Kan någon hjälpa mig - viktuppgång och riktigt dålig mage

Hur gammal är du?

Jag skulle faktiskt rekommendera att du försöker få en remiss till en mag/tarm-specialist.
Med tanke på diarrén borde du ju inte gå upp i vikt då det i sig gör att kroppen inte kan ta åt sig speciellt mycket näring eller energi från det man äter och problemet är ju i allra högsta grad både verkligt och allvarligt då det inte blir bättre.

De borde Minst göra en undersökning av tarmar, kolla överkänslighet för gluten/laktos och se om det finns några antikroppar eller tecken på tumörer för i dethär läget med så långtgående problem skulle jag inte vilja utesluta något alls förutom enbart det du blivit undersökt för. Dvs sköldkörteln, syreupptagningen och vad det nu är mer som har blivit kontrollerat.
Men något är ju uppenbarligen fruktansvärt fel och ju längre tiden går desto större är risken att du blir mer mottaglig för mindre infektioner pga näringsbristen som brukar följa som ett brev på posten då man har problem med mag/tarm-kanalen.
Prata även med en dietist om vad du bör äta för att minska risken för uppblåsthet, gaser mm.

Ring din läkare, boka en tid, kräv att de gör en ordentlig utredning och vägra gå hem förrän de kan berätta vad som är fel eller du har fått en remiss i handen för specialistbesök.

Tack för svar!
Jag är 24 år, har inga barn eller något annat som förändrat min kropp.
När du säger det Nadiami, så tror jag att jag måste ha nån sorts näringsbrist. Jag är alltid trött. Mina naglar bryts, håret är alldeles sprött och glanslöst och min hy är katastrofal. Men vad gör man när läkare vägrar lyssna? Jag hör till en liten vårdcentral och det finns bara en läkare där och han har ju bestämt sig för att jag är frisk. :(
Ska jag bara ringa igen och fortsätta tjata? Det känns så jobbigt, men samtidigt kanske jag inte har nåt val....

Puffar...

Min första tanke är Ulcerös Kolit. (www.vardguiden.se/templates/Article.aspx)

Fast de jag känner med den sjukdomen har bara gått ner i vikt men det finns nog dom som har gått upp också. Om kroppen binder mer vatten pga uttorkning eller så.

Fast jag är inte utbildad inom någon medicin så kan inte säga säkert men det var min "magkänsla" i all fall.

du kan inte vara gravid??? jag var jätte ofta dålig i magen när jag var det

Gravid är jag inte. Såvida det inte är jungfrufödsel vill säga Har absolut noll sexliv för tillfället.
Jag har ofta blod i avföringen, men har trott att det är hemorrojder eller nåt. Fan vad jobbigt, jag måste verkligen ringa och stå på mig, jag är skitdålig på det!
Och viktuppgången är fett eller vad man ska säga. Jag är fläskigare helt enkelt, men jag förstår inte varför.

Viktuppgången kan iofs vara ett resultat av att kroppen inte kan ta upp näring. Det sätter ju kroppen i svältläge och allt som kan sparas läggs undan.
Det låter också som att du har näringsbrist med tanke på tröttheten och att både håret, hyn och naglarna är i dåligt skick.

Lyssnar inte din läkare så borde du kunna ta kontakt med en annan, eller åk in till akuten. Har man färskt blod i avföringen så är det skäl nog att be om snabb hjälp - även om det i sig inte behöver vara något allvarligt utan kan vara den långvariga diarrén som har irriterat tarmväggarna.

Den stora frågan som jag ser det är varför du inte processar maten bättre och varför det har hållt i sig så länge.
Magkatarr, födoämnesallergi, överkänslighet, IBS, inflammation eller en infektion i tarmen... Allt möjligt att mildra radikalt OM man får den hjälp man behöver, och tyvärr med risker för komplikationer om man inte få hjälp.

Skriv ner de problem du har (hur länge du haft dem, hur det förändrats över tiden mm), ring sjukvårdsupplysningen och be om råd och kontakta din läkare igen.
Det är rent absurt att "friskförklara" någon som har konstant diarré, svullnad i tarmarna, oförklarad viktuppgång och näringsbrist. Det borde banne mig vara skäl nog för en anmälan till hälso- och sjukvårdsnämnden.

Tack så mycket för dina tankar! Nu känner jag att jag verkligen måste gå vidare med detta, och inte att jag bara är en dum hypokondriker... Det kan ju faktiskt vara nåt som är relativt lätt att åtgärda och då är det ju dumt att lida i onödan liksom...
Jag gillar inte min husläkare, kanske söker jag privat istället eftersom han inte lyssnar...

Privatläkare låter som en bra idé.

Det behöver faktiskt inte kosta mer än landstinget, men kolla upp försäkringar och kostnader och be om information om priser mm i förhand om olika tester föreslås.
Vet inte hur det ser ut inom läkarvård men inom tandvården är det inte mycket som skiljer prismässigt genom att försäkringskassan täcker en del kostnader baserat på individen och inte på vilken väg man sökt vård (så länge det är legitima läkare).

Sök flera läkare.
Speciellt sköldkörtelproblem är lätt att många läkare har fel om.
Be även om remiss till mag- och tarmspecialist.

www.expressen.se/halsa/1.1242624/utbrandhet-ofta-skoldkortelfel
Där kan du t ex läsa om en kvinna som fick sin sköldkörtel friskförklarad överallt, tills hon gjorde en finnålspunktion.

Ska man be om remiss hos sin vanliga husläkare eller? Jag har en känsla av att han bara tycker jag är jobbig och typ lat. Även fast jag inte bett om sjukskrivning eller så, men det märks att han liksom inte tror på mig. Det blir så jobbigt att gå tillbaka då.

Envisas envisas envisas och går inte det så be att få en kopia på dina journaler, gå till en annan läkare och se till att få den hjälp du har rätt till.

Jag har ingen erfarenhet av samma problem som dig TS men var på väg att bli hemskickad med en lunginflammation en gång för att halsodlingen de tagit inte visade något. 'Inga streptokocker' betydde tydligen "frisk" eller "inbillningssjuk", vilket visade sig vara en felaktig slutsats ett par röntgenbilder senare där en liten lunginflammation tittade fram.
Jag sade helt enkelt att jag hade svårt att andas, det hade blivit allt värre under de två veckor det pågått och jag vägrade gå hem förrän jag visste varför.

Ska se till att kontakta läkaren igen imorgon. Tack för era tips, det är värdefullt verkligen! Jag hatar att tjata, men jag har insett att det är mitt ansvar att ina problem tas på allvar...

Nu har jag fått en ny läkartid om en vecka. Tack så mycket för er pepp!

Låter som en bra början TS.

Se till att ha med dig all info du kan komma på också om alla besvär.
Inte nödvändigtvis i varje liten detalj men hur länge det pågått, om det blir värre efter att du har ätit, om du reagerar olika på olika sorts mat eller dryck, om och hur problemen förändrats över tid osv.
Vad som har blivit kollat tidigare ska ju finnas med i journalen och vad det kan tänkas vara bör du väl kanske undvika att lista upp då det är läkarens jobb och de ibland tar illa upp då patienten försöker diagnosticera sig själv.

Kan läkaren inte komma på vad det är så begär att få en remiss till en läkare som kan kolla upp det närmare istället för att "gå hem och vara försiktig med starka kryddor och stekt mat" eller vad man nu kan komma på för avfärdande.
Var lugn och envis när du begär att få hjälp dock. Att skrika lönar sig sällan.
Var istället lugn och faktamässig och säg t.ex. "Jag har haft konstanta problem med diarré i snart tre månader och har blod i avföringen - bara det är skäl nog att göra en mer noggrann undersökning. Kan du inte själv göra det så ge mig en remiss till någon som kan. Jag är inte här för skojs skull utan för att få hjälp och jag går inte härifrån utan att ha fått det jag kom för."