips önskas!

Vill oxå gärna veta....

Har tvillingar på 5, 5 månad och de vaknar fortsatt vid 03-04 tiden på natten och jag hör ju direkt när det sker. Kanske är de inte hungriga egentligen, det känns mer som att de är tidsinställda och ska bara pipa :) men de somnar sen inte om utan vi ger dem lite ersättning.
Jag vill inte flytta in dem i eget rum än, men undrar lite när man kan göra det och vad man bör tänka på innan...

Vi flyttade till en större lägenhet när Emilia var 10 månader och då fick hon börja sova i eget rum. Hade rummet funnits tidigare hade hon fått flytta in där tidigare . Vi bara ställde in spjälisen där och lade henne och sa god natt och gick ut. Det fungerade jättebra. Innan vi flyttade vaknade jag ca 7 gånger varje natt (inte kul) för att Emilia grät i sömnen. Hon sov och behövde inget, men hon väckte mig. Efter att hon började sova i eget rum så störs hon inte när hon bara gråter till, men är det något så vaknar vi ju av hennes gråt/skrik/rop på mamma eller pappa. Det låter som en bra idé att inte gå in på en gång, man hör ju ofta om det är "riktig" gråt som behöver åtgärdas eller om det bara är sömngnäll.
Emilia sover bättre i sitt rum och vi slipper störa varandra vilket är skönt.
Lycka till!

När vi flyttade in sonen till eget rum var vi också där inne och lekte med honom så det inte blev helt nytt för honom just vid läggdax. Det kan nog bli lite otäckt annars, tror jag.
Nu var han strax över året och väldigt glad och nyfiken av sig så vi ställde in sängen så han fick sova dagtid där första gången. Det tog ett tag för honom att lägga sig ner eftersom han skulle titta på alla Musse Pigg som fanns på tapeten. Tror vi hörde honom "babbla" i en timme innan han lugnade sig. Vi kände att vi själva hade mer ork att "ta strul" om vi testade dagtid först. Men det gick jättebra och på kvällen "pratade" han bara i ca en kvart.

Att ni spenderat lite extra tid i rummet är bra tycker jag. Vi gjorde så att vi gjorde det mesta (amma på dagen, skötning, leka i sängen, läsa bok, leka på golvet mm) i hennes rum ett bra tag innan och samma dag som det var premiär så la vi henne i sängen med en attityd som sa: titta, här ska du sova i natt, vad kul det ska bli, mamma och pappa är här utanför och vaktar så du kan sova lungt och skönt, tryggt. Attityden är jätteviktig. Tvekar ni och visar er oroliga kommer hon hänna av detta.

Första natten sov hon lite oroligt men vi avvaktade och gjorde lite husljud (småpratade, mumlade,  "stökade i sängen" och efter ett tag somnade hon om. Andra natten gick bra och sen dess så sover hon finfint fram till iaf 06.30. Lycka till!

Min son är 5 mån och för en vecka sedan flyttade han in i eget rum. Syftet var att alla i familjen skulle få bättre sömn, åtminstone på sikt, och att minska på snuttandet för att tillslut få ett slut på nattamningen. Vi har en längre tid tänkt på att vi nog stör varandra ganska mycket, plus att jag började bli trött på allt snuttande varje-varannan timme efter kl. 03. Han har sedan han var två månader sovit i egen säng från ca 19-23. Då ville han ha mat. Sedan har han somnat om och vaknat vid ca 03. Sedan snuttat för till och från fram till 07 då vi gått upp. Så har det sett ut hos oss.

Men för en vecka sedan bara bestämde jag att nu ska spjälsängen ut från vårt sovrum och in i hans. Jag varken kände eller tänkte efter så mycket. Hade jag gjort det VET jag att jag kommit på anledningar till att vänta.

Det har gått bättre och bättre för var natt som gått. Den stora skillnaden är väl att jag och min man inte väckt honom när vi gått och lagt oss. På så sätt har vi kunnat dra ut på det mål mat som tidigare var kl.23. Han har istället vaknat 24 en natt, 01 en annan och inatt höll han sig till 02.30. Så det går framåt. Dock har jag nog varit lite överoptimistisk vad gäller förväntan på att han skulle sova hela natten på en gång... Hm, hur tänkte jag? Min man har försökt söva om honom, ge nappen och lite vatten istället för snutt. Mer eller mindre lyckade resultat. Men jag tror att vi på sikt skapar bra rutiner (som passar oss) genom att låta honom sova i fred hos sig. Det kommer säkert gå ännu bättre för dig eftersom du slutat amma. Har hört att det kan vara nyckeln.

Visst var även vi nervösa inför att låta honom sova i rummet brevid. Men med precis som allt annat vänjer man sig. Och gosa kan man ju göra ändå på morgonen i sängen innan man går upp t ex.

Vi har väldigt sällan, förutom när sonen var nyfödd, rusat till honom om han skrikit. Vi har alltid lyssnat av skriket och tagit det lite "coolt". Ser ingen anledning att hetsa upp sig om man inte måste. Jag tror att barnet är väldigt lyhört för förälderns sinnesstämning och därför försöker jag ta det lugnt.

Mitt sista råd är nog att ta det som det kommer och lyssna på ditt barns reaktioner. Om hon reagerar negativt så fortsätt inte att härda ut, utan flytta tillbaka sängen till ert sovrum utan att känna det som ett misslyckande. Prova igen om ett tag. Samtidigt behöver man ju inte ge upp för minsta lilla knorr.

Lycka till! Det kommer säkert bli bra!

Flyttade nylingen in min 8-mån i eget rum. Och oftast sover han hela nätterna, från att ha vaknat ca 3-6 ggr!
Jag går upp när jag hör honom såklart men oftast så skriker han bara till en gång och somnar om direkt!

Märkte när han sov i vårt rum att jag flera gånger har tagit upp honom när han ff har sovit... och jag tog upp honom när jag sov oxå vilket blev lite farligt eftersom man sover på ett helt annat sätt om jag inte vet om att han ligger i sängen!

Första barnet provade vi oxå eget rum till vid 5 mån och 8 månader men han fortsatte att vakna flera gånger på natten så vi flyttade tillbaka honom båda gångerna för att slippa springa upp om nätterna!

Hoppas att det går bra för er!

Tack för era svar!!

Första natten gick jättebra. Hon låg och "pratade" i ca 20 minuter igår kväll, sen somnade hon. Hon har skrikit/gnällt några gånger under natten, men aldrig längre än att hon somnat om innan vi hunnit vakna till och hunnit dit.

Imorse hörde jag henne skrika vid 07:30 (vi brukar gå upp vid 08) så jag gick in, men hon blundade så jag lät henne vara. Hon sov då vidare en timme till.

Hoppas att det inte var en engångsföreteelse, utan att det kan komma fler bra nätter! Det var SÅ skönt att få ligga i sängen och läsa igår kväll, det var ju trots allt över 9 månader sen sist!

Jätte bra tråd, även om vi tänkt vänta lite med att flytta sonen till sitt rum. Han är 5-månader och tanken på att ha honom i rummet bredvid känns inte så lockande just nu, även om vi stör varandra en hel del när vi sover i samma rum.