Sjuksköterskor som bytt bana?

puff puff

puff puff

Jag jobbar som sjuksköterska men funderar emellanåt på att göra något helt annat. Jag kan tycka att jobbet inskränker för mycket på mitt privatliv. Jag är ständigt trött och slutkörd.
Jag jobbar på en vc så jag har väldigt bra arbetstider (enbart dagtid, inga helger) och tjänar förhållandevis bra men jag känner att det är tungrott. Det är mycket klagande och gnäll från alla håll och det är ganska sällsynt att man känner att man haft möjligheten att göra ett bra jobb. Så man sliter som ett djur för att göra alla så nöjda som det möjligtvis går och det är egentligen på bekostnad av sig själv.

Sedan är det också kul och givande och man träffar många människor som ger en mycket positivt och det är väl därför man ändå orkar och faktiskt reder ut situationen på arbetet. Men som sagt, jag känner att det påverkar så mycket att jag inte orkar med allt annat i livet. Man lever ju inte enbart för sitt jobb.

TS, har du några funderingar på vad du skulle vilja göra istället?

Är distriktssköteska/barnsjuksköterska har ett välbetalt jobb och kontorstider.
Jag funderar på att bli präst om inte det går så kan jag tänka mig journalistik, arbeta med offentlig förvaltning eller som beteendevetare.
Jag håller med dig att alltid vara trött, möta så mycket missnöje och vara fast i strukturer som hindrar en att göra ett gott jobb det tär. Privatlivet blir lidande då man kan vara helt slut av all stress och ansvar som hänger över en hela tiden.Det är så ont om pauser, arbetsupg rullar hela tiden in.Jobbet har länge varit alldeles för framträdande i mitt liv och ska jag göra ngt annat är det dax nu.

Hej! Jag har också funderat kring detta, har varit ssk sedan 2000, har IVA-VUB. Vi fick barn för ett år sedan, och jag känner att även fast jag tycker jobbet är roligt, så inser jag att det inte kommer fungera nu när jag kommer tillbaks efter mammaledigheten. Dels är jag slut när jag kommer hem, dels är arbetstiderna inge bra med tanke på dagis.  Tänker mycket kring vad jag vill göra, jag tycker det är synd att byta bana helt, skulle vara kul att få användning för min utbildning på något sätt. Vilka ssk-jobb är mest "barnvänliga" tror ni? Tar gärna en VUB till..

Har du tid och pengar att läsa till präst, så är det väl lika bra att sätta igång! Jag tror inte man skall vara så rädd att börja om. Ssk kommer du ju alltid vara, och jobb lär finnas om du vill tillbaks. Själv har jag gått många runder med mig själv vad gäller att börja läsa medicin, men för min egen del har jag insätt att det kostar nog mera än det smakar, och då kommer jag vara ännu mera slutkörd.., kanske det bara är statusen som lockar. Det jag önskar mig är ett jobb där jag trivs och som är utmanande, men där jag samtidigt har tid och ork att leka och umgås med barnen, laga bra mat och ta hand om mig själv och förhållandet, gärna hinna se lite kompisar också... hmmm.. det är väl det alla vill, kanske?

Be Happy:
Jag är väldigt nöjd med mitt ambulansjobb. Visst är man trött men man är ju mkt ledig, och efter vissa pass när man knappt har haft en körning går ju vardagen som en dans efteråt.
Gick av i morse kl 8 och är nu ledig tills nästa lördag Iof vissa veckor är det mkt jobb, men aldrig borta mer än 3 kvällar/nätter per vecka (var fjärde vecka) så det blir ju mindre än när man jobbar på avdelning. Men då krävs det ju att man kör dygn. Bästa jobbet man kan ha som syrra, säger jag

Färdig ssk sen drygt 7 år och i höstas kände jag att NEJ NU RÄCKER DET! Hade varit på samma avdelning hela tiden ( Barn och ungdom. Kanonkul!) och ville till något helt annat. Var så himla trött på att assistera läkare som inte tog en på allvar, som inte så barnen, som inte lyssnade på en och som kunde mindre än en själv ( säkert inte samma på alla ställen såklart!). Ville helst bort från vården, men samtidigt så är det ju det jag kan....

I höstas startades det upp ett Patienthotell här på sjukhuset och där jobbar jag nu. Har en ren nattjänt och det funkar kanonbra hemma med mina 2 små barn. De går 25h / veckan på dagis bara.

Nackdelen med detta jobb är att ssk-arbetet är en ytterst liten del av vad jag gör. Mycket köksjobb istället. Inatt har jag gett en infusion antibiotika, men det är första gången på 3 månader.... JAG SAKNAR DET! Vill gärna tillbaka till "riktiga" vården, men detta jobb är så himla bra för vårt familjeliv. Svåra beslut...

I alla fall, TS, kolla efter nattjobb! Om du har någon sambo som tar barnen på natten förstås. Det är så himla bra för just vår familj iaf och jag har hört många som tycker att det går jättebra att jobba natt med småbarn.

Oj, vad långt det blev! Men som sagt, jag har det ganska lugnt här på jobbet....

Fördelen med ssk yrket är ju att du har så många olika möjligheter, så många inriktningar och du har chans att klättra uppåt. Sen finns ju även möjlighet att jobba som lärare, forska osv. Men man får ju verkligen jobba med allt från livets början till livets slut och det är en förmån.
Visst är det tufft på många ställen i vården! Men känner man ändå att det är det här jag vill göra så ger det så mkt tillbaka också!
Jag rekommenderar folk att läsa till ssk om man verkligen vill! För det är så himla roligt, frustrerande, jobbigt men ändå alldeles underbart om man hamnar på rätt ställe!

TS, varför inte läkemedelsindustrin? Sälja medicintekniska produkter?

Vad bra att nga av er trivs med era jobb och vill rekommendera det till andra men det var inte för att diskutera det som jag startade tråden ...En del av er talar om fördelar med ssk yrket - jag har bytt yrkesbana under min tid i vården och jag är inte intressserad. Jag har en bred erfarenhet aktuvård, pediatrik, distrikt, urologi, hematologi , specialtjänster mm och 2 vubbar. Jag tror att flertalet ssk hanterar önskan om att göra ngt annat gnm att gå en vub men om det inte är ett alternativ...

Finns det ngn annan där ute som funderar på, gjort slag i saken eller har en vän som lämnat sjuksköterskejobbet för att göra ngt helt annat?

Jag är IVA-syrra som bytt karriär helt och hållet. Jag pluggar juridik och det är mitt bästa beslut någonsin. Jag svarar gärna på frågor och peppar den som funderar på att ta steget.

Jag jobbar med en kollega som inte vill vara ssk på heltid. Hon gick en fotografutbildning istället och frilansar som det. Hon jobbar som ssk för att fylla ut när hon har dåligt med jobb bara.

Satt precis idag och pratade med en f.d. klasskompis om detta. Vi tog examen i januari men undrar redan vad det är vi gett oss in på egentligen. Har egentligen lust att byta bana helt, bli biologi, litteraturvetare, historiker eller nåt annat jag är intresserad av istället... varför skulle jag ge mig in på just vården? :/ Men nu har jag mina 3 års studier och ett vik som det är 7 mån kvar på, så det är väl bara att bita ihop. Man kanske vänjer sig...