Läs på Livsmedelsverket för mer info - www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/E-nummernyckeln---godkanda-tillsatser/Sotningsmedlet-aspartam/
Några citat från sidan.
Amning och aspartam
Aspartam utsöndras inte i modersmjölk (4). Aspartamsötade livsmedel innebär inte någon risk för att foster eller spädbarn som ammas utsätts för förhöjda nivåer av fenylalanin (4). Den mängd fenylalanin som kan komma från aspartam är försumbar jämfört med den mängd som intas från livsmedel. Undantag kan vara gravida kvinnor med fenylketonuri och spädbarn som lider av samma sjukdom (se nedan).
Livsmedelsverkets bedömning
Livsmedelsverket har inga speciella rekommendationer vad gäller konsumtion av aspartam, förutom de generella rekommendationerna att det av JECFA föreslagna ADI-värdet inte bör överskridas. En användning av begränsade mängder aspartam som sötningsmedel kan alltså betraktas som acceptabel från hälsosynpunkt.
Alla använda tillsatser ska kunna identifieras av konsumenten. Tillsatser ska därför anges i livsmedlens ingrediensförteckning med funktionsnamn, i detta fall sötningsmedel, och identitetsnummer, s k E-nummer. Numret för aspartam är E 951. I stället för E-numret får namnet aspartam anges. Som en upplysning till personer som lider av fenylketonuri ska livsmedel som innehåller aspartam även märkas med information om att de innehåller en "fenylalaninkälla".
Fakta om aspartam Introducerades i början av 1980-talet. ADI-värde 40 mg/kg kroppsvikt och dag. En läsk får innehålla högst 600 mg/l. En 60 kg person kan dricka fyra liter aspartamsötad läsk varje dag innan han kommer upp i ADI-värdet. Sötningseffekt 100-200 gånger högre än socker.