• Brodsmulan

    Tidigare liv??

    Hej,

    Följer med blandad tro serierna som kanal 5 ger, såväl "tidigare liv" som "andra sidan" och heter det "förnimmelse av mord" programmet där bl.a. Jörgen och Jill förnimmer vad som hänt vid ett mord.

    Kan det vara så att vi lever flera liv måntro, programmet andra sidan ger ju om man tolkar det på så vis ganska starka bevis för att vi kan ha levt tidigare liv. Nu ikväll handlade det om 4-500år bakåt i tiden (15-1600-tal), tidigare program har varit runt 15-1800-talet och även en på 1900-talet, vilket skulle skvallra om att vi isåfall dör och återföds ganska omgående.
    Andra sidan är mer ett kontakt program där ett medium går in och kontaktar personer åt anhöriga och Förnimmelse av mord förmedlar medium information om hur mord skett.

    Vad tror ni, återföds vi? Intressant tanke är det anser jag

  • Svar på tråden Tidigare liv??
  • saris79

    ja det tror jag.

    Precis som med allt annat här i livet så går även människans liv i cirklar.
    (vår,sommar,höster,vår) liv,död,återfödelse om ni förstår vad jag menar.
    Jag tror själen mer eller mindre väljer vilket liv den ska leva när den kommer ner till jorden.För att lära sig saker och komma till insikt.
    T ex att man väljer ung. vilken familj man ska leva i och vilken typ av liv man ska leva.
    det är egentligen oviktigt att gå till medier osv och veta vilket liv man levt tidigare. det viktiga är vad man ska lära sig i detta liv inte vad man lärt sig i tidigare.
    Man skiljer sig inte så mycket åt från liv till liv så förmodligen så var t ex mitt senaste liv ganska likt mitt nuvarande.
    T ex så stannar obearbetade rädslor och fobier från tidigare liv kvar tills man bearbetat dessa. Det jag inte tagit tag i i mitt tidigare liv får jag ta tag i nu...

  • Brodsmulan

    Hej saris79

    Jo, precis som du är jag också inne på den tanken att vi förblir ungefär likadana inuti, själen är ju vår personlighet och därför väljer vi snarlika yrken och bär med oss våra rädslor, farhågor och även saker vi tycker mycket om.

    Jag har en gång varit med om ett "deja vu" när jag var i tonåren, då så reagerade jag inte nämnvärt mer än att ... jag känner igen detta... nu när jag är lite äldre så kan jag fortfarande känna den känslan av hemma känsla, här vill jag gärna vara kvar en stund osv. Tilläggas bör att detta var på en plats 52mil från där jag bor.

  • Glad i hågen

    Jag gjorde en sån regression där man får uppleva tidigare liv. Det var himla läckert och många detaljer som visade sig stämma otroligt väl när jag sedan kollade upp dem på nätet, talar för att jag inte bara kan ha fantiserat ihop något.

    Annars har jag två linjer att välja mellan.
    1. Hjärnan plockar ur undermedvetna minnen från det man läst och hört i detta livet och sätter ihop en "tidigare-liv-historia" som sätter fingret på vissa saker eller mönster man behöver bearbeta i detta livet. Sånt som är lättare att ta itu med om man ser det som på en film om ett annat liv. Man väljer att prata utifrån ett liv eller ämne som intresserar en.

    2. Man HAR levt tidigare liv och det är därför man alltid har varit intresserad av just det ämnet, känt sig hemma i sådana miljöer, reagerat på viss musik, vissa språk osv.

    För egen del är jag ganska övertygad, eftersom jag nämnde ord och platser som jag inte har en aning om i det här livet, men som stämmer helt med den historia jag berättade, årtal, historiska händelser osv som jag parallellt med att jag berättade dem tänkte tyst att "nää, vad pinsamt, det här kan ju inte stämma!"

    Jag vill också tro att man möter samma själar i liv efter liv, om man trivs ihop eller om man har nåt ouppklarat. Att det ärdärför man känner "kemi" med vissa människor och motstånd till andra.

    Det här med att man väljer vilket liv man ska leva känns lite konstigt med tanke på den misär och fattigdom och elände vissa tvingas leva i. Jag tror inte att man självmant väljer det. Min kille har ett medfött handikapp som han definitivt inte skulle ha valt om han själv fick bestämma. Om han alls tror på tidigare liv så ser han det snarare som ett straff, medan jag vill se det som att han ska lära sig något och kunna peppa och hjälpa andra i samma situation genom den förebild han faktiskt är.

    Om inte annat känns det som en trevligare syn på meningen med livet att man får fler chanser, än att vi bara ska leva för att dö och aldrig komma tillbaka. Förr eller senare får vi ju ändå veta svaret, så då är det väl bättre att tro på en så trevlig syn som möjligt till dess att motsatsen är bevisad.

  • Brodsmulan

    Åh, Prillan va häftigt, berätta mer hur kändes det???
    Får man fråga vad du fick uppleva, fick du veta vem du varit, vart du bott och när? Facinerande.. vart har du gjort detta?
    Många frågor blev det ju

  • Glad i hågen

    Man kände sig väldigt vaken och medveten, inet alls så "borta" som jag trodde man skulle vara. Jag låg hela tiden och resonerade tyst med mig själv i tanken om det jag berättade, men tillät mig ändå att släppa fram även det som lät ologiskt och konstigt. Vissa saker kunde jag ligga och skratta åt för det verkade så knäppt.

    Och ja, jag sa årtal, ålder, namn, orter, beskrev byggnader och det liv jag levde. Jag berättar mer i ett privat inlägg till dig Brödsmulan, och även till andra som vill. Annars blir det så långt här

    Jag gjorde detta i Norrbotten, men jag tror det finns på många ställen. Sök på regression eller regressionsterapi så kanske du hittar någon nära dig. Men se till att det är nån seriös.

    Lycka till!

  • Teskedsmamman

    Absolut!! Jag har fått "fram" flera tidigare liv, genom mina vänner och har fått förståelse för varför jag är så otroligt rädd att få huvudet under vattnet, fast jag aldrig har råkat ut för något. När jag var liten fick de mordhålla mig för att ens kunna tvätta håret på mig...
    Jag tog livet av mig någon gång på 1200-talet och detta genom att hoppa från en klippkant ner i vatten... och jag har lyckats bearbeta skräcken ganska ordentligt när jag har fått reda på orsaken... sedan har jag koll på några liv till...

  • discodivan

    jag har gjort regression, men det kändes inget bra alls, kändes som jag hittade på. Sen är nog vissa svårare att få hypnos. Men tex med min andre son så skrev min döde morfar genom mig, ngt jag aldrig kunnat förr eller senare trots att jag försökt, att hans kulel återfödas som min näste son, ungefärligt datum när jag skulle bli gravid.
    Jag hade bara samlag en gång efter det för jag gjorde slut med min kille sen, o jag skulle ha mens 2 dar senare så jag trodde det var lugnt.
    9 månader senare föddes Herman

  • Aiwendil

    Jag tror absolut på tidigare liv

    Men oj, det är så mkt man vill berätta nu och dela med sig av att jag inte vet var jag ska börja!?

    Kan berätta att jag en gång genom en medium fick berättat att jag levde som hovdam i Frankrike på 1700talet...
    Han sa inget mer och jag gick hem och funderade över detta.
    Många som träffar mig för första gången och som man pratar med om just detta ämne säger alltid, om du levt förut så måste du varit hovdam eller prinsessa eller nått...
    Kanske det, jag vet inte men... det som är intressant är att just den gången gick jag hem (jag bodde hemma) och sa till mamma vad mediet hade sagt. På skoj sa mamma att ja, om du nu levt under den tiden så borde du ha ett ärr i nacken eftersom hela hovet blev halshuggna under franska revolutionen...
    Haha.. sa jag men böjde mig framåt...
    Där, under håret i nacken, löper ett ärr och det är inget jag fått i detta liv.
    Hm.. undrar var detta kommer ifrån...???

    En annan sak är att jag kan tyda runskrift men har aldrig lärt mig det i detta livet...
    Har aldrig haft ett sånt minne så jag skulle kunna lärt mig det bara av att memorera det heller...
    Jag vet inte men jag har massor av saker att berätta... sen om man vill tro på dom eller ej det är upp till läsaren att avgöra

    En annan sak är, när jag var i London och vi åkte sightseeingbuss så förklarade jag precis hur det skulle se ut på gatan vi svängde in på.
    Jag har ALDRIG varit där innan och hur skulle jag kunna veta exakt hur husen såg ut...?
    Tror för övrigt att jag levde som prostituerad i London på 1800-talet.
    Hemskt liv men det är vad jag "känner" inom mig.

    Ni vet... män med höga hattar och långa svarta kappor är skrämmande...
    Om jag ser en film med såna herrar så ryser jag på ett alles särskilt sätt som inte går att förklara riktigt...
    Det blir nästan som "äckel/räddkänslor" i kroppen på mig...!!!
    Som om att jag inte får "titta" på dom...

    Nåväl... detta är så intressant..
    Vill läsa mer vad ni varit med om

  • Brodsmulan

    Kikade på www.ajkon.se som du föreslog Prillan, men tyvärr finns inget direk nära mig här i Örebro har dock försökt söka lite på nätet, men hur vet man egentligen vem som är seriös eller inte?

  • Brodsmulan

    Far2three:
    Din mening: "En annan dotter talade flytande och länge ett främamnde språk med hög röst på nätterna" säger nog så mycket.. hur kan hon kunna tala om hon inte lärt sig.. om hon inte kan men inte är medveten om det, i sömnen når vi ju vårt omedvetna

    Någon mer som har erfarenhet?

  • queenofegypt

    jag talade också ett annat språk om nätterna när jag var barn (sedan upphörde det)
    men jag kan fortfarande när jag sjunger för min dotter sjunga på ett annat språk flytande, det finns liksom inom mig.

    Nu kommer jätte många tro att jag är knäpp, men det struntar jag i.
    Aiwendil, när jag läste ett utav dina inlägg i nån annan tråd så kände jag direkt igen dig. Jag gick in och läste din presentation och blev övertygad att du kommer från samma "plats" som jag. att vi levt på samma ställe förut. Jag vill kalla dig syster.
    Jag har minnen från en plats där flera prinsessor och prinsar lever. Och nu i detta inlägg såg jag att du sa att folk som träffar dig tror att du måste ha varit prinsessa i ett tidigare liv. Det tror jag också att du har.
    Jag minns mark som ser ut som snö, men är varm, som sand. Hästar som kan flyga, enhörningar. Märkliga fåglar, som jag kan måla. Buskar som lyste av olika ädelstensliknande ljus i olika färger. När man gifter sig där får man ett armband, inte en ring.

    Saken är den att jag omedvetet i detta liv skrev en sång om vem jag är. princess of the stars. Det betyder inte att jag är högre/bättre än ngn. annan för att jag var prinsessa, som sagt alla "där" var prinsessor.
    jag mötte en person. Han sa sig vara alv och komma från en annan planet innan detta liv. Vi hade träffats förut. Kopplingen vi hade var utöver det normala. Vi visste saker om varandra utan ord. Det var som om vi hade en koppling via själen.
    Han fick mig att se mer vem jag var/är. Han påminde mig om en person från mitt tidigare liv som jag var i stånd att gifta mig med. Jag kunde minnas hur han såg ut. Han berättade också för mig att vi skiljts åt i det livet pg.a. att den här andra personen (min fästman) "tvingats" gifta sig med en annan kvinna och jag hade lämnat honom. Jag visste att hon var blond. Han hade svart hår.
    Inte långt senare träffade jag en man (med svart hår). jag bara visste att det var han. Han visar sig vara gift, ej av kärlek, med en blond kvinna (även i detta livet). Vi har sammankopplingar som är oförklarliga. Vi minns båda hur det såg ut i vårt tidigare liv. och vi minns samma sak.
    Vi fick en dotter i det andra livet, vad jag minns. Så när jag blev gravid med honom här så visste jag intiutivt att det skulle bli en flicka. Det blev det.
    ja, jag vet att det är 50% chans. men det är så många sammanträffanden som stämt.

    Jag har också alltid haft en koppling till Egypten till den arabiska kulturen (språket, maten, musiken, dansen) och jag misstänker att jag varit magdansös/prostituerad där en gång i tiden...inget roligt minne som sagt...

    Anna, syster, så något gemensamt har vi antagligen ? :::

  • Glad i hågen

    Men vad häftigt!!! Två före detta syrror träffas här!!!

    När jag gjorde min regression ville jag också se vilka där som jag kände igen från detta livet. Men det var ingen sådär klockrent, lite tveksamt sa jag nåt namn, men inte sådär att jag var övertygad...

    Det var lite trist, jag hade ju gärna velat att jag och min kille var nån slags tvillingsjälar som följs åt från liv till liv, men det var kanske bara en romantisk önskan. Eller så fanns han inte i mitt liv just i de sekvenser jag såg, eller så har vi mötts i ett annat liv.

    För en sak som är lite konstig, jag har också alltid ritat mycket, och som barn ritade jag mycket från den typ av miljö som jag levde i i det liv jag såg. Det kan ju vara att jag var och är allmänt intresserad av det i och för sig.

    Men när jag ritade "drömkillen" så var det samma ansiktsdrag som kom igen varje gång. Jag trodde ju att det var en slags ritteknik jag fått till just när jag tecknade killansikten, och att jag helt enkelt tyckte om dom dragen.

    När jag fick fram mina gamla ritblock hos mina föräldrar för ett par år sen var det nästan kusligt. Den kille som återkom på bild efter bild var jättelik den kille som jag träffade flera år senare. Ögonfärg, ögonform, hårfärg, hak- och ansiktsform. Ja, det var som ett porträtt av honom.. Kanske han bara råkade ha dom ansiktsdragen som jag tyckte var fina och så föll jag. Eller så kom det nån annanstans ifrån.

  • queenofegypt

    Du har säkert träffat din kille i ett tidigare liv då, och haft ett minne som du målat av. Sedan har du medvetet/omedvetet sökt tills du mötte honom.

    jag målade också av min fästman innan jag mötte honom och det var samma person. men det konstiga var att det var inte jag som insåg att söka efter honom, utan min dåvarande kille (alven) som upplyste mig om att det inte är honom jag ska vara med, han var som en språngbräda för mig och det var han som visste att han varit gift.

    jag blir lite nyfiken vad för typ av liv du såg i regressionen du genomförde ?

  • Tin o Trolls mamma

    Brodsmulan:

    Det var min syster som talade ett främmande språk i sömnen. Jag fick höra det ett par gånger när jag var runt 12 år. Det gick en kall il genom hela kroppen på mig när jag hörde henne prata. Det var så absolut ett riktigt språk och hon sov hårt, så det var inget hon gjorde på skoj.

    Jag hade hört mamma och pappa berätta om det förut, men inte tagit det så allvarligt. När jag fick höra det på riktigt blev jag övertygad om att vi har nåt inom oss vi inte kan förklara eller fullt ut förstå.

    Ekorren.

  • Aiwendil

    Jag vill dela med mig av en sak... och jag undrar om fler har varit med om samma sak....

    Ibland händer det att jag får sk. "flashar" av olika platser.
    Aldrig människor.
    Det kan hända när som helst.
    På tunnelbanan, bussen, när jag lagar mat, tittar mig i spegeln..
    Precis när som helst.
    Vad som händer är att jag helt plötsligt får upp en bild i mitt huvud.
    Jag kan se platse väldigt klart och tydligt... men innan jag hinner registrera allt är jag "tillbaks" i nuet.
    Varje gång jag inser att jag är "tillbaks" blir jag oerhört besviken.

    Är det någon som varit med om detta förut?

    queenofegypt
    Jag tror dig... min syster...
    Vill höra med om vad du har att säga...
    Kram!

  • Brodsmulan

    Tin och troll.. du har inte fått reda på vad det är för språk.. på så vis kan du ju ta reda på vart hon levat spännande helt klart.

    Huu.. ryste nu ikväll när jag kollade andarnas makt.. liksom att han kunde ge att ngn dött för 17-18år sen, men bara gått igen runt 10år utan att veta ngt.. där kan man snacka om intressant.

    Själv har jag varit på en seans där jag blev kontaktad av min morfar, fick så många små detaljer att jag är 150% säker på att det finns en andevärld, inget snack om saken. Men han ville bara häsla att han visste varför jag gjort som jag gjort, vilket ledde till att vår nära kontakt enbart blev spontan och nästintill avtog innan han dog, men han förstod och förlät.. kändes skitbra.

  • Tin o Trolls mamma

    Tyvärr var jag så ung när jag hörde henne prata så jag minns inte. Mamma och pappa hann ju aldrig spela in det heller.. Jag skulle tro att det var nåt persiskt eller arabiskt språk, men kan inte säga säkert.

    Synd, hade som sagt varit kul att veta..

    Ekorren.

  • Glad i hågen

    Jag tror att sånt som man var mycket fascinerad av som barn kan ha en koppling till eventuella tidigare liv. Jag skulle vilja göra flera regressioner för jag trer att man har levt flera liv.

    Som barn var jag extremt intresserad av växter. Kunde dyka ner i gräsmattan eller diket och peka på nåt som mina föräldrar och andra vuxna aldrig tänkt på och fråga vad det var och vad det hette, jag analyserade likheter och olikheter mellan olika växter osv. En kvinna som jag brukade vara mycket hos fick tom skaffa en ny flora för att kunna svara på alla mina frågor.

    Det kan ju ha varit ett barns naturliga nyfikenhet också, men det var ett ganska intensivt intresse minst sagt, främst i 4-5-6-årsåkdern.

  • Brodsmulan

    Prillan... det är intressant tanke, jag har en 6-åring som är extremt blomtokig eller nja växt tokig ska det nog vara.. allt som finns i naturen vill han veta vad det är... t.o.m. svampar.. fick problem när han hittade en svamp på gården som jag aldrig förr sett och sa att jag inte kunde svara just då men att jag skulle försöka hitta svaret, men då sa han bara att vi kallar den för trädgårdssvamp, det är en svamp som växer i trädgården.. har försökt funnit ut riktiga namnet åt honom då han frågat någon gång mer om jag hittat det, men tyvärr inte
    Men han är go på så vis, lite tjejjig i sättet så.. lugnet av blommor, smycken och matlagning är hans tre främsta intressen mot andra grabben som är den grabbiga sportkillen med fart och fläkt.

  • Glad i hågen

    Vad gulligt!

    Min 5-årige bror- och gudson började berätta en vild historia för mig om en kille kan hade träffat som inte hade några fötter. Han berättade att man inte hade sytt utan att man hade satt dit två pinnar istället och att han hade haft jätteont och svårt innan det läkte och han kunde gå igen.

    Jag frågade när han hade träffat honom och han sa "det var för länge, länge sen". Hmmm, tänkte jag, intressant! Och så frågade jag VAR han sett honom, för dom har varit utomlands så det kan ju ha varit där. Som svar fick jag klockrent, men sådär i förbi farten:

    "Jamen där mittemot Domus du vet"

    Öh, där föll ju min illusion om att han skulle ge mig en livlig skildring av ett tidigare liv... Men det var lite kul!

Svar på tråden Tidigare liv??