Hej.
Jag funderar på att ta ett MC-kort, svärfar är bilskolelärare så jag kan få det gratis.
Jag undrar, vad är det svåraste med att köra MC, vad var den stora utmaningen när ni lärde er köra?
Vad var det enklaste/roligaste när ni lärde er köra?
Har ni något bra tips när man övar och lär sig?
Vad är det bästa med att köra MC?
Inget var speciellt svårt egentligen men för vår generation så var det en naturlig del av utveckligen, att växa upp liksom.
När man fyllde femton så köpte man moppe och slutade trampcykla, året därpå så skaffade man motorcykel - det var inte så mycket man funderade på utan så fungerade tillvaron.
Övningskörningen var enkel, farsan åkte bakom i bilen och man själv körde framför med motorcykeln, uppkörningen var inte heller så svår och efter att ha tuffat runt staden på sin egen motorcykel med en inspektör i bil bakom så var saken klar.
Problemet var snarare när man fyllde 18 och man fortfarande ville köra MC, då fanns det ju en viss risk att föräldrarna blev oroliga och att man betraktades som lite pubertal som inte ville köra bil istället...
Så kom dagen när man fyllde 18 år och över en natt så fick man plötsligt köra en tung motorcykel, maskinen (en Norton Commando) var redan paxad hos den lokale handlaren - äntligen så slapp man köra japansk tvåtaktare.
Min gamla AS-3 hade ständigt strulat, en luftkyld tvåtaktare med brytartändning var som upplagd för problem, i synnerhet då man körde året runt med den som bruksfordon.
Min Norton levererade en helt annan kraft än en 125:a och man kände sig som en kung. Visst så var Hondas 750 också fin men den var sanslös tung. Kawasaki regerade annars gatorna med sina stora tvåtaktare men den stora niohundran var helt bortom räckhåll, sådana pengar förfogade man inte över helt enkelt.
Så många fler alternativ fanns det inte om man ville ha en större cykel, min kompis hade en Bonneville men den funkade dåligt på långfärd då den mer eller mindre skakade sönder vid lite raskt tempo.
BMW körde man bara om man var gubbe och gillade långfärder, Harley-Davidson var också stora touringmaskiner, liksom Moto-Guzzi och ibland såg vi dessa dyra och välutrustade maskiner på rastplatserna men ägarna hade vi ingen större kontakt med då dessa var medelålders herrar i 30-års åldern och uppåt.
Som Danne, moppe från ca 11 år, cross 80-kubiks, sen moppe (lagligt) vid 15, sen 125:a (lätt MC) vid 16 men vid 18 föll satsningen i mitt fall på just bil, inte tung MC. (dock köpte min far en Suzuki 400 som jag i smyg la X antal mil bakom styret på)
Men svårt, nej. Inte svårare än nåt annat körmässigt (d.v.s i jämförelse med att lära sig köra bil). På bil har du större fordon att manövrera runt, att kanske fickparkera och ha koll på, medans du på MC har manöverprov som inkluderar balans och kontroll - men som med allting annat från den dan man lär sig cykla, så är det en fråga om lite koordination och kroppskontroll - man lär sig genom att öva.
/Puppa
Tack för era svar. Ska nog ge mig på och ta det där kortet. Att sitta på bönpallen är grymt kul, måste vara ännu bättre att få köra.