Ta reda på könet eller inte? Vad har ni för erfarenheter? Ångrar ni er, ni som tog reda på det?

Vi tog reda på att det var en pojke förra gången. Det kändes jättebra. Vi kunde kalla honom vid namn och det blev på ett sätt lättare att knyta an till honom redan i magen. Graviditeten var en ganska stor överaskning i sig då för mig, det förstörde ABSOLUT INTE överraskningen vid förlossningen. Han är fem år nu och jag är gravid igen. Och den här gången har vi inte tagit reda på könet. Jag kanske behöver lite överraskning nu eftersom denna graviditeten är så planerad eller så vill jag bara ha lite omväxling. Men det känns bra det här också.

Lycka till med graviditeten!

Vi har tagit reda på det därför att min man ville ("tillräckligt spännande ändå") och nu tycker jag att det var ett bra beslut. Det hela känns mera konkret nu och det är lättare att börja förbereda sig. Det var dessutom en annan sort än jag trodde...

En bekant rekommenderade, hon hade vetat med 3 av 4 barn men med ett barn glömde de kontrollera. Hon var säker på att det var en flicka. Det blev en pojke. Hon sade, att det tog flera dagar efter födseln att ställa om sig.

Men båda systemen är säkert bra!

Jag har aldrig tagit reda på det, tycker det är som att ta bort det mysigaste med hela graviditeten på nåt vis. Första gången var jag redo för vilket kön som helst och fick en dotter, andra gången var jag helt övertygad om en dotter till och fick en .Tredje gången så tänkte jag att japppp det blir nog en tjej till, vad ska jag med en kille till ...men ut kom den goaste överraskningen nånsin -min lille son.

Jag hade en förfärlig graviditet och tyckte det var roligat att mitt i allt det "jobbiga" få veta vad pyret kunde vara så det hela kunde bli mer konkret!

Och det visade sig tydligt att i min mage låg Fabian!

Detta har dryftats hemma hos oss åt alla håll då vi också lätt kan ta reda på könet.

Vi har kommit fram till att det är omgivningen som får sin överraskning förstörd.
Själv får man en chans att i förväg lära känna/personifiera sin bebis,
namnge den och prata till den på ett annat sätt än bara med "pyret"

Bebisen blir mer verklig så fort man vet vad det blir.

Vi har frågat alla tre gångerna. Inte för att det skulle ha nån betydelse, enbart för att vi var så nyfikna. Glada och nöjda har vi varit alla gånger och absolut inte ångrat oss. Kanske om man önskar sig en viss sort kan man bli besviken om man vet, men knappast annars. För oss blev varelsen inne i magen mera som en person, en familjemedlem..

väntar vårt fjärde barn den 3/9 alltså snart
Vi har aldrig tagit reda på vad det ska bli och skulle aldrig vilja, men man gör ju som man vill. Våra stora barn vill absolut inte heller att vi ska kolla och nu är det väl ändå lite sent för det. Hoppas att det blir barn snart för vil längtar snart ihjäl oss!
Lycka till!

jag tycker att det är otroligt skönt att äntligen veta har inte riktigt kunnat ta till mej att jag ska ha barn trots sparkar och bök hela dagarna fick veta i tisdags och har äntligen så smått börjat förstå och vågat mig på att köpa mina första kläder till min son
V27+6

Ett kort tillägg: vi har inte berättat åt någon vilken sort som kommer. Vi ville veta, men de andra får vänta och se...

Tack så mycket för att ni delar med er av era erfarenheter/synpunkter! Ja, det finns nog positiva saker med båda delarna..

Vi funderar på att hemlighålla för släkt & vänner OM vi får veta.. MEN - hur lätt blir det på en skala?